Jättebro till Sverige på gång – då ska den stå färdig

2024 09 23

Redan i februari tidigare i år meddelade Finland att man tagit de första stegen för att bygga en bro till Sverige.

Se skisserna på bron genom att scrolla längst ned i texten.

Den finska staten annonserade att man utreder möjligheten att bygga ”Kvarkenbron” mellan Vasa och Umeå.

Finländarna uppgav att man redan  öronmärkt stora pengar till projektet.

– Vi har bokat upp 200 000 euro från vårt planeringsprogram för att kunna göra en förstudie. Den kommer att bestå av flera olika delar och vi kommer att använda oss av konsulter, sa Tapio Ojanen biträdande direktör på finska Trafikledsverket, till Svenska Yle vid tillfället.

Planen: ska stå klar 2040

Ett drygt halvår senare är planerna än mer aktuella.

I dagarna har den finska regeringen samtalat med svenska ministrar, bland annat statsminister Ulf Kristersson (M), för att diskutera frågan, rapporterar Svenska Dagbladet.

Och Joakim Strand, Finlands Europa- och ägarstyrningsminister, tycks övertygad om att han har fått sina svenska ministerkollegor ombord. Alla var "positivt intresserade", framhåller ministern.

Han har även en konkret tidsplan för när bron mellan Vasa och Umeå skulle kunna stå färdig.

– Absolut! Om vi är tillräckligt många som jobbar ambitiöst med det här så är det inte omöjligt att den står klar 2040, säger Joakim Strand till tidningen.

Statsministern: "Görs inte i en handvändning"

Exakt hur lång bron kommer att bli är inte fastställt. I Finland har experter skissat på förslag på en knappt åtta mil lång bro – vilket är fem gånger så långt som Öresundsbron.

Prislappen för Kvarkenbron väntas landa på uppemot 50 miljarder kronor. I jämförelse kostade Öresundsbron, som invigdes sommaren 2000, 37,8 miljarder.

Ulf Kristersson har uttalat sig om bron till finsk media.

I en intervju med Svenska Yle varken bekräftar eller dementerar han ett svenskt grönt ljus för just en Kvarkenbro, men säger att han allmänt sett är för “att ha stora framtidsinriktade infraprojekt”:

– Nej, men jag tror att vi kommer att titta på samma saker. Vi var uppe i norra Norge för några månader sedan och inser att vi måste förbättra kommunikationerna till Norge genom Sverige över Östersjön till Finland.

– Det här gör man ju inte i en handvändning. Men det här är en av många saker som Natomedlemskapet understryker, säger Ulf Kristersson.

Se bilderna här

Se skisserna på hur Kvarkenbron kan komma att se ut genom att klicka här (länk till VIS Graphics).

Foto: Chuttersnap

Text: Redaktionen

19 aug 26

UPPGIFTER: Ryssland har slagit till mot Natoland

2026 08 19

Ryssland misstänks för inblandning i ett sabotage mot en militär anläggning på Natos territorium.

Förra veckan kom rapporter om en storskalig brand vid försvarsföretagets Milrem Robotics anläggning i Estland.

Branden i byggnaden i Tallinn utreds som misstänkt anlagd.

Nu kopplas Ryssland till det påstådda sabotaget.

Det bekräftar Estlands premiärminister Kristen Michal.

– En av utredningens teorier är att detta var en sabotagehandling, med stöd av Ryssland, säger han enligt oberoende Moscow Times.

Identifierat misstänkta

De misstänkta för dådet har identifierats.

Enligt premiärministern är personerna bosatta i Lettland. Åklagaren har begärt att de ska gripas.

– Estland tar alla attacker mot vår försvarsindustri på största allvar. Vi kommer alltid att skydda våra medborgare och företaget med alla medel som står till buds, framhåller Michal.

Hjälper Ukraina

Milrem Robotics producerar obemannade markstridsfordon. 

Företaget har ett nära samarbete med Ukraina. Bland annat levereras den obemannade markroboten THeMIS (Tracked Hybrid Modular Infantry System) till den ukrainska armén.

Roboten används för att stödja infanteri genom att transportera utrustning och evakuera skadade. Den kan också utrustas med vapensystem.

LÄS MER: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Danmark har varnat

Ryssland har tidigare förnekat anklagelser om att ha planerat eller utfört sabotage mot länder utanför Ukraina.

Flera västländer varnar dock för ryska sabotageaktioner.

Danmarks militära underrättelsetjänst FE bedömer det som “sannolikt” att Ryssland kontinuerligt “planerar och förbereder” sabotage mot mål i flera europeiska länder.

På FE:s egen skala motsvarar begreppet “sannolikt” att risken för sabotage i någon form ligger på mellan 60 och 90 procent.

– Ryssland har ökat sin vilja att ta risker för att testa och pressa oss här i väst, har Anja Dalgaard-Nielsen, chef för FE:s underrättelsesektor, sagt till Danmarks Radio.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Stor amerikansk säkerhetslucka kan utnyttjas av Kina

Foto: Geralt resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

“70 procent av mackarna har slut på bensin”

2026 08 19

Ryssland står inför en sällan skådad bränslekris.

De ukrainska drönarattackerna mot rysk energiinfrastruktur fortsätter.

Angreppen ger resultat.

På tisdagskvällen kommer uppgifter om att så mycket som 70 procent av de ryska bensinstationerna har slut på bensin, rapporterar Moscow Times.

Slut på bensin

Den 16 augusti fanns bensin eller diesel tillgängligt på endast 28,1 procent av landets mackar, jämfört med 41 procent veckan innan. 

Under de senaste sju dagarna har tillgången på bränsle minskat i regionerna Volgograd, Tjeljabinsk, Orenburg, Voronezj, Samara, Penza, Saratov, Lipetsk och Rostov, samt i Tatarstan. 

Myndigheterna i minst åtta regioner – däribland Krasnodar Kraj samt Kaluga och Nizjnij Novgorod oblast – har bekräftat att det finns problem på bensinstationerna.

Invånare i ytterligare minst 13 regioner har rapporterat om bränslebrist i sociala medier. 

Bekräftar problemen

Igor Jusjkov, ledande analytiker vid Fonden för nationell energisäkerhet, bekräftar problemen.

– Den nya bristvågen beror på de fortsatta attackerna och oplanerade reparationerna vid oljeraffinaderierna, säger han.

Läs mer: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Har fått böter

Att klaga på bensinbristen har dock inte slutat väl för vissa ryssar.

En domstol i ryska Volgograd har bötfällt en lokal kvinna för att ha deltagit i ett kollektivt upprop gällande bränslebristen, uppger RBC Ukraine.

Säkerhetsstyrkor stämplade en video som spelades in nära en bensinstation som en ”otillåten allmän sammankomst”. 

“Orättvis fördelning”

En person som var på plats vid uppropet hördes i ett filmklipp säga så här:

– Det handlar specifikt om en orättvis fördelning: vår administration tankar fulla tankar med bensin med hjälp av drivmedelskort, medan vanliga invånare ofta helt enkelt avvisas. Poliserna ansåg att detta var en otillåten allmän sammankomst.

Läs mer: Ghana rasar mot Ryssland

Foto: A. Malenchik

Text: Redaktionen