Jimmie Åkesson: Svensk musikgenre kan försvinna

2024 12 10

Svensk dansbandsmusik står inför ett “existentiellt” hot.

Det menar Jimmie Åkesson, partiledare för Sverigedemokraterna.

Anledningen är att dansband idag beskattas med en så kallad dansbandsmoms på 25 procent per såld biljett, till skillnad från andra kulturformer som betalar 6 procent.

Nu går SD fram med ett konkret förslag om att ta bort den så kallade “straffbeskattningen”.

– Denna orättvisa beskattning missgynnar dansbanden samt den del av vår svenska kultur som dansbandsmusiken utgör, framhåller Jimmie Åkesson tillsammans med elva dansband och producenter, bland annat Bert Karlsson, i en debattartikel i Aftonbladet.

Dansen drar upp summan

Dandsbandsmomsen har kritiserats förr.

Anledningen till att genren beskattas högre är för att besökare dansar vid tillställningarna.

Om publiken suttit eller stått stilla under spelningen hade evenemangen räknats som konsert och då gäller kulturmoms på 6 procent.

– Hade någon sagt ”vi ska in och lyssna på Larz-Kristerz” så hade momsen varit 6 procent, men säger någon ”vi ska in och dansa och ha kul”, då blir det 25 procent. Helt ofattbart, sade artistbokaren Mats Tigerström, som exempelvis hanterar bokningarna för bandet Larz-Kristerz från Älvdalen, till SVT i somras.

"Frågan är existentiell"

Det är inte heller första gången som SD lyfter momsen i politiska forum.

Enligt Jimmie Åkesson handlar frågan om “överlevnad” för “Sveriges djupt rotade dansbandskultur”, skriver partiledaren och dansbanden.

– För många kan det tyckas vara en liten fråga, men för branschen – och det kulturarv vi gemensamt slår vakt om – är frågan existentiell. Dansbandsmusiken är mer än bara musik; det är en social och kulturell institution som för samman människor över generationsgränserna.

– Genom att ta bort dansbandsmomsen erkänner vi och stödjer denna viktiga del av vår kultur. Det är en investering i kulturellt kapital som berikar samhället på ett sätt som inte går att mäta i pengar.

LÄS MER: Musikgenre gör dundersuccé i Sverige – ”det är helt sjukt”

"Orimligt"

I SD:s budget inför nästa år har SD föreslagit att ta bort dansbandsmomsen.

Jimmie Åkesson och övriga debattörer kallar den för en “orimlig straffskatt”.

– Att ta bort straffbeskattningen på dansbandsmusiken är för övrigt också en fråga om rättvisa. Medan teater och konserter ofta får subventioner och skattelättnader, har dansband inte alls fått samma stöd.

– Genom att ta bort dansbandsmomsen, sätter vi en mer rättvis standard för hur vi värderar och stödjer olika kulturella uttryck i Sverige.

Foto: Henrik Nyström, Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Det är inte rimligt” – Sverige sågar Natoallierade

2025 11 20

– Det är inte rättvist och det är inte hållbart i längden.

Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) till Politico.

I intervjun riktar hon skarp kritik mot flera Natoallierade, som hon menar inte gör tillräckligt för att stödja Ukraina.

Enligt Malmer Stenergard kan de nordiska länderna inte fortsätta att stå för en oproportionerligt stor andel av stödet till Ukraina.

– Några länder tar på sig nästan hela bördan, säger utrikesministern och påpekar at de nordiska länderna står för en tredjedel av det militära stöd som Natoländerna ger till Ukraina i år.

Att övriga Natoländer, med nästan en miljard invånare tillsammans, inte lyckas skramla ihop mer pengar är ”inte hållbart”, menar Malmer Stenergard.

– Det är inte rimligt på något sätt. Det säger mycket om vad de nordiska länderna gör – men det säger ännu mer om vad de andra inte gör.

Kritiserar kollegorna

Utrikesministern riktar också skarp kritik mot europeiska ledare som enligt henne framför pro-ukrainska ståndpunkter, men inte backar upp sin retorik med ekonomiskt stöd till Ukraina.

– Om ni väljer att hålla tal där ni säger att Ukraina inte bara kämpar för sin frihet, utan också för vår – då måste ni också hjälpa landet, säger hon.

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Bidrar mest

Politico har analyserat utrikesministerns påstående. Tidningen fastslår att Norden bidrar mest i förhållande till ländernas storlek. De nordiska länderna är de största givarna sett till bidrag per capita.

– Sammantaget bidrar de nordiska och baltiska länderna mest i BNP-termer, medan Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Polen och Frankrike alla ger betydande bistånd, om än en mindre andel i förhållande till storleken på deras ekonomier, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Foto: Anders G Warne Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Handla med kontanter – uppmaning till hela Sverige nästa vecka

2025 11 20

Årets största shoppingvecka står för dörren.

På måndag inleds reaperioden Black Week och den 28 november är det dags för årets största shoppingdag, Black Friday.

Men alla tänker inte hoppa på reatåget.

Organisationerna Kontantupproret, Hela Sverige Ska Leva, Småföretagarna och Positiva Pengar ut lanserar en alternativ kampanj: ”Lokala Veckan”.

Syftet är att få så många som möjligt att låta bli att nätshoppa under Black Week och i stället stödja den lokala handeln och den egna kommunen.

Dessutom uppmanas alla svenskar att handla med kontanter under ”Lokala Veckan”.

– Tillsammans med flera folkrörelser och organisationer lanserar vi Lokala Veckan. Det betyder att i stället för Black Week-shopping på nätet så vill vi att alla ska gå till sin lokala affär och handla med kontanter. Då får inte heller storbankerna ytterligare tillskott i sina vinstkassor och pengarna stannar i lokalsamhället, säger Björn Eriksson, ordförande Kontantupproret.

”Hållbart, lokalt och kontant”

Louise Kroon, ledamot i styrelsen för Småföretagarnas Riksförbund, välkomnar initiativet.

– Vi småföretagare står bakom kampanjen och uppmanar allmänheten att handla hållbart, lokalt och kontant, säger hon.

LÄS MER: Så många svenskar tänker handla under Black Week

”Den mest kraftfulla protest du kan göra”

Organisationerna påpekar att näthandelsjättarna och storbankerna gör rekordvinster under Black Week – samtidigt som lokala butiker går på knäna.

– Att handla kontant är faktiskt den mest kraftfulla protest du kan göra mot storbankernas övervinster. De kammar hem miljarder på kortavgifter, räntor, BankID och Swish. Kontanter är det enda statligt utgivna betalningsmedel vi konsumenter kan välja i dag, säger Samuel Färdow Kazen, kampanjledare Positiva Pengar.

– Ju mer kontanter vi använder, desto mindre bankvinster och mer vinst till statskassan och lokala företag, tillägger han.

Irene Oskarsson, ordförande för Hela Sverige Ska Leva, gör samma bedömning.

– Handlar vi kontant i riktiga butiker tänker vi efter noggrannare innan vi köper. Pengarna fortsätter cirkulera i närområdet och skapar jobb och skatteintäkter där vi bor, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Bransch skriker efter personal – här finns jobben

Foto: Danske Bank

Text: Redaktionen