Jimmie Åkesson hyllar Elon Musks drag: ”Det skulle vi behöva”

2025 02 13

Techmiljardären Elon Musk ska effektivisera de federala myndigheterna i USA.

På order av president Trump leder Musk det tillfälliga departementet Doge (Department of Government Efficiency), vars uppdrag är att identifiera och kapa ”onödiga” statliga utgifter.

I början av februari slog Musk till mot biståndsmyndigheten USAID. 

Anställda skickades hem och slängdes ut från myndighetens datasystem.

Senare meddelade president Trump att över 90 procent av USAID:s anställda tvingas lämna sitt arbete.

– Jag antar att omkring 97 procent av de anställda får gå, sade han på en pressträff.

Kritikstorm

Elon Musks fackeltåg mot amerikanska myndigheter har väckt starka reaktioner.

Kritiker menar att miljardären fått för mycket makt och pekar på att hans departement använder sig av osäkra metoder – till exempel påstås Doge använda AI-program för att kontrollera myndigheternas finanser.

Amerikanska fackförbund har varnat för att Musk och hans anställda har fått tillgång till mängder av känslig information, såsom skatteuppgifter, socialförsäkringsnummer och uppgifter om myndighetsanställda.

Jimmie Åkesson: ”Det skulle vi behöva”

Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson tillhör inte Doge-kritikerna.

Han anser att Sverige bör inspireras av initiativet.

– Ambitionen att göra någonting åt överbyråkratisering, att skärskåda funktion och nytta med olika myndigheter, tycker jag att man kan lära sig en del av, säger han till Expressen.

På frågan om Sverige skulle behöva ett eget ”Doge”, svarar Åkesson:

– Det skulle vi behöva. Sedan är jag inte säker på att svensk förvaltningstradition skulle tillåta det.

SD-ledaren framhåller att Doge-departementets ”ambition är god” och konstaterar att byråkratin i Sverige också borde ”ses över”.

– Det tror jag att alla håller med om i någon mening, säger Jimmie Åkesson till tidningen. 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp The White House

Text: Redaktionen

Nya regler införs för alla med bostadsrätt

2025 10 24

Regeringen planerar att införa ett register för alla som äger en bostadsrätt.

Ett nytt nationellt register ska införas för att ge större tydlighet kring ägande och pantsättning av bostadsrätter i Sverige.

Detta för att kunna skydda både de som köper och säljer sina bostadsrätter.

Register för bostadsrätter

Regeringen föreslår att alla bostadsrätter i Sverige ska registreras i ett nationellt register, med Lantmäteriet som ansvarig myndighet.

Syftet är att minska risken för dolda panträtter och skapa ett tydligare system för både köpare, säljare och långivare.

– Syftet är att skapa ett tydligt och säkert system som minskar risken för dolda panträtter och gör det enklare att ge lån, köpa och sälja bostadsrätter samt för myndigheter att utföra sitt arbete, säger en representant från Justitiedepartementet, enligt Finwire.

LÄS MER: Nordea: En av fyra svenskar klarar inte ökad månadskostnad

Vad registret innebär

Registret kommer att innehålla uppgifter om bostadsrättsinnehavare, bostadsrättsföreningar och pantsättningar.

Genom ett centralt system blir det lättare att kontrollera vem som äger en bostadsrätt och om den är belastad med pant.

– Genom det nya registret får både myndigheter och privatpersoner enklare tillgång till korrekt information, vilket ökar tryggheten på bostadsrättsmarknaden, framhåller regeringen.

Träder i kraft 2027

Lantmäteriet fick redan i maj 2025 i uppdrag att förbereda registret, och arbetet finansieras med 10 miljoner kronor i budgeten för 2025.

Förslaget om det nationella bostadsrättsregistret har nu överlämnats till Lagrådet för granskning.

Efter Lagrådets yttrande kommer regeringen att ta ställning till eventuella justeringar innan förslaget kan läggas fram för riksdagen.

Bostadsrättsföreningarna förväntas börja lämna in uppgifter från 2027, och insamlingen och kontrollen av informationen beräknas ta två till tre år.

Regeringen bedömer att registret kommer att ge ett mer transparent och effektivt system för bostadsrättsmarknaden och öka tryggheten för både privatpersoner och företag verksamma inom sektorn.

LÄS MER: Hushåll kan få 30 000 kronor mer – på ett villkor

Foto: Blazejosh

Text: Redaktionen

JUST NU: Orbán redo att vända Trump ryggen – kan skapa storbråk

2025 10 24

Ett uttalande från Viktor Orbán kan få relationen med USA att rasa.

Orbán och Trump har under flera år setts som ideologiska bundsförvanter i frågor som nationalism, migration och kritik mot EU.

Men efter USA:s senaste agerande mot Ryssland kan relationen gå från varm till kylig, rapporterar ukrainska Pravda.

Relation i fara

Donald Trump har vid flera tillfällen hyllat Viktor Orbán som en stark ledare, senast under fredtoppsmötet för Gaza i Egypten, där USA:s president lyfte fram Ungerns premiärminister som ett föredöme för ”modigt och självständigt ledarskap”.

De två har länge haft ett nära samarbete – men nu kan den politiska vänskapen stå inför sitt största test hittills.

Orbán meddelar nämligen under fredagen att Ungern arbetar på sätt att kringgå USA:s sanktioner mot ryska oljebolag.

– Vi arbetar på hur vi ska kunna kringgå denna sanktion, säger Orbán i en intervju med den ungerska statliga radiokanalen Kossuth.

Orbán själv har inte velat ge fler detaljer om hur Ungern planerar att agera för att uppnå detta.

LÄS MER: Trump tvärvänder – ”Alla förhandlingar avbryts nu”

Beslut väcker irritation

USA:s president införde tidigare i veckan sina första sanktioner mot Ryssland, mot de ryska oljebolagen Lukoil och Rosneft.

Trump anklagar Putin för att inte mena allvar med att sluta fred och säger att han hoppas att sanktionerna ska tvinga fram ett genombrott.

– Jag kände bara att det var dags. Vi väntade länge, säger han.

Skydda nationella intressen

Men beslutet har fått konsekvenser för Ungern – som tillsammans med Slovakien är de största köparna av rysk olja i EU.

Orbvn har uppgett att han diskuterat situationen med det ungerska oljebolaget MOL, som driver raffinaderier i både Ungern och Slovakien.

– Vi måste skydda våra nationella intressen. Våra raffinaderier är byggda för rysk råolja, förklarar han.

Trumps sanktioner träder i kraft i november, och om Ungern fortsätter att söka vägar runt dem väntar sannolikt hårda reaktioner från Vita huset.

LÄS MER: UPPGIFTER: Kinesiska aktörer slutar köpa rysk olja

Foto: Official White House S Craighead resp European Union 2024 Philippe Buissin

Text: Redaktionen