13 oktober 2025

JIMMIE ÅKESSON: ”Dags för Sverige att förklara krig”

2024 04 11

En man i 40-årsåldern sköts ihjäl i Skärholmen i Stockholm under onsdagskvällen.

Mannen uppges ha skjutits till döds efter att ha konfronterat ett ungdomsgäng vid en gångtunnel. Han ska på något vis ha tillrättavisat individerna som svarade med att skjuta honom i huvudet, enligt uppgifter till Aftonbladet.

Mannen var i sällskap av sin 12-årige son. Det var sonen som larmade polisen till platsen.

Polisen förtegen

Polisen är fåordig om händelsen.

– Hela vårt kompetensområde har jobbar hela natten. Just nu pågår ett stabsmöte med alla tjänstegrenar för att skapa en gemensam lägesbild. Vi håller på att göra en kartläggning hur ärendet har inletts hur det har ägt rum.

Det säger polisens presstalesperson Ola Österling till SVT Nyheter.

Ingen person har ännu gripits. 

Jimmie Åkesson: ”Dags att förklara krig”

Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson reagerar kraftfullt på dödskjutningen.

I ett inlägg på X skriver han att det är dags för Sverige att ”förklara krig” mot gängen.

– En tolvåring får se sin pappa bli skjuten i huvudet för att han står upp mot ett stökigt gäng. Politiskt är jag och Sverigedemokraterna beredda att göra precis allt för att det som hände i Skärholmen inte ska hända igen, framhåller SD-ledaren och tillägger:

– Internationella konventioner, unkna gamla argument om socioekonomiska faktorer eller debilt prat om brottsförebyggande fritidsgårdar tycker jag ska åka i papperskorgen direkt. Det duger inte att rapa floskler, det är dags att Sverige förklarar fullt krig mot varje enskild individ i dessa kriminella gäng.

Öppnat för militären

Jimmie Åkesson har tidigare öppnat för att använda militären mot de kriminella gängen.

– Det kan vara militärpolis, att återupprätta beredskapspolis för att stärka upp bevakning i olika områden, låta dem göra vissa av polisens andra bevakningsjobb så polisen kan gå in i de här områdena eller på andra sätt använda de militära resurser vi har, sa han till Expressen i september.

Foto: Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen


26 maj 26

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr 

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs. 

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs. 

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


5 juni 2026

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen