JÄTTEDYRT: Ett paket Bregott har nått rekordhög nivå

2022 11 20

Att få smör på smörgåsen har blivit dyrare än någonsin i Sverige.

Den som inhandlar ett vanligt paket Bregott smör i mataffären drabbas nu av chock-höga priser.

67 spänn paketet

Matpriskollens vd Ulf Mazur slår fast att priset nu klättrat ända upp till 67 kronor för ett stort paket normalsaltat Bregott.

– Bara på ett år har priset på Bregott, smör och matfett ökat med i genomsnitt 35 procent, slår han fast.

– Nu ökar det igen med några kronor. Det betyder att de blivit 19 respektive 20 kronor dyrare hittills i år, säger han.

– Nu kostar de 64 till 70 kronor per paket, säger han till Matpriskollen.se.

Folk hajar till

Smörsorterna har rusat kraftigt i pris och även Arlas Smör ökar i pris. Priset har gått upp sedan årsskiftet med hela 38 procent till 67,40 kronor enligt Expressen.

– Är det så dyrt börjar folk haja till. Så folk handlar mer på extrapris än någonsin, säg Matpriskollens vd till tidningen.

Han framhåller att Bregott och smör ofta säljs ut till extrapris och betonar att det påvisar att allmänheten inte går med på att lägga hela 70 kronor på ett paket smör.

Chockpriser

Arlas försäljningsdirektör Jens Olsson berättar att man till och med märkt av att försäljningen av Bregott gått ned.

Chockpriserna skrämmer folk. Därför är det nu populärt att sälja ut smöret på reapris i mataffärerna.

– Vi säljer mer på kampanj just nu. Fler köper Bregott mellan som är lite billigare då den har lite mindre mjölkfett i sig, säger Arladirektören till Expressen.

El och diesel

– Ju mer mjölkfett och protein per kilo desto dyrare blir det. Men även rapsoljan som används i Bregott har blivit dubbelt så dyr, säger Arlas presschef Max Wallenberg till tidningen Land.

Bakgrunden till prischocken är att mejerigårdarnas kostnader rusat på grund av priset på bland annat foder, el och bränsle enligt tidningen.

Mjölkpriset stiger rejält

Dessutom har smörets råvara – mjölken – blivit mycket dyrare.

– Det största mejeriet, Arla, har höjt betalningen för mjölken till bönderna nio gånger i år för att försöka kompensera för böndernas kostnadsökningar, rapporterar Land.

Det är en av huvudorsakerna till att Bregott rusat i pris.

– Det går åt hela 23,5 respektive 15 liter mjölk för att tillverka ett kilo smör respektive Bregott, rapporterar Land.

Foto: Arla Wikipedia

Text: Redaktionen

Bilköpare varnas – köp inte den här bilen

2024 11 30

Bilister varnas för att köpa bilar av en viss sort.

Kina har gått kraftigt framåt som bilexportör de senaste åren.

Detta framgår tydligt bland annat i en graf som New York Times har publicerat.

Kina hade en mycket begränsad förmåga att exportera bilar för bara två decennier sedan. Men 2020 låg deras bilexport på samma nivå som USA:s, och sedan dess har exporten ökat explosionsartat. Idag exporterar Kina 5,7 miljoner bilar om året och är världens i särklass största bilexportör.

Men nu varnar en säkerhetsexpert för vissa bilar från Kina, rapporterar NRK.

Varnar för dessa bilar

Tor Indstøy är säkerhetsexpert på Telenor, och jobbar på fritiden med ”Project Lion Cage”, där han tillsammans med andra arbetar med att kartlägga säkerhetsutmaningar med kinesiska bilar.

Projektet har blivit omtalat i hela världen, trots att det startade som en ren hobby.

Enligt Tor Indstøy är kinesiska elbilar förknippade med betydande risker – framför allt på grund av hur de kan användas för övervakning och kontroll.

Gruppen har specifikt studerat familjebilar av märket NIO. Men samma problem gäller för många kinesiska bilar.

– Vi hittar en överraskande mängd datatrafik mellan bilen och Kina. Det var en överraskning. Det hade vi inte förväntat oss, säger han till kanalen.

Bilen kommunicerar med både Kina, Ryssland, USA, Kanada och Australien.

– Och då ser vi också hur mycket data som skickas. Det är ganska intressant. Även om bilen är avstängd kommer bilen att kommunicera, säger Tor Indstøy.

Kan användas i politisk situation

Enligt säkerhetsexperten och hans grupp är detta ett stort problem.

Bilen är utrustad med kameror, avancerade datasystem, radar och höghastighetsdatanät.

Den kan användas i ohederliga syften, menar Tor Indstøy och hans grupp.

Säkerhetsrisken kan bli påtaglig i exempelvis en pressad politisk situation. Kinesiska elbilar har blivit populära i Norge liksom i Sverige och i hela västvärlden.

Man har bland annat tittat på ett scenario där kinesiska bilar kan användas för att blockera vägar eller skapa kaos, men också för att övervaka och pressa enskilda personer.

– Det är helt klart att till exempel kinesisk underrättelsetjänst har förmågan att utföra det. Om de gör det är en helt annan fråga och det är inget vi tittar på, säger Tor Indstøy till kanalen.

Många gör också tolkningen att den kinesiska underrättelsetjänsten kan tvinga vilket kinesiskt företag som helst till samarbete, vilket ytterligare ökar säkerhetsrisken, rapporterar NRK.

Foto: A. Jumper

Text: Redaktionen

Sverige riskerar smäll på 1 700 miljarder kronor

2024 11 30

Arlandas svaga utveckling har kostat Sverige uppemot 300 miljarder kronor.

Det framhålls i en ny analys av WSP som gjorts på uppdrag av Transportföretagen.

Slutsatsen är att ett “systematiskt underutnyttjande" av flygplatsen har orsakat gigantiska samhällsekonomiska förluster för Sverige.

Utebliven utveckling har enligt rapporten lett till ett produktionsbortfall på 192-303 miljarder kronor de senaste 20 åren.

Fortsätter trenden kan den totala förlusten uppgå till 1 700 miljarder kronor år 2050.

– Detta är en väckarklocka för Sverige, säger Marcus Dahlsten, vd på Transportföretagen, i ett uttalande.

"Bromskloss för hela ekonomin"

Rapporten beskrivs som “unik i sitt slag”.

I den analyseras Arlandas betydelse för Sveriges ekonomiska utveckling. Den jämförs även med nordiska motsvarigheter som Kastrup och Gardemoen.

Resultatet bedöms vara tydligt. Enligt Transportföretagen levererar Arlanda i betydligt sämre utsträckning i frågan om att omvandla ekonomisk tillväxt till förbättrad flygtrafik.

– Arlanda är en avgörande pusselbit för landets tillgänglighet och den systematiska underutvecklingen innebär färre möjligheter för investeringar, forskning och handel. Det drabbar jobb, innovation och välstånd i hela landet. Arlandas svaga utveckling har blivit en bromskloss för hela ekonomin, säger Marcus Dahlsten.

"Står vid ett vägskäl"

Under 2023 bedöms produktionsförlusten ha uppgått till 16-26 miljarder kronor.

Hade Arlanda utvecklats i samma takt som de stora flygplatserna i Norden hade man förra året hanterat 31 miljoner passagerare. Det vore 35 procent fler än vad som faktiskt var fallet.

Flygplatsen hamnar även i bottenskiktet när Europas 50 största flygplatser rankas i frågan om att öka tillgängligheten i takt med den ekonomiska tillväxten.

– Vi står vid ett vägskäl där vi måste prioritera Arlandas utveckling för att säkerställa Sveriges tillväxt och internationella konkurrenskraft. Nu är hög tid att sluta utreda Arlanda och gå från ord till handling. Många förslag ligger redan färdiga på bordet, säger Fredrik Kämpfe, Branschchef på Transportföretagen Flyg.

Regeringen: Ska förbättras

I december förra året tillsatte regeringen Peter Norman som samordnare för Arlanda. Samordnaren ska föreslå åtgärder som kan öka kapaciteten och förbättra tillgängligheten för flygplatsen som beskrivs ha "stor betydelse för hela landet".

– Arlanda flygplats är Sveriges i särklass största flygplats och spelar en central roll för det svenska transportsystemet. Regeringens ambition är att stärka Arlandas konkurrenskraft och bidra till att flygplatsen får bättre möjligheter att utvecklas på ett långsiktigt hållbart sätt, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) vid tillfället.

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen