Den slutsatsen drar ledarskaps- och jobbcoachen tillika författaren Melody Wilding efter att ha arbetat med “tusentals djupt tänkande högpresterande proffs”.

Orden är "giftiga"

Uttrycket kan vid första anblick tyckas vara harmlöst.

Men de två orden “jag väntar” är giftiga, menar författaren som hyllats av såväl Wall Street Journal och New York Times.

– “Jag väntar” är vanligtvis en form av perfektionism i förklädnad. Ett lömskt sätt att skydda dig från potentiella misslyckanden eller kritik, framhåller Melody Wilding till CNBC News.

Falsk trygghet

Enligt Melody Wilding är det en falsk trygghet att tro att man med orden iakttar försiktighet eller förbereder sig noga inför ett scenario längre fram.

Hon ger flera exempel med utgångspunkt i hur en ung och karriärtörstande medarbetare ofta tänker när hen säger “jag väntar”:

– Jag väntar tills det är lugnare innan jag ber om löneförhöjning.

– Jag väntar tills jag är klar med det här stora projektet innan jag söker efter en ny ledarroll.

En ond cirkel

Wilding ser hur mönstret upprepar sig hos många klienter hon arbetar med.

– Med varje “jag väntar” förstärker du den falska tron att du inte är riktigt redo, inte riktigt bra nog, understryker hon och fortsätter:

– Dessa ord skapar en ond cirkel: ju längre du väntar, desto mindre självsäker känner du dig och desto mer stannar du där du är.

Jobbcoachen poängterar att om man fortsätter att vänta på det “perfekta tillfället” finns det risk att man helt enkelt får vänta för evigt.

– Din situation kommer inte magiskt att förbättras utan modig och avsiktlig handling.

Rådet: Konfrontera dig själv

Melody Wilding rekommenderar istället att konfrontera sig själv varje gång “jag väntar” dyker upp i huvudet.

Ställ frågor för att ta reda på om din tveksamhet är baserad på konkreta observationer eller av känslor och föreställningar utan förankring i verkligheten.

– Med tiden kommer du att bli mindre avskräckt av risken för motgångar eller kritik, som ofta är de dolda orsakerna bakom “jag väntar.”

Enligt coachen handlar det om flera små beslut i jobbvardagen för att vända beteendet.

– Det behöver inte vara ett stort steg, kanske hjälpa till med ett projekt som ligger lite utanför din vanliga räckvidd. Även något så enkelt som att inleda konversationer med kollegor som du inte pratar med så ofta kan räknas.

Foto: J. Goodman

Text: Redaktionen

Det fastslår den tidigare chefen för Europeiska centralbanken och Italiens före detta premiärminister Mario Draghi i en uppmärksammad rapport.

Summan motsvarar 5 procent av EU:s  BNP och är större än Sveriges BNP på 5 000 miljarder kronor.

– En gemensam plan för koldioxidutsläpp och konkurrenskraft skulle kunna jämna ut villkoren globalt och kompensera för statssponsrad konkurrens utomlands, står det i rapporten som beställdes förra året av EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.

Hon kommenterar beskedet på en pressträff.  

– För det första är det enda sättet att säkerställa vår långsiktiga konkurrenskraft att gå bort från fossila bränslen till en ren, konkurrenskraftig och cirkulär ekonomi. För det andra måste våra ansträngningar för konkurrenskraft gå hand i hand med ökat välstånd för alla i Europa.

Medlemsländer kan behöva betala

Mario Draghi kallar förslaget för en ”radikal förändring” för EU.

Vidare konstaterar han att finansieringen inte kommer kunna täckas av privata investeringar.

– Det finns ett behov för medel för gemensam finansiering, säger Draghi på en pressträff.  

Ett kontroversiellt besked.

Flera av EU:s medlemsländer är negativa till gemensam finansiering av stora EU-projekt.

Trots det öppnar Ursula von der Leyen för att nationella bidrag kan finansiera en stor del av jättesatsningen.

Sverige och andra medlemsländer kan således behöva betala en del av den hisnande summan.

– Det finns två sätt att göra det på: genom nationella bidrag, hela budgeten eller större delen av budgeten består av nationella bidrag, eller med nya egna medel, säger von der Leyen på pressträffen enligt Di.

– Vi måste titta på båda och sedan måste det finnas en politisk vilja hos medlemsländerna.

”Första gångens sedan kalla kriget”

Enligt Mario Draghi är den storsatsningen nödvändig. Han pekar på att tillväxten har ”mattats av” under en längre tid i EU.

– Produktiviteten är mycket svag. För första gången sedan kalla kriget måste vi verkligen frukta för vår självbevarelse och skälet till ett enat svar och aldrig varit så övertygande, säger han enligt Europaportalen.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen