Den slutsatsen drar ledarskaps- och jobbcoachen tillika författaren Melody Wilding efter att ha arbetat med “tusentals djupt tänkande högpresterande proffs”.

Orden är "giftiga"

Uttrycket kan vid första anblick tyckas vara harmlöst.

Men de två orden “jag väntar” är giftiga, menar författaren som hyllats av såväl Wall Street Journal och New York Times.

– “Jag väntar” är vanligtvis en form av perfektionism i förklädnad. Ett lömskt sätt att skydda dig från potentiella misslyckanden eller kritik, framhåller Melody Wilding till CNBC News.

Falsk trygghet

Enligt Melody Wilding är det en falsk trygghet att tro att man med orden iakttar försiktighet eller förbereder sig noga inför ett scenario längre fram.

Hon ger flera exempel med utgångspunkt i hur en ung och karriärtörstande medarbetare ofta tänker när hen säger “jag väntar”:

– Jag väntar tills det är lugnare innan jag ber om löneförhöjning.

– Jag väntar tills jag är klar med det här stora projektet innan jag söker efter en ny ledarroll.

En ond cirkel

Wilding ser hur mönstret upprepar sig hos många klienter hon arbetar med.

– Med varje “jag väntar” förstärker du den falska tron att du inte är riktigt redo, inte riktigt bra nog, understryker hon och fortsätter:

– Dessa ord skapar en ond cirkel: ju längre du väntar, desto mindre självsäker känner du dig och desto mer stannar du där du är.

Jobbcoachen poängterar att om man fortsätter att vänta på det “perfekta tillfället” finns det risk att man helt enkelt får vänta för evigt.

– Din situation kommer inte magiskt att förbättras utan modig och avsiktlig handling.

Rådet: Konfrontera dig själv

Melody Wilding rekommenderar istället att konfrontera sig själv varje gång “jag väntar” dyker upp i huvudet.

Ställ frågor för att ta reda på om din tveksamhet är baserad på konkreta observationer eller av känslor och föreställningar utan förankring i verkligheten.

– Med tiden kommer du att bli mindre avskräckt av risken för motgångar eller kritik, som ofta är de dolda orsakerna bakom “jag väntar.”

Enligt coachen handlar det om flera små beslut i jobbvardagen för att vända beteendet.

– Det behöver inte vara ett stort steg, kanske hjälpa till med ett projekt som ligger lite utanför din vanliga räckvidd. Även något så enkelt som att inleda konversationer med kollegor som du inte pratar med så ofta kan räknas.

Foto: J. Goodman

Text: Redaktionen

Sveriges största livsmedelskedja valde att plocka bort flera av Gevalias produkter från sina hyllor.

Anledningen: Kaffejättens priser nådde Icas smärtgräns.

– I detta läge har Ica ett dubbelt samhällsansvar.

– Det innebär att vi ska säkerställa att svenska matproducenter får skäligt betalt, samtidigt som det är viktigt att värna om bästa möjliga pris till våra konsumenter, framhöll Rickard Gustafsson, chef för kolonial på Ica Sverige, i en kommentar till TV4 Nyheterna.

Rasar i försäljning

Nu syns konsekvenserna av Icas bojkott.

Gevalias försäljning backar kraftigt i Sverige, rapporterar Dagligvarunytt med hänvisning till bolagets årsredovisning för 2023.

Enligt rapporten omsatte Gevalias svenska verksamhet 1,2 miljarder kronor under fjolåret. Det är ett tapp på cirka 400 miljoner kronor jämfört med 2022, då bolaget omsatte 1,6 miljarder kronor i Sverige.

Gevalia nämner inte Icas bojkott i årsredovisningen.

– Det har inte förekommit några händelser som på ett väsentligt sätt påverkat bolagets verksamhet under räkenskapsåret, framhåller bolaget enligt Dagligvarunytt.

Fakta Gevalia

- 1914 registrerades namnet Gevalia, men det var först på 1920-talet som namnet verkligen etablerades: då fanns det tryckt på de röda, färdigpackade kaffepaketen man började sälja. 

- 1957 började Gevalia vacuumpacka kaffet, vilket innebar att man kunde transportera och lagra det färdiga kaffet utan att smaken och kvalitet påverkades. Gevalias popularitet växte och 1966 blev kaffet från Gävle det mest druckna i landet. 

- 2021 stod Gevalia för cirka 40 procent av den totala försäljningen av bryggkaffe i Sverige. Därefter kom Zoegas med en marknadsandel på 20 procent, följt av Löfbergs Lila med en marknadsandel på cirka 15 procent.

Källor Gevalia resp expertvalet.se  

Foto: A. Padurariu

Text: Redaktionen

Den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att vända 2025.

Det visar en färsk sammanställning från Länsförsäkringar.

Enligt uträkningen förväntas ett pensionärspar i genomsnitt få över 16 129 kronor när det allra nödvändigaste är betalt. Det är en ökning med 1 473 kronor per månad. 

En singelpensionär förväntas kunna spara 4 087 kronor, vilket är en ökning med 1 053 kronor per månad.

Enligt Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar, betyder siffrorna att den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att ha vänt.

– Under de senaste åren har kostnaderna ökat markant, vilket har gjort att många pensionärer haft en begränsad möjlighet att hantera oväntade utgifter. En stor andel av den disponibla inkomsten har under de senaste tre åren ätits upp mer av nödvändiga kostnader jämfört med 2021, säger hon och tillägger:

– Men under nästa år ser det ut som att kostnadsökningarna avtar, pensionerna ökar med 4 procent och tillsammans med skattelättnaderna ger detta pensionärerna ett visst andrum.

En grupp särskilt utsatt

De senaste årens kostnadsökningar har slagit hårt mot många pensionärer.

Ensamstående kvinnor är särskilt utsatta. I genomsnitt har gruppen 70 procent av mäns pension, rapporterar Länsförsäkringar.

Under 2025 förväntas en kvinnlig pensionär i genomsnitt få över 1 103 kronor när det nödvändigaste är betalt. Siffran är en förbättring med 1 038 kronor jämfört med 2024, men betydligt lägre jämfört med motsvarande summa för manliga pensionärer.

En manlig pensionär beräknas i genomsnitt få över 7 269 kronor, vilket är en förbättring med 1 176 kronor.

– Ensamboende pensionärer har länge haft det tufft och här ser vi att kvinnor sticker ut rejält från männen, kommenterar Trifa Chireh.

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen