Jättebro till Sverige på gång – då ska den stå färdig

2024 09 23

Redan i februari tidigare i år meddelade Finland att man tagit de första stegen för att bygga en bro till Sverige.

Se skisserna på bron genom att scrolla längst ned i texten.

Den finska staten annonserade att man utreder möjligheten att bygga ”Kvarkenbron” mellan Vasa och Umeå.

Finländarna uppgav att man redan öronmärkt stora pengar till projektet.

– Vi har bokat upp 200 000 euro från vårt planeringsprogram för att kunna göra en förstudie. Den kommer att bestå av flera olika delar och vi kommer att använda oss av konsulter, sa Tapio Ojanen biträdande direktör på finska Trafikledsverket, till Svenska Yle vid tillfället.

Planen: ska stå klar 2040

Ett drygt halvår senare är planerna än mer aktuella.

I dagarna har den finska regeringen samtalat med svenska ministrar, bland annat statsminister Ulf Kristersson (M), för att diskutera frågan, rapporterar Svenska Dagbladet.

Och Joakim Strand, Finlands Europa- och ägarstyrningsminister, tycks övertygad om att han har fått sina svenska ministerkollegor ombord. Alla var "positivt intresserade", framhåller ministern.

Han har även en konkret tidsplan för när bron mellan Vasa och Umeå skulle kunna stå färdig.

– Absolut! Om vi är tillräckligt många som jobbar ambitiöst med det här så är det inte omöjligt att den står klar 2040, säger Joakim Strand till tidningen.

Statsministern: "Görs inte i en handvändning"

Exakt hur lång bron kommer att bli är inte fastställt. I Finland har experter skissat på förslag på en knappt åtta mil lång bro – vilket är fem gånger så långt som Öresundsbron.

Prislappen för Kvarkenbron väntas landa på uppemot 50 miljarder kronor. I jämförelse kostade Öresundsbron, som invigdes sommaren 2000, 37,8 miljarder.

Ulf Kristersson har uttalat sig om bron till finsk media.

I en intervju med Svenska Yle varken bekräftar eller dementerar han ett svenskt grönt ljus för just en Kvarkenbro, men säger att han allmänt sett är för “att ha stora framtidsinriktade infraprojekt”:

– Nej, men jag tror att vi kommer att titta på samma saker. Vi var uppe i norra Norge för några månader sedan och inser att vi måste förbättra kommunikationerna till Norge genom Sverige över Östersjön till Finland.

– Det här gör man ju inte i en handvändning. Men det här är en av många saker som Natomedlemskapet understryker, säger Ulf Kristersson.

Se bilderna här

Se skisserna på hur Kvarkenbron kan komma att se ut genom att klicka här (länk till VIS Graphics).

Foto: Chuttersnap

Text: Redaktionen

Ny funktion för BankID i augusti

2026 08 04

Förtidsröstningen inför valet 2026 börjar den 26 augusti.

Nu kommer en nyhet för alla som ska förtidsrösta eller rösta på valdagen den 13 september.

I årets val kommer väljare för första gången kunna välja att identifiera sig med ett digitalt id-kort i BankID-appen.

Identifieringen utförs genom att kontrollanter i vallokalerna skannar QR-koden på det digitala id-kortet.

– Digitalt id-kort från BankID är ett tryggt, smidigt och säkert sätt att styrka sin identitet. Det viktigaste är att kontrollanten skannar QR-koden när en identitet ska verifieras. Det kan man enkelt göra direkt i BankID-appen, säger Charlotte Pataky, pressansvarig vid BankID.

”Ingen information sparas”

BankID beskriver den nya verifieringsmetoden som säker och snabb.

– Det innebär en snabb och tillförlitlig identifiering i realtid. Kontrollen görs enkelt med BankID-appen på en mobiltelefon. Inga personliga uppgifter eller koder behöver delas och ingen information sparas, framhåller företaget.

Den som vill aktivera sitt digitala id-kort behöver ha ett giltigt svenskt pass eller nationellt ID-kort samt en mobil med Mobilt BankID och NFC-läsare.

Processen består av tre steg:

1, Öppna BankID-appen och klicka på ikonen för "ID-kort".

2, Ha ditt svenska pass eller nationella ID-kort till hands.

3, Följ instruktionerna i appen.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

Digitala röstkort

En annan nyhet inför årets val är att Valmyndigheten för första gången kommer att skicka ut röstkorten digitalt till alla väljare med en digital brevlåda. Det innebär att 6 518 642 personer får sitt röstkort digitalt.

– Oavsett om man får sitt röstkort digitalt eller på papper så räcker det att kunna identifiera sig vid röstning. Väljare behöver inte längre ta med sig röstkortet, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: Bank ID

Text: Redaktionen

”8 000 kronor mer i månaden” – stor förändring för pensionärer

2026 08 04

Pensionärer har fått mer i plånboken.

Det visar pensionsbolaget Alectas årliga inkomststudie.

Enligt undersökningen har pensionärer i dag betydligt mer pengar att röra sig med än för tio år sedan.

– Personer födda 1957 hade vid 67 års ålder typiskt sett 8 000 kr mer i månaden att röra sig med efter skatt jämfört med 67-åringar för tio år sedan, framhåller Alecta.

Samtidigt ökar andelen så kallade jobbonärer. I åldersgruppen 66 år eller äldre arbetar i dag en halv miljon personer i någon utsträckning. Bland 66–70-åringar har omkring 40 procent inkomster från sitt arbete.

Flera tusenlappar

Alectas studie bygger på inkomstuppgifter från Statistikmyndigheten SCB för samtliga tre miljoner svenskar som är 55 år eller äldre. Uppgifterna har kompletterats med en enkät om vardagsekonomin bland omkring 1 200 personer i åldern 67–75 år.

– Vi har gjort vår inkomststudie i snart tio års tid och sett hur nyblivna pensionärers inkomster ökat samtidigt som andelen fattiga minskat. Vid 67 års ålder hade personer födda 1957 typiskt sett 8 000 kronor mer i månaden att röra sig med jämfört med vad 67-åringar hade för tio år sedan, säger Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta.

– Nytt för i år är att vi låtit göra en undersökning där dagens pensionärer själva får berätta vad de tycker om sin tillvaro – och många är faktiskt nöjda, fortsätter han.

ANDRA LÄSER: Trippelattack mot Ryssland – Moskva i lågor

9 av 10

Enligt enkäten är 9 av 10 (87 procent) av de svarande ganska eller mycket nöjda med sin nuvarande ekonomi.

Bland jobbonärer är siffran ännu högre – 93 procent svarar att de är granska eller mycket nöjda med sin ekonomi.

Ekonomin är dock inte den viktigaste frågan för pensionärerna. På frågan om vad som är viktigast i livet svarar 79 procent att god hälsa är viktigast, medan 75 procent lyfter fram nära relationer. En god ekonomi kommer på tredje plats med 57 procent.

– Det finns många pensionärer som har det kämpigt med ekonomin. Men hur vi pratar om pension och hur vi porträtterar äldre har stor betydelse, säger Staffan Ström.

– Den typiska pensionären är inte fattig, grå och förbrukad som många tycks tro utan är nöjd med sin ekonomi, lever i stort sett som han eller hon vill och känner sig trygg inför sin ekonomiska framtid. Det är roligt att se att många äldre målar upp en så hoppfull bild när de själva beskriver sin tillvaro.

LÄS OCKSÅ: Värsta sedan 2002 – Ukraina stoppar Ryssland

Foto: Franz26

Text: Redaktionen