JÄTTEDYR FETTISDAG: Chockökning på semlor

2023 02 21

Idag, tisdag, är det den klassiska fettisdagen.

Fettisdagen, med anor ända sedan 1500-talet, är dagen då svenska folket traditionsenligt ställer fram semlorna på fikabordet.

Men i år blir klassikern chockdyr.

Priset för semlorna har nämligen stigit än mer än inflationen, rapporterar Dagens Nyheter.

– Det är en produkt som man kan ta betalt för – många kanske köper en semla och då betalar man vad den kostar för att man vill ha den, säger Ingela Gabrielsson, privatekonom på Nordea.

Ökar över 10 procent

I år kostar snittsemlan i Stockholm 54 kronor – en ökning på 10,2 procent jämfört med förra året.

Det kan jämföras med årsinflationen på 8,4 procent.

Ingela Gabrielsson har följt prisutvecklingen i fyra års tid. Och det är ingen glädjeprognos hon noterar.

– Man kan fundera på vad en semla kommer att kosta nästa år, säger hon till DN.

Historiskt dyrt

För 29 år sedan kunde du få en semla för cirka 11 kronor i Sverige.

Men de tiderna kommer knappast åter. År 2021 kostade den 46 kronor, förra året 49 och nu i år alltså 54 kronor i Stockhholmsområdet, enligt en genomgång av SVT.

Till tv-kanalen förklarar Ingela Gabrielsson varför.

– En del av ingredienserna till semlan har gått upp väldigt mycket i pris under året.

Fakta semlan

- Semlan kom till Sverige utan koppling kristendomen. Från början var semlan bara en slät okryddad vetebulle utan mandelmassa eller grädde. Första gången som semlan nämns i kristet sammanhang är i Gustav Vasas bibel år 1541.

- Semlan kopplades sedermera ihop med fastan och blev fettisdagbulle på 1500-talet

- Över 50 procent av den svenska befolkningen äter en semla på fettisdagen.

- Under ett år säljs omkring 50 miljoner semlor i Sverige. Uppskattningsvis bakas 30 miljoner semlor i hushållen.

- Grädde på semlan är ett modernt påhitt. Det introducerades på 1920-talet.

- På 1950-talet ökade svenskarna konsumtion av semlor drastiskt eftersom mjöl, socker och grädde var ransonerat under andra världskriget.

- Fram tills början på 1960-talet var servering av semlor hårt reglerad. Bakelsen fick endast serveras på caféer och konditorier på tisdagar.

- Förutom i Sverige äts semlor i Finland, Norge, Danmark och Tyskland. Utformningen och innehållet kan dock skilja sig åt en aning jämfört med den svenska varianten.

Källa: Semlor.eu

Foto: Dani

Text: Redaktionen

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen.

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen

V och SD överens – gör samma sak

2026 10 22

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra.

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare.

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen