JÄTTEPROJEKT INLEDS: Kräver lika mycket el som halva Göteborg

2024 05 24

Det enorma bygget är en del i företagets ambition att vara helt elektriskt senast 2030 och att alla produkter, lösningar och tjänster ska vara klimatneutrala år 2040. 

– Att etablera tillverkning av battericeller i stor skala är också en bärande del av strategin att ställa om företaget, skapa förutsättningar för ytterligare tillväxt och ytterligare värdeskapande ur ett samhälleligt perspektiv, framhåller Volvo i ett uttalande.

Kräver enorma mängder el

Om hela den tillåtna ytan bebyggs kommer Volvos batterifabrik bli större än hela Skara sommarland. Byggnaden beräknas täcka en yta på 66 hektar. Enligt Volvo kommer det tillverkas uppemot 300 000 batterier om året i fabriken.

För att uppnå målet krävs det enorma mängder av el – lika mycket som halva Göteborg använder.

Det rapporterar SVT Nyheter med hänvisning elleverantören Ellevio som fått i uppdrag att förse fabriken med el. Under fyra år ska Ellevio förstärka och bygga ut elnätskapaciteten i Mariestad för att möjliggöra etablering av Volvos fabrik.

Jätteprojektet är igång

I dag, fredag, togs det första spadtaget för en ny kopplingsstation för el till batterifabriken.

–Det här projektet kommer bli vår enskilt största kund som vi har inom Ellevio. Effektmässigt motsvarar det ungefär hela Skaraborg eller halva Göteborg. Det är en jättestor anslutning, säger Tomas Brunzell, elnätschef Mellansverige Ellevio, till tv-kanalen.

Kommer öka succesivt

Vid full produktion beräknas battericellsfabriken behöva en effekt på 400 megawatt (MW). Utbyggnaden kommer att ske i tre steg, enligt Ellevio.

– Från 2028 beräknas de nya ledningarna finnas på plats och bygget av elnätsinfrastrukturen samt fabriken är klart. Fabrikens produktion och elbehov planeras att sedan öka succesivt fram till full kapacitet 2030, framhåller elleverantören på sin hemsida.

Fakta: Volvos battericellsfabrik

- Beräknas skapa 3 000 nya arbetstillfällen

- Byggstart är beräknad till 2025 och målet är full produktion 2030

- Battericellerna kommer monteras ihop till kompletta batterier för lastbilar, bussar och anläggningsmaskiner, i Skövde och på andra Volvoanläggningar i Europa

Källa: Mariestads kommun

Foto: Bilderboken

Text: Redaktionen

JUST NU: Oväntat krav – privatisera svenskt landskap

2025 08 17

Försök att reformera samepolitiken har misslyckats i flera år, och därför krävs nu drastiska åtgärder.

Det menar Adam Danieli från tankesmedjan Timbro i en debattartikel i DN.

Timbro föreslår nu att marken i Sápmi ska privatiseras – vilket skulle bli den största privatiseringen någonsin i Sverige, enligt debattören.

Kräver stor privatisering

Timbro och Adam Danieli menar att en misslyckad samepolitik har lett till åratal av problem och konflikter.

En av orsakerna bakom problemen är statens ägande av mark, menaren Timbro och Danieli.

Tankesmedjan Timbro kräver i sin rapport ”Befria Sápmi” stora liberala reformer för samernas bosättningsområde.

Bland annat kräver man alltså att marken i Sápmi ska privatiseras. Staten är formellt ägare till stora delar av fjällvärlden, skriver debattören.

– Den förvaltar omkring sex miljoner hektar mark – ett område större än hela Småland, Halland och Skåne tillsammans – belastad med vaga och eviga nyttjanderätter för samebyarna, skriver Adam Danieli i debattartikeln.

Detta leder till att förutsättningar i Sápmi är betydligt sämre än i övriga Sverige, menar han.

– Medan privata markägare i övriga Sverige fritt kunnat utveckla sin mark inom ett rättssäkert system, sitter Sápmi fast i ett kluvet ägande som inte kan förändras, anser Timbros debattör.

”Största någonsin”

Nu kräver Timbro en stor förändring. Debattören menar att statens ägande inte fyller någon funktion, utan lägger en ”död hand” över Norrlands inland.

– Marken bör överföras till samebyarna och inordnas i det fastighetsrättsliga systemet, så att den kan användas, överlåtas och utvecklas som annan mark i Sverige. Det skulle bli den största privatiseringen någonsin i Sverige – en historisk överföring av makt från staten till lokalsamhället, skriver Timbros Adam Danieli i debattartikeln.

Timbro kräver också en rad andra åtgärder, bland annat att man ska ”ge samebyarna äganderätt och näringsfrihet” samt ”avveckla Sametinget och renskötselmonopolet”.

Kommitté nedlagd

I vintras beslutade regeringen att den så kallade Renmarkskommittén skulle läggas ned, vilket sågs som ännu ett bevis för samepolitikens misslyckande.

– Det är tydligt att ett omtag behövs här, sade landsbygdsminister Peter Kullgren, enligt SVT.

Kommitténs ordförande Eric M. Runesson var dock besviken över beslutet, rapporterade kanalen.

Han tolkade nedläggningen som att politikerna var överraskade över det faktum att samebyarnas rätt är så omfattande.

– Det kanske inte leder till klang och jubelrop om man är ute efter att staten ska ha rådigheten över jakt och fiske, sade Runesson till kanalen.

Foto: Skogsfrun Wikimedia

Text: Redaktionen