JÄTTEDYR FETTISDAG: Chockökning på semlor

2023 02 21

Fettisdagen, med anor ända sedan 1500-talet, är dagen då svenska folket traditionsenligt ställer fram semlorna på fikabordet.

Men i år blir klassikern chockdyr.

Priset för semlorna har nämligen stigit än mer än inflationen, rapporterar Dagens Nyheter.

– Det är en produkt som man kan ta betalt för – många kanske köper en semla och då betalar man vad den kostar för att man vill ha den, säger Ingela Gabrielsson, privatekonom på Nordea.

Ökar över 10 procent

I år kostar snittsemlan i Stockholm 54 kronor – en ökning på 10,2 procent jämfört med förra året.

Det kan jämföras med årsinflationen på 8,4 procent.

Ingela Gabrielsson har följt prisutvecklingen i fyra års tid. Och det är ingen glädjeprognos hon noterar.

– Man kan fundera på vad en semla kommer att kosta nästa år, säger hon till DN.

Historiskt dyrt

För 29 år sedan kunde du få en semla för cirka 11 kronor i Sverige.

Men de tiderna kommer knappast åter. År 2021 kostade den 46 kronor, förra året 49 och nu i år alltså 54 kronor i Stockhholmsområdet, enligt en genomgång av SVT.

Till tv-kanalen förklarar Ingela Gabrielsson varför.

– En del av ingredienserna till semlan har gått upp väldigt mycket i pris under året.

Fakta semlan 

- Semlan kom till Sverige utan koppling kristendomen. Från början var semlan bara en slät okryddad vetebulle utan mandelmassa eller grädde. Första gången som semlan nämns i kristet sammanhang är i Gustav Vasas bibel år 1541.

- Semlan kopplades sedermera ihop med fastan och blev fettisdagbulle på 1500-talet

- Över 50 procent av den svenska befolkningen äter en semla på fettisdagen.

- Under ett år säljs omkring 50 miljoner semlor i Sverige. Uppskattningsvis bakas 30 miljoner semlor i hushållen.

- Grädde på semlan är ett modernt påhitt. Det introducerades på 1920-talet.

- På 1950-talet ökade svenskarna konsumtion av semlor drastiskt eftersom mjöl, socker och grädde var ransonerat under andra världskriget.

- Fram tills början på 1960-talet var servering av semlor hårt reglerad. Bakelsen fick endast serveras på caféer och konditorier på tisdagar.

- Förutom i Sverige äts semlor i Finland, Norge, Danmark och Tyskland. Utformningen och innehållet kan dock skilja sig åt en aning jämfört med den svenska varianten.  

Källa: Semlor.eu

Foto: Dani

Text: Redaktionen

Bidraget sänks “radikalt” – “orimligt att man ska leva på det”

2025 12 13

Sedan den 1 oktober baseras arbetslöshetsförsäkringen på inkomst istället för arbetad tid.

Aktivitetsstödet, som är ett bidrag finansierat av staten, trappas även ned var hundrade dag. En arbetslös kan till slut behöva leva på 8 030 kronor i månaden före skatt om man inte får jobb, rapporterar Aftonbladet. Förändringen beskrivs av tidningen som “radikal".

Både från oppositionen och arbetslösa svenska individer har kritiserat ändringen.

Nu svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) på kritiken.

Han försvarar timingen och menar att Sverige tidigare har haft ett system som “passiviserat” människor.

– Vi har länge haft en situation där människor kunnat leva utan att försörja sig själva och ändå få ganska höga ersättningar – ersättningar som ligger i nivå med lönerna för flera av de lägst avlönade jobben enligt kollektivavtal. Så kan vi inte ha det, säger Johan Britz till Aftonbladet.

"Orimligt"

En uppmärksammad del i frågan har varit äldre personer som står utanför arbetsmarknaden och kan behöva samla på sig nya studieskulder vid 60 års ålder för att utbilda sig till ett nytt yrke.

En rimlig åtgärd, menar Johan Britz.

– Ja, det är orimligt att man ska leva på bidrag till dess att man blir pensionär. Det tycker jag är oacceptabelt.

Antalet inskrivna minskar

Den senaste siffran från Arbetsförmedlingen visade att 356 000 personer var inskrivna som arbetslösa, vilket motsvarar en arbetslöshet på 6,7 procent.

Andelen har minskat i fyra månader i rad. Även antalet varsel har minskat.

– Det är fortfarande en hög nivå av arbetslöshet. Men det är självklart positivt att se att antalet inskrivna minskar och har gjort det under några månader. Färre varsel rimmar med färre nyinskrivna, säger Lars Lindvall, prognoschef på Arbetsförmedlingen, i en kommentar.

LÄS OCKSÅ: Ica-handlare förbannad – ”Förvånad och bestört”

Här är nya reglerna

I korthet innebär de nya reglerna alltså att a-kassan baseras på inkomst istället för hur länge du har arbetat.

För att få ersättning ska du nu ha tjänat minst 120 000 kronor de senaste tolv månaderna, varav minst 11 000 kronor under fyra av de månaderna.

Undantaget är om du har haft en inkomst på minst 11 000 kronor i fyra månader i rad, vilket dock enbart ger ersättning i 66 dagar.

I det gamla systemet skulle du ha jobbat minst sex månader under den senaste tolvmånadersperioden och minst 60 timmar varje månad för att få a-kassa, alternativt 450 timmar under en sammanhängande period på sex månader med minst 45 timmar i varje enskild månad.

Även aktivitetsstöd påverkas

Utöver att a-kassan ska baseras på inkomst ändras även reglerna om ersättning för deltagare i Arbetsförmedlingens program, vilket påverkar aktivitetsstödet.

– Du som deltar i Arbetsförmedlingens program kan efter den 1 oktober få aktivitetsstöd som är baserat på dina tidigare inkomster. Försäkringskassan får uppgifter från a-kassan om din ersättningsgrundande inkomst. Den kan vara högst 34 000 kronor i månaden före skatt, förklarar Försäkringskassan.

LÄS MER: Blankt nej från Sverige – “vi är inte en bankomat”

Foto: Svante Rinalder resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen