Jens Stoltenberg varnar: “Donald Trump hade rätt”

2025 01 17

På måndag kommer Donald Trump att för andra gången invigas som ny president i USA.

Nu varnar Jens Stoltenberg, före detta generalsekreterare för Nato, för att demonisera den tillträdande presidenten.

Den tidigare Natochefen har själv blivit inbjuden och kommer att närvara när Trump installeras.

– Även om vi är oense om mycket betyder det inte att vi behöver uppfylla självuppfyllande profetior. Vi måste dock lyssna på Trumps nya administration, säger Jens Stoltenberg enligt Dagbladet.

– För även om vi kan vara oroliga för höjda tullar och klimat och annat så betyder det inte att allt de tycker är fel.

Stoltenberg: Trump hade rätt om fyra saker

Uppmaningen om att inte på förhand förkasta Donald Trump kom på den årskonferens som nyligen arrangerades av Næringslivets Hovedorganisasjon, NHO, Norges största intresseorganisation för företag.

Jens Stoltenberg uppmärksammade då fyra saker som han anser att 78-åringen hade rätt i under sin förra tid i Vita huset.

– Jag är ingen konservativ republikan i USA, men jag tror att Trump hade rätt om de fyra sakerna, och vissa européer hade fel.

Stoltenbergs fyra punkter om Trump är följande:

– Hans viktigaste budskap på den tiden var att Europa måste satsa mer på försvaret. Det var rätt.

– Det andra han hade rätt i var att det var farligt att vara så beroende av rysk gas. Han hade rätt.

– Det tredje Trump sa var att vi måste förstå att Kinas tillväxt var en säkerhetspolitisk utmaning. Nato trodde inte det då, men hela Nato tycker det nu.

– För det fjärde, vilket kan vara förvånande för många, var det under Trump som Ukraina fick militärt stöd i form av vapen för första gången.

Bryter tystnaden om Grönland

Jens Stoltenberg avgick som Natochef i oktober förra året.

Han hade då varit generalsekreterare för alliansen i tio år. Nu ser Stoltenberg pessimistiskt på säkerhetsläget i världen.

På NHO-konferensen uttalade han sig även om Trumps uppmärksammade uttalanden om att kontrollera Grönland.

– Grönland är en del av kungariket Danmark, som är nära allierat med USA. De två länderna har varit det sedan Nato skapades 1949. Sedan har USA några frågor som de sysslar med i de norra regionerna, som också är viktiga för Nato. Jag är övertygad om att Danmark och USA kommer att hantera dessa frågor genom dialog och samtal.

LÄS MER: Sverige ger Jens Stoltenberg nytt jobb – ska slå till mot Ryssland

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Amerikanska stridsflyg har skickats upp

2025 08 25

USA har behövt skicka upp stridsflygplan.

På måndagen kommer besked om att USA har skickat upp stridsflygplan.

Anledningen är att ett ryskt flygplan har rört sig utanför Alaska.

Två F-16-stridsflygplan och två KC-135 Stratotanker-flygplan skickades upp för att möta och identifiera det ryska planet, rapporterar ABC News.

För tredje gången

Ett lednings- och kontrollflygplan av typen E-3 Sentry, två F-16-stridsflygplan och två KC-135 Stratotanker-flygplan skickades ut "för att genskjuta och visuellt identifiera" ett ryskt Il-20 övervaknings- och spaningsflygplan för tredje gången på en vecka.

Det ryska planet ska inte ha tagit sig in i kanadensiskt eller amerikanskt luftrum.

Under den senaste veckan har amerikanska F-16-stridsflygplan skickats ut två andra gånger – en gång den 21 augusti och en gång den 20 augusti – för att genskjuta ryska Il-20-flygplan.

“Är redo”

Norad – North American Aerospace Defense Command – meddelar följande efter händelsen:

– Norad använder ett skiktat försvarsnätverk av satelliter, mark- och luftbaserad radar samt stridsflygplan för att upptäcka och spåra flygplan och informera om lämpliga åtgärder, menas det.

– Norad är redo att använda en rad svarsalternativ för att försvara Nordamerika.

Inga nya besked

Samtidigt som amerikanska F-16-plan genskjuter ryska spaningsplan fortsätter Trump-administrationens försök att få till stånd ett fredsavtal mellan Ryssland och Ukraina.

Trump vill att Volodymyr Zelenskyj och Vladimir Putin ska mötas, någonting som inte ser sannolikt ut i nuläget.

Den amerikanska presidenten säger själv att Putin inte vill träffa Zelenskyj, eftersom “han inte gillar honom”.

“Gillar honom inte”

Trump träffade både Putin och Zelenskjy separat den här månaden som en del av sina ansträngningar att mäkla fred, men inget genombrott har uppnåtts och Ryssland har fortsatt att attackera ukrainska städer.

Vladimir Putin undviker att träffa president Volodymyr Zelenskyj för att "han inte tycker om honom", säger Trump på måndagskvällen, rapporterar Kyiv Independent.

Foto: Ryuno

Text: Redaktionen

JUST NU: Rysk region har slut på bensin

2025 08 25

Bensinen på den ryska ögruppen Kurilerna har tagit slut.

Under den senaste tiden har bensinkrisen i Ryssland intensiferats – bland annat mot bakgrund av Ukrainas attacker mot oljeraffinaderier.

Nu kommer uppgifter om att bensinen har tagit slut på den östliga ryska ögruppen Kurilerna, rapporterar oberoende Moscow Times.

Har tagit slut

Delar av Kurilerna i Rysslands fjärran östern har fått slut på bensin, uppger lokala myndigheter på måndagen.

– Försäljningen av AI-92-bensin till allmänheten har tillfälligt stoppats. Hela utbudet behövs för specialfordon, säger Konstantin Istomin, chef för Kurilsk-distriktet.

Beskedet kommer bara fem dagar efter att öarna införde en gräns på 10 liter per kund.

I grannregionen

Brister har också drabbat den närliggande Primorye-regionen, där långa köer bildades vid bensinstationer förra helgen.

Myndigheterna införde restriktioner i Zabaikalsky-regionen och på ockuperade Krym efter brister där.

Läs mer: Ukraina säkrar stort avtal

Efter krismötet

Tidigare i augusti kom besked om att den ryska regeringen kallat till krismöte angående bränslekrisen.

Åtgärden kom efter att bensinpriserna i Ryssland har stigit med nästan 50 procent sedan årsskiftet.

Krympande reserver på den oberoende marknaden har pressat priserna till nivåer som orsakar förluster för små bensinstationer, som måste köpa bränsle på marknaden.

Prisuppgången kommer också samtidigt som Ukraina fortsätter med långdistansdrönarattacker mot ryska oljeraffinaderier, som är viktiga inkomstkällor för Moskvas krig.

Har slagit till

I dagarna har Ukraina bland annat slagit till mot Syzrans oljeraffinaderi i Samara-regionen.

Syzrans oljeraffinaderi kan raffinera upp till 8,5 miljoner ton olja per år, vilket motsvarar cirka 3,08 procent av den totala volymen av oljeraffinering i Ryssland.

– Den ukrainska generalstaben noterade att Syzrans oljeraffinaderi är specialiserat på att producera bensin, dieselbränsle, flygfotogen och andra petroleumprodukter för den ryska militären, uppger tankesmedjan ISW.

Läs mer: Norskt fartyg beskjutet

Foto: W. Chouak

Text: Redaktionen