Jimmie Åkesson: “Det finns en gräns för stödet till Ukraina”

2024 04 27

De intensiva striderna fortsätter i östra Ukraina och Ryssland gör fortsatt framryckningar på flera håll.

Samtidigt har USA klubbat igenom ett massivt stödpaket till Ukraina, och flera europeiska länder fortsätter att stötta landet.

Nu menar dock Jimmie Åkesson (SD) att det finns en gräns för Ukrainastödet.

Det rapporterar Göteborgs-Posten.

“Finns en gräns”

Åkesson framhåller att ammunition är dyrt och att stödet som skickats hittills har varit stort.

– Men det är klart att det finns en övre gräns, säger Jimmie Åkesson till GP.

Inte seriöst

Vidare förklarar partiledaren att det är viktigt att väga stödet mot de inhemska behoven.

– Vi har ju snart tomt på egen materiel om vi ska fortsätta skicka den till Ukraina. Jag tycker inte att det är seriöst att säga att det inte finns en egen gräns, säger han.

Deltagande i Lettland

I andra försvarsrelaterade nyheter har Sverige beslutat att skicka styrkor till Lettland.

– Regeringen har beslutat att ge Försvarsmakten i uppdrag att planera och förbereda för ett svenskt deltagande i Natos framskjutna närvaro, Forward Land Forces i Lettland, förklarar regeringen.

– Bidraget ska bestå av en styrka upp emot en reducerad bataljons storlek på 600 soldater och ingå i en brigad ledd av Kanada med start i början av 2025.

Kräver godkännande

Försvarsminister Pål Jonson (M) förklarar.

– Som Natomedlem är Sverige en del av Natos kollektiva försvar och Sverige ska bidra brett i Natos verksamhet för försvar av hela alliansen, säger han.

– Regeringen ger Försvarsmakten i uppdrag att förbereda för deltagande i FLF i Lettland med en reducerad bataljon.

Ett deltagande med svensk väpnad styrka utomlands förutsätter vidare riksdagens godkännande.

Det råder fortsatta säkerhetspolitiska utmaningar på kontinenten, där en intensifiering av rysk krigföring väntas i Ukraina inför det kommande massiva amerikanska stödet.

Samtidigt lyfts oro i Belarus som har anklagat Natolandet Litauen för att skicka drönare mot huvudstaden Minsk, dock utan belägg och bevis.

 Foto: N. Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen