Jimmie Åkesson: Svensk musikgenre kan försvinna

2024 12 10

Svensk dansbandsmusik står inför ett “existentiellt” hot.

Det menar Jimmie Åkesson, partiledare för Sverigedemokraterna.

Anledningen är att dansband idag beskattas med en så kallad dansbandsmoms på 25 procent per såld biljett, till skillnad från andra kulturformer som betalar 6 procent.

Nu går SD fram med ett konkret förslag om att ta bort den så kallade “straffbeskattningen”.

Denna orättvisa beskattning missgynnar dansbanden samt den del av vår svenska kultur som dansbandsmusiken utgör, framhåller Jimmie Åkesson tillsammans med elva dansband och producenter, bland annat Bert Karlsson, i en debattartikel i Aftonbladet.

Dansen drar upp summan

Dandsbandsmomsen har kritiserats förr.

Anledningen till att genren beskattas högre är för att besökare dansar vid tillställningarna.

Om publiken suttit eller stått stilla under spelningen hade evenemangen räknats som konsert och då gäller kulturmoms på 6 procent.

– Hade någon sagt ”vi ska in och lyssna på Larz-Kristerz” så hade momsen varit 6 procent, men säger någon ”vi ska in och dansa och ha kul”, då blir det 25 procent. Helt ofattbart, sade artistbokaren Mats Tigerström, som exempelvis hanterar bokningarna för bandet Larz-Kristerz från Älvdalen, till SVT i somras.

"Frågan är existentiell"

Det är inte heller första gången som SD lyfter momsen i politiska forum.

Enligt Jimmie Åkesson handlar frågan om “överlevnad” för “Sveriges djupt rotade dansbandskultur”, skriver partiledaren och dansbanden.

– För många kan det tyckas vara en liten fråga, men för branschen – och det kulturarv vi gemensamt slår vakt om – är frågan existentiell. Dansbandsmusiken är mer än bara musik; det är en social och kulturell institution som för samman människor över generationsgränserna.

Genom att ta bort dansbandsmomsen erkänner vi och stödjer denna viktiga del av vår kultur. Det är en investering i kulturellt kapital som berikar samhället på ett sätt som inte går att mäta i pengar.

LÄS MER: Musikgenre gör dundersuccé i Sverige – ”det är helt sjukt”

"Orimligt"

I SD:s budget inför nästa år har SD föreslagit att ta bort dansbandsmomsen.

Jimmie Åkesson och övriga debattörer kallar den för en “orimlig straffskatt”.

– Att ta bort straffbeskattningen på dansbandsmusiken är för övrigt också en fråga om rättvisa. Medan teater och konserter ofta får subventioner och skattelättnader, har dansband inte alls fått samma stöd.

– Genom att ta bort dansbandsmomsen, sätter vi en mer rättvis standard för hur vi värderar och stödjer olika kulturella uttryck i Sverige.

Foto: Henrik Nyström, Regeringskansliet

Text: Redaktionen


12 november 2025

JUST NU: Historisk tvärvändning i EU – svensk ligger bakom

2025 11 12

En historisk tvärvändning sker nu inom EU.

En dramatisk förändring är på väg att ske i Europaparlamentet.

Den svenska parlamentsledamoten Jörgen Warborn (M) är en av dem som ligger bakom tvärvändningen.

Historisk tvärvändning

Den konservativa partigruppen EPP väntas ta hjälp av ytterhögern i en viktig omröstning på torsdag, rapporterar Politico.

Det som ett dramatiskt avsteg från tidigare normer, eftersom mittengrupperingar har vägrat att samarbeta med ytterhögern.

Omröstningen handlar om ett avregleringspaket för att minska kraven på företags hållbarhetsrapportering.

Förhandlingar med partigrupper längre vänsterut har inte gett resultat, och nu väntas EPP, där bland andra EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen ingår, rösta igenom paketet tillsammans med ytterhögerpartier.

Jörgen Warborn (M) har varit EPP:s huvudförhandlare, men förhandlingarna tycks nu ha avslutats.

– EPP kommer att rösta för de ändringsförslag som de föreslog eftersom socialisterna och demokraterna inte har visat någon vilja att kompromissa, och fortsätter att fastna i samma position som för en månad sedan när det första avtalet föll igenom eftersom socialistiska ledamöter gick emot avtalet, säger EPP:s talesperson Pedro López de Pablo, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: Putin desperat - vänder sig till Rysslands fattigaste

”Vi har vunnit”

Socialdemokraterna och De gröna anklagar EPP för att inte vara konstruktiva.

– Vi har föreslagit flera alternativ för EPP, där vi rör oss i deras riktning, säger De grönas EU-parlamentariker Kira Marie Peter-Hansen, enligt tidningen.

– Jag tycker att det är skandalöst att EPP slår igen dörren för en pro-europeisk lösning och i veckor vägrar att träffa de tre demokratiska grupperna, och i stället går in i en allians med ytterhögern, tillägger hon.

Gruppen Patrioter för Europa är dock nöjda över utvecklingen.

– Vi har vunnit ... EPP har inget annat val än att rösta för de ändringsförslag de föreslagit, som i själva verket är kopierade från de som Patrioterna och andra högergrupper kom överens om förra månaden, säger Pascale Piera, förhandlare för Patrioter för Europa, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: "Årets Pryl 2026" har utsetts

Foto: European Parliament

Text: Redaktionen


12nov2025

BEKRÄFTAT: Jättesmäll för bolånetagare

2025 11 12

Sedan maj 2024 har styrräntan sänkts med 2,25 procentenheter till dagens nivå på 1,75 procent.

Trots räntesänkningarna har hushållen snuvats på miljarder kronor, rapporterar Affärsvärlden med hänvisning till en granskning från jämförelsetjänsten Zmarta.

Zmarta har granskat hur snitträntorna utvecklats sig hos Sveriges tolv största banker sedan Riksbanken började sänka styrräntan.

Resultatet är tydligt: bolåneräntorna har inte sjunkit i samma takt som styrräntan.

Skillnaden ligger på 0,14 procentenheter, vilket inneär  att bolånetagare i genomsnitt förlorar 1 400 kronor om året för varje miljon i bolån.

Sammanlagt rör det sig om en förlust på omkring 6 miljarder kronor för svenska hushåll, uppger Zmarta.

– Det är tydligt att bankerna valt att öka de egna marginalerna i stället för att hjälpa till och ta fullt ansvar för att vända en utdragen lågkonjunktur. Jag tycker det är lite gnidet och oansvarigt, säger Zmartas hushållsekonom Charlie Tideman enligt tidningen.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten går ut med viktigt meddelande till pensionärer 

FAKTA: Banken med lägst ränta

Zmarta har sammanställt de största bankernas bolåneräntor i oktober:

- Lägst rörlig ränta har Skandiabanken erbjudit sina kunder: 2,51 procent

- Högst rörlig ränta har Ikano Bank erbjudit sina kunder: 2,84 procent

- Den genomsnittliga bolånekunden fick 2,66 procent i rörlig ränta (3-mån) under oktober, jämfört med 2,77 % månaden före.

Bindningstid 3 år: Genomsnittskunden fick 3,00 procent, jämfört med 3,04 procent månaden innan. Lägst ränta erbjöd Skandiabanken: 2,77 procent och högst Ica-banken med 3,29 procent

Bindningstid 5 år: Genomsnittet landade på 3,17 procent jämfört med 3,19 procent i september. Den lägsta räntan erbjöds av Skandiabanken till 2,96 procent, medan den högsta kom från Länsförsäkringar bank med 3,39 procent.

Källa: Zmarta

LÄS OCKSÅ: Swedbank: “Har satt tydliga spår” – tung dom om hushållen 

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen