JD Vance: “Vi börjar med att utvisa 1 miljon”

2024 08 11

Republikanernas vicepresidentkandidat ser massdeporteringar framför sig.

Kamala Harris och Donald Trump har utnämnt sina vicepresidentkandidater.

För demokraternas del så blir det Tim Walz, medan Trump har med sig JD Vance.

Vance har tidigare varit öppen med planer på omfattande deporteringar, någonting han nu förklarar mer om.

Det rapporterar ABC News.

“Måste börja någonstans”

Vance understryker att han ser mer utvisningar framför sig, men att man måste börja någonstans.

– Man börjar med vad som är möjligt att uppnå, säger Vance till ABC.

– Jag tror att om man deporterar många våldsamma brottslingar och uppriktigt sagt gör det svårare att anställa illegal arbetskraft, vilket sänker lönerna för amerikanska arbetare, så tror jag att man har kommit en bra bit på vägen mot att lösa problemet med illegal invandring.

“Harris misslyckades”

Invandringspolitiken bedöms vara en nyckel för republikansk del i det kommande valet.

Det är någonting som Trump och Vance kommer att trycka på.

– Jag tycker att det är intressant att folk fokuserar på, ja, hur deporterar man 18 miljoner människor? Låt oss börja med 1 miljon. Det är där Kamala Harris har misslyckats. Och sen kan vi gå vidare därifrån, fortsätter han.

Biden uttalar sig

USA-valet närmar sig med stormsteg och retoriken blir allt mer intensiv.

Joe Biden har i en intervju understrukit att Trump är ett hot mot USA.

Samtidigt reflekterar han över sitt beslut att avstå från omval.

Därför togs beslutet

Joe Biden förklarar hur det kommer sig att han tog beslutet att hoppa av kampen om presidentskapet.

– De opinionsundersökningar vi hade visade att det var ett jämnt lopp och att det skulle ha varit en avgörande fråga, säger Biden till CBS.

– Men vad som hände var att ett antal av mina demokratiska kollegor i representanthuset och senaten trodde att jag skulle skada dem i valet. Och jag var orolig för att om jag stannade kvar i loppet skulle det vara diskussionsämnet.

USA-valet äger rum tidigt i november.

Foto: B. Zandoval

Text: Redaktionen

03 aug 26

Ny funktion för BankID i augusti

2026 08 04

Förtidsröstningen inför valet 2026 börjar den 26 augusti.

Nu kommer en nyhet för alla som ska förtidsrösta eller rösta på valdagen den 13 september.

I årets val kommer väljare för första gången kunna välja att identifiera sig med ett digitalt id-kort i BankID-appen.

Identifieringen utförs genom att kontrollanter i vallokalerna skannar QR-koden på det digitala id-kortet.

– Digitalt id-kort från BankID är ett tryggt, smidigt och säkert sätt att styrka sin identitet. Det viktigaste är att kontrollanten skannar QR-koden när en identitet ska verifieras. Det kan man enkelt göra direkt i BankID-appen, säger Charlotte Pataky, pressansvarig vid BankID.

 ”Ingen information sparas”

BankID beskriver den nya verifieringsmetoden som säker och snabb.

– Det innebär en snabb och tillförlitlig identifiering i realtid. Kontrollen görs enkelt med BankID-appen på en mobiltelefon. Inga personliga uppgifter eller koder behöver delas och ingen information sparas, framhåller företaget.

Den som vill aktivera sitt digitala id-kort behöver ha ett giltigt svenskt pass eller nationellt ID-kort samt en mobil med Mobilt BankID och NFC-läsare. 

Processen består av tre steg:

1, Öppna BankID-appen och klicka på ikonen för "ID-kort". 

2, Ha ditt svenska pass eller nationella ID-kort till hands. 

3, Följ instruktionerna i appen. 

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget 

Digitala röstkort

En annan nyhet inför årets val är att Valmyndigheten för första gången kommer att skicka ut röstkorten digitalt till alla väljare med en digital brevlåda. Det innebär att 6 518 642 personer får sitt röstkort digitalt.

– Oavsett om man får sitt röstkort digitalt eller på papper så räcker det att kunna identifiera sig vid röstning. Väljare behöver inte längre ta med sig röstkortet, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: Bank ID

Text: Redaktionen

04 aug 26

Ryssland agerar mot Sverige

2026 08 04

Ryssland vidtar militära åtgärder som ett svar på Sverige och Finlands inträde i Nato.

Det uppger Matti Pesu, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland.

Enligt Pesu pågår en omfattande rysk militär upprustning längs gränsen mot Finland. Han ser det som ett svar på det svensk-finska inträdet i Nato.

– Ryssland skapar nu förutsättningarna för att genomföra sina uttalade mål. Om de vill ha mer trupper och utrustning behöver det mer utrymme och infrastruktur, säger Pesu till Iltalehti.

– Ryssland kan bli militärt farligare efter kriget än före kriget. De bygger ut sina väpnade styrkor och har lärt sig mycket av kriget i Ukraina. Till exempel ligger Ryssland delvis före västländerna inom drönarkrigföring, fortsätter han och tillägger:

– Fred i Ukraina betyder inte nödvändigtvis en säkrare tid för Europa.

115 000 soldater

Enligt uppgift planerar Ryssland att stationera 115 000 soldater i närheten av Petrozavodsk, huvudstaden i Karelska republiken. Det innebär en femfaldig ökning av antalet soldater i området, uppger Iltalehti.

Matti Pesu bedömer att upprustningen kommer att vara genomförd inom fem till tio år. Samtidigt varnar han för att ett militärt angrepp skulle kunna ske innan dess.

– Antalet trupper i fredstid visar bara en del av hotbilden. Bedömningen måste ta hänsyn till Rysslands hela militära potential och förmåga att förflytta trupper från olika håll, säger han till tidningen.

Huruvida Finland och Sverige riskerar att hamna i skottgluggen är osäkert.

– Vi vet ännu inte vilka resurser Ryssland har för att utöka sina väpnade styrkor eller hur landet prioriterar Finlands närområde i förhållande till andra områden, betonar Pesu.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

”Handlar om att kunna möta Nato”

En stor granskning från de nordiska public service-kanalerna har tidigare avslöjat att Ryssland rustar upp i Sveriges närområde.

Enligt granskningen väntas Ryssland placera ut åtta divisioner, eller 80 000 soldater, endast kilometer från en svenskledd Natobas i norra Finland.

– Vi tror inte att de finns enbart för syns skull. Det handlar ju om att kunna möta Nato i en större konflikt längre fram, säger Thomas Nilsson, chef för militära underrättelsetjänsten Must, till SVT.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen