Jimmie Åkesson: “Det finns en gräns för stödet till Ukraina”

2024 04 27

Sverigedemokraternas partiledare menar att det inte går att skicka hur mycket som helst till Ukraina.

De intensiva striderna fortsätter i östra Ukraina och Ryssland gör fortsatt framryckningar på flera håll.

Samtidigt har USA klubbat igenom ett massivt stödpaket till Ukraina, och flera europeiska länder fortsätter att stötta landet.

Nu menar dock Jimmie Åkesson (SD) att det finns en gräns för Ukrainastödet.

Det rapporterar Göteborgs-Posten.

“Finns en gräns”

Åkesson framhåller att ammunition är dyrt och att stödet som skickats hittills har varit stort.

– Men det är klart att det finns en övre gräns, säger Jimmie Åkesson till GP.

Inte seriöst

Vidare förklarar partiledaren att det är viktigt att väga stödet mot de inhemska behoven.

– Vi har ju snart tomt på egen materiel om vi ska fortsätta skicka den till Ukraina. Jag tycker inte att det är seriöst att säga att det inte finns en egen gräns, säger han.

Deltagande i Lettland

I andra försvarsrelaterade nyheter har Sverige beslutat att skicka styrkor till Lettland.

– Regeringen har beslutat att ge Försvarsmakten i uppdrag att planera och förbereda för ett svenskt deltagande i Natos framskjutna närvaro, Forward Land Forces i Lettland, förklarar regeringen.

– Bidraget ska bestå av en styrka upp emot en reducerad bataljons storlek på 600 soldater och ingå i en brigad ledd av Kanada med start i början av 2025.

Kräver godkännande

Försvarsminister Pål Jonson (M) förklarar.

– Som Natomedlem är Sverige en del av Natos kollektiva försvar och Sverige ska bidra brett i Natos verksamhet för försvar av hela alliansen, säger han.

– Regeringen ger Försvarsmakten i uppdrag att förbereda för deltagande i FLF i Lettland med en reducerad bataljon.

Ett deltagande med svensk väpnad styrka utomlands förutsätter vidare riksdagens godkännande.

Det råder fortsatta säkerhetspolitiska utmaningar på kontinenten, där en intensifiering av rysk krigföring väntas i Ukraina inför det kommande massiva amerikanska stödet.

Samtidigt lyfts oro i Belarus som har anklagat Natolandet Litauen för att skicka drönare mot huvudstaden Minsk, dock utan belägg och bevis.

 Foto: N. Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


6 januari 2026

Trump fruktar riksrätt – ”vad i helvete pågår?”

2026 01 07

Donald Trump är orolig.

President Trumps utrikespolitiska agerande har återigen väckt uppseende de senaste dagarna, inte minst när det gäller Venezuela och Grönland.

Samtidigt uttrycker Trump oro över risken för ett inrikespolitiskt bakslag under 2026 – som kan leda till att han återigen ställs inför riksrätt.

”Vi måste vinna – annars…”

I november hålls det mellanårsval i USA – alla platser i representanthuset och en tredjedel av platserna i senaten står på spel.

Nu varnar Donald Trump sina partikamrater för vad som kommer att hända om republikanerna förlorar mellanårsvalet, rapporterar Reuters.

– Vi måste vinna mellanårsvalet, för om vi inte vinner mellanårsvalet kommer det bara att bli… jag menar, de kommer att hitta en anledning att ställa mig inför riksrätt, säger Donald Trump till republikanska politiker, enligt nyhetsbyrån.

– Jag blir ställd inför riksrätt, upprepar den amerikanska presidenten.

LÄS OCKSÅ: Vita huset hånar Kreml

”Vad i helvete pågår?!”

Trump är den enda presidenten i USA:s historia som har ställts inför riksrätt två gånger. Han friades dock i senaten båda gångerna.

Men nu fruktar han alltså att det ska hända igen om republikanerna förlorar mellanårsvalet.

Oron förstärks av dåliga opinionssiffror, och av den historiska erfarenheten att presidentens parti brukar förlora platser i mellanårsvalet.

Donald Trump uttrycker frustration över denna historik och de just nu svaga opinionssiffrorna.

– De säger att när man vinner presidentvalet förlorar man mellanårsvalet, säger Trump, enligt nyhetsbyrån.

– Jag önskar att ni kunde förklara för mig vad i helvete som pågår i det allmänna medvetandet, för vi har rätt politik, säger den amerikanska presidenten.

Riksrätt två gånger

Trump ställdes inför riksrätt 2019 på grund av anklagelser om maktmissbruk och rättshinder relaterade till Ukraina, rapporterar Axios.

2021 ställdes han återigen inför riksrätt, då anklagad för att ha hetsat till upploppet vid Kapitolium den 6 januari, alltså för exakt fem år sedan. Men han friades alltså i båda fallen.

Mellanårsvalet blir dock mycket viktigt för Trump, och presidenten har nu press på sig att ägna mer energi åt inrikespolitiken. Frågan om inflation och levnadskostnader är extra viktig för många amerikanska väljare, enligt nyhetsbyrån.

LÄS OCKSÅ: Grönländskt raseri - mot Danmark

Foto: The White House

Text: Redaktionen


USA säger ja – jättebesked för Ukraina

2026 01 06

Ukraina kräver säkerhetsgarantier från sina allierade för att kunna underteckna ett fredsavtal med Ryssland.

Europeiska länder har utryckt vilja att bistå, medan USA hittills har varit mer avvaktande.

Men nu uppges den krångliga frågan vara avgjord. 

Efter tisdagens toppmöte i Paris meddelar länderna i ”De villigas koalition” att man har enats om säkerhetsgarantier till Ukraina.

Dessutom är USA med på tåget.

– Det nya är att USA är villigt att ge sådana garantier. Huvudkomponenten är att övervaka och säkerställa att ett eventuellt fredsavtal följs, men också att brott mot avtalet kommer att engagera USA att stödja Ukraina, säger Norges statsminister Jonas Gahr Støre till Dagbladet efter mötet.

Støre beskriver beskedet som avgörande.

– Det är USA som behövs för att få trovärdiga säkerhetsgarantier på plats.

Hela listan

Enligt det norska regeringskansliet är Europa, USA och Ukraina överens om en slutdeklaration som specificerar vad som ska ingå i säkerhetsgarantierna.

Det handlar bland annat om:

- USA-ledd övervakning och verkställande av en framtida vapenvila, i samarbete med koalitionspartner

- Stöd till Ukrainas försvarsstyrkor

- En internationell säkerhetsstyrka på plats i Ukraina

- Stöd till Ukraina om Ryssland anfaller igen

- Långsiktigt militärt stöd och samarbete med Ukraina

LÄS MER: Grönländskt raseri – mot Danmark

Svensk optimism

Statsminister Ulf Kristersson (M) säger sig vara positiv efter tisdagens toppmöte. Han uppger att länderna har tagit ”ytterligare steg mot trovärdiga säkerhetsgarantier för Ukraina”.

– Med sådana finns det förutsättningar för en hållbar fred, det tycker jag är helt uppenbart, säger han till SVT.

LÄS OCKSÅ:

Mardröm för Irans ledare – nya uppgifter i dag

Rysslands “röda linje” passerad – Expert: Putin har skämt ut sig

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen