JÄTTEDYR FETTISDAG: Chockökning på semlor

2023 02 21

Fettisdagen, med anor ända sedan 1500-talet, är dagen då svenska folket traditionsenligt ställer fram semlorna på fikabordet.

Men i år blir klassikern chockdyr.

Priset för semlorna har nämligen stigit än mer än inflationen, rapporterar Dagens Nyheter.

– Det är en produkt som man kan ta betalt för – många kanske köper en semla och då betalar man vad den kostar för att man vill ha den, säger Ingela Gabrielsson, privatekonom på Nordea.

Ökar över 10 procent

I år kostar snittsemlan i Stockholm 54 kronor – en ökning på 10,2 procent jämfört med förra året.

Det kan jämföras med årsinflationen på 8,4 procent.

Ingela Gabrielsson har följt prisutvecklingen i fyra års tid. Och det är ingen glädjeprognos hon noterar.

– Man kan fundera på vad en semla kommer att kosta nästa år, säger hon till DN.

Historiskt dyrt

För 29 år sedan kunde du få en semla för cirka 11 kronor i Sverige.

Men de tiderna kommer knappast åter. År 2021 kostade den 46 kronor, förra året 49 och nu i år alltså 54 kronor i Stockhholmsområdet, enligt en genomgång av SVT.

Till tv-kanalen förklarar Ingela Gabrielsson varför.

– En del av ingredienserna till semlan har gått upp väldigt mycket i pris under året.

Fakta semlan 

- Semlan kom till Sverige utan koppling kristendomen. Från början var semlan bara en slät okryddad vetebulle utan mandelmassa eller grädde. Första gången som semlan nämns i kristet sammanhang är i Gustav Vasas bibel år 1541.

- Semlan kopplades sedermera ihop med fastan och blev fettisdagbulle på 1500-talet

- Över 50 procent av den svenska befolkningen äter en semla på fettisdagen.

- Under ett år säljs omkring 50 miljoner semlor i Sverige. Uppskattningsvis bakas 30 miljoner semlor i hushållen.

- Grädde på semlan är ett modernt påhitt. Det introducerades på 1920-talet.

- På 1950-talet ökade svenskarna konsumtion av semlor drastiskt eftersom mjöl, socker och grädde var ransonerat under andra världskriget.

- Fram tills början på 1960-talet var servering av semlor hårt reglerad. Bakelsen fick endast serveras på caféer och konditorier på tisdagar.

- Förutom i Sverige äts semlor i Finland, Norge, Danmark och Tyskland. Utformningen och innehållet kan dock skilja sig åt en aning jämfört med den svenska varianten.  

Källa: Semlor.eu

Foto: Dani

Text: Redaktionen

Sänker skatten för äldre

2026 05 20

Om Tidöpartierna vinner valet kommer jobbskatteavdraget för seniorer att förstärkas med totalt 460 miljoner kronor.

– Förslaget innebär att skatten för seniorer som arbetar minskar med cirka 1 600 kronor per år. Skattesänkningen riktas till alla seniorer som arbetar, framhåller regeringen i ett uttalande.

Skattesänkningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Höjd åldersgräns

Utöver sänkningen av skatten föreslås det att åldersgränsen för att ta del av jobbskatteavdraget för seniorer höjs från 66 till 67 år. 

– Det innebär att den som vid årets ingång har fyllt 67 år omfattas av skattelättnaden. Åldersgränsen följer därmed riktåldern för pension, uppger regeringen.

Kan göra stor skillnad

Att arbeta lite längre och skjuta upp pensionen kan göra stor skillnad för plånboken.

Pensionsbolaget Alecta listar tre fördelar med att jobba längre:

- Du fortsätter att tjäna in allmän pension (i vissa fall även tjänstepension) så länge du fortsätter att jobba. 

- Den pension du tjänat in fördelas på färre år, vilket betyder mer pengar per månad när du börjar ta ut pension. 

- Skatten på både pension och arbete sjunker rejält från det år du fyller 67 år. 

Enligt bolaget är en tumregel att varje extra års arbete ger en medelinkomsttagare mellan 1 500 och 2 000 kronor mer i pension varje månad före skatt.

– För den som arbetar utan att ta ut pension kan skatten bli riktigt låg. På inkomster upp till 29 900 kronor i månaden blir skatten faktiskt bara runt 8 procent, framhåller Alecta.

LÄS MER: Många vågar inte chansa – går miste om tusenlappar

Behövs bättre förutsättningar

Samtidigt riktas kritik mot systemet.

– Med ökande ålder i arbetskraften så ökar också andelen arbetstagare med hälsoproblem och nedsatt arbetsförmåga, säger Magnus Linnarud Johansson, psykolog på Centrum för arbets- och miljömedicin.

Han är en av författarna till rapporten ”Att förlänga arbetslivet - om insatser på arbetet för äldre medarbetare” från Centrum för arbets- och miljömedicin i Region Stockholm och Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet.

I rapporten fastslås det att en stor andel svenskar kan tänka sig att arbeta längre om förutsättningarna var rätt. Kritik riktas mot att få arbetsgivare skapar dessa förutsättningar genom exempelvis ökade möjligheter att arbeta deltid, fler lediga dagar och större möjlighet att styra arbetets upplägg.

– Inom arbetaryrken är det fler som tycker det är viktigt med minskade fysiska krav, att få andra arbetsuppgifter eller möjligheter att byta arbete. Bland tjänstemän är det vanligare att tycka att möjligheten till distansarbete och större frihet att styra sitt arbete är viktiga förändringar, säger Magnus Linnarud Johansson.

LÄS OCKSÅ: Ukraina har tagit fram nytt vapen – väger 250 kilo 

Foto: Axel Adolfsson Moderaterna

Text: Redaktionen