Tidigare i år kom besked om att SVT måste spara totalt 355 miljoner kronor.

SVT:s kostnader för marknätet har fördubblats – detta efter att kommersiella aktörer som TV4 valt att lämna.

Nu framgår att SVT vädjar till regeringen om svar kring hur de ökade kostnaderna ska hanteras, rapporterar Dagens Media.

Jättesmäll

TV4 och andra kommersiella kanaler har valt att lämna marknätet.

Kostnaderna för SVT har därmed gått från 182 till 374 miljoner kronor om året.

SVT:s styrelse vädjar nu till Kulturdepartementet och Parisa Liljestrand.

– När kostnaderna nu är kända men beslut om finansiering uteblir, försvåras styrelsens möjligheter att säkerställa långsiktiga förutsättningar för uppdragets genomförande.

Uppmanar regeringen

SVT har även skickat med en uppmaning till regeringen om att presentera en lösning som inte drabbar public service-bolagens verksamhet.

Styrelsen framhåller att de “ser med djup oro på att medel som riksdagen uttryckligen avsett för programverksamhet och vital säkerhetshöjning nu tvingas finansiera infrastrukturkostnader som staten själv definierat som extraordinära”.

– Vi värnar normalt sett den operativa rågången, men när de grundläggande ekonomiska spelreglerna för hela tillståndsperioden rubbas redan vid dess början, ser vi det som vårt ansvar att agera, menas det enligt Journalisten.

Läs mer: Nytt rekord idag måndag – nya prislappen vid pump

Måste spara

Samtidigt kommer SVT under 2026 genomföra betydande kostnadsbesparingar.

Så här fördelas det:

- Programverksamheten sparar 220 miljoner.

- SVT Nyheter och Sport sparar 80 miljoner.

- Administration/Ledningsenheterna, tjänsteutveckling/Medieenheten och teknik/Produktion & Teknik sparar 55 miljoner.

“Står kvar med en extrakostnad”

SVT:s vd Anne Lagercrantz har sedan tidigare uttalat sig om effekterna av att kommersiella aktörer lämnat marknätet.

– När kommersiella tv-bolag lämnar det marknät allt färre använder står SVT kvar med en extrakostnad på 192 miljoner, för vad som kan beskrivas som en tågräls för samhällets krisberedskap.

Läs mer: NÖDLARM UTFÄRDAT: Putin slår till mot Moldavien

Foto: SVT resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Regeringen föreslår nya regler för boende i hyresbostäder.

Detta för att göra det enklare för privatpersoner och företag att hyra ut bostäder och för att få fler bostäder i bruk.

Lättare att hyra ut i andra hand

En av de största förändringarna gäller personer som vill hyra ut sin bostadsrätt i andra hand.

Idag kan tidigare uthyrningar göra att föreningen säger nej, men regeringen vill ändra på det.

Istället ska bostadsrättsföreningen bara få säga nej om lägenheten har hyrts ut under en längre tid eller i större omfattning.

– När möjligheterna att hyra ut bostadsrätter i andra hand ökar kan fler bostäder bli tillgängliga, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (M).

Regeringen vill se till att fler bostäder används aktivt, genom att göra det enklare att hyra ut de som står tomma eller inte används fullt ut.

LÄS MER: UPPGIFTER: Kina sluter upp i kriget

Ny privatuthyrningslag

Regeringen vill också införa en ny privatuthyrningslag för den som hyr ut sitt hus eller delar av det mot betalning.

Lagen ska gälla uthyrning av högst två lägenheter som inte är en del av den egna bostaden.

Reglerna ska också skydda den som hyr, vilket innebär att villkor som är sämre än lagens standard inte får användas.

– För att bostadsbeståndet ska användas mer effektivt behöver det vara enklare att hyra ut sin bostad, säger Carlson.

Högre avgifter föreslås

Regeringen föreslår även att hyresförmedlare ska kunna ta ut högre avgifter, kopplade till prisbasbeloppet, samt att vissa tvister om återbetalning av hyra ska kunna lösas snabbare i domstol.

För privatpersoner kan det dock innebära att förmedlingskostnaden kan bli något högre, men att hyrestvister avgörs snabbare än idag.

Om riksdagen säger ja till förslaget kan de nya reglerna börja gälla redan 1 juli 2026.

LÄS MER: Kommer slå till mot Ryssland – Trump avslöjar

Foto: MKB

Text: Redaktionen

Regeringen vill göra om bostadsbidraget.

Detta för att minska återkrav och göra stödet mer förutsägbart för hushållen.

Ska beräknas månadsvis

I dag räknas bostadsbidraget först preliminärt utifrån en uppskattad årsinkomst och justeras senare när den faktiska inkomsten är känd.

Det har lett till att många hushåll blivit återbetalningsskyldiga.

Regeringen föreslår att bostadsbidraget i framtiden i stället ska baseras på månadsvisa inkomster för uppskattad årsinkomst.

– Det ska vara lätt att göra rätt, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

LÄS MER: Diktaturen böjer sig för USA

Färre återkrav

Enligt regeringen är ett av huvudproblemen i dagens system att många får krav på att betala tillbaka pengar.

År 2024 blev omkring 35 procent av dem som fick bostadsbidrag helt eller delvis återbetalningsskyldiga.

Med ett nytt system som bygger på aktuella inkomstuppgifter varje månad väntas återkraven minska kraftigt.

– Att över en tredjedel av de som tar emot bostadsbidrag blir återbetalningsskyldiga är ett systemfel som främst drabbar ensamstående kvinnor. Med en månadsvis beräkning av bostadsbidraget väntas återkraven av bostadsbidrag minska med cirka 90 procent, säger Anna Tenje (M).

Syftet är att göra stödet mer träffsäkert och minska risken för felaktiga utbetalningar och skulder.

Välkomnar förslaget

Flera svenska aktörer har redan välkomnat ändringen. Hyresgästföreningen är en av dem.

– Bostadsbidraget ska vara ett stöd, inte en skuldfälla. Dagens system har länge skapat oro och ekonomiska problem när bostadsbidraget krävs tillbaka i efterhand, och det har slagit särskilt hårt mot dem med lägre inkomster. Därför är det bra att bidraget nu blir mer träffsäkert och förutsägbart, säger Ola Palmgren, vice förbundsordförande i Hyresgäst­föreningen. 

Han ser positivt på att regeringen har lyssnat på hyresgästernas långvariga problem.

Samtidigt menar Palmgren att bostadsbidraget behöver stärkas eftersom nivåerna länge inte har följt med i den ökande kostnadsutvecklingen. Om bidraget inte justeras riskerar det enligt honom att gradvis förlora sin betydelse.

– Om ingenting görs för att höja nivåerna kommer bostadsbidraget i praktiken snart att ha fasat ut sig självt, säger Palmgren.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

LÄS MER: Biljätte drar i handbromsen – tre elbilsmodeller slopas

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen