JÄTTEDYRT: Ett paket Bregott har nått rekordhög nivå

2022 11 20

Att få smör på smörgåsen har blivit dyrare än någonsin i Sverige.

Den som inhandlar ett vanligt paket Bregott smör i mataffären drabbas nu av chock-höga priser.

67 spänn paketet

Matpriskollens vd Ulf Mazur slår fast att priset nu klättrat ända upp till 67 kronor för ett stort paket normalsaltat Bregott.

– Bara på ett år har priset på Bregott, smör och matfett ökat med i genomsnitt 35 procent, slår han fast.

– Nu ökar det igen med några kronor. Det betyder att de blivit 19 respektive 20 kronor dyrare hittills i år, säger han.

– Nu kostar de 64 till 70 kronor per paket, säger han till Matpriskollen.se.

Folk hajar till

Smörsorterna har rusat kraftigt i pris och även Arlas Smör ökar i pris. Priset har gått upp sedan årsskiftet med hela 38 procent till 67,40 kronor enligt Expressen.

– Är det så dyrt börjar folk haja till. Så folk handlar mer på extrapris än någonsin, säg Matpriskollens vd till tidningen.

Han framhåller att Bregott och smör ofta säljs ut till extrapris och betonar att det påvisar att allmänheten inte går med på att lägga hela 70 kronor på ett paket smör.

Chockpriser

Arlas försäljningsdirektör Jens Olsson berättar att man till och med märkt av att försäljningen av Bregott gått ned.

Chockpriserna skrämmer folk. Därför är det nu populärt att sälja ut smöret på reapris i mataffärerna.

– Vi säljer mer på kampanj just nu. Fler köper Bregott mellan som är lite billigare då den har lite mindre mjölkfett i sig, säger Arladirektören till Expressen.

El och diesel

– Ju mer mjölkfett och protein per kilo desto dyrare blir det. Men även rapsoljan som används i Bregott har blivit dubbelt så dyr, säger Arlas presschef Max Wallenberg till tidningen Land.

Bakgrunden till prischocken är att mejerigårdarnas kostnader rusat på grund av priset på bland annat foder, el och bränsle enligt tidningen.

Mjölkpriset stiger rejält

Dessutom har smörets råvara – mjölken – blivit mycket dyrare.

– Det största mejeriet, Arla, har höjt betalningen för mjölken till bönderna nio gånger i år för att försöka kompensera för böndernas kostnadsökningar, rapporterar Land.

Det är en av huvudorsakerna till att Bregott rusat i pris.

– Det går åt hela 23,5 respektive 15 liter mjölk för att tillverka ett kilo smör respektive Bregott, rapporterar Land.

Foto: Arla Wikipedia

Text: Redaktionen

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen