Jättebro till Sverige på gång – då ska den stå färdig

2024 09 23

Redan i februari tidigare i år meddelade Finland att man tagit de första stegen för att bygga en bro till Sverige.

Se skisserna på bron genom att scrolla längst ned i texten.

Den finska staten annonserade att man utreder möjligheten att bygga ”Kvarkenbron” mellan Vasa och Umeå.

Finländarna uppgav att man redan  öronmärkt stora pengar till projektet.

– Vi har bokat upp 200 000 euro från vårt planeringsprogram för att kunna göra en förstudie. Den kommer att bestå av flera olika delar och vi kommer att använda oss av konsulter, sa Tapio Ojanen biträdande direktör på finska Trafikledsverket, till Svenska Yle vid tillfället.

Planen: ska stå klar 2040

Ett drygt halvår senare är planerna än mer aktuella.

I dagarna har den finska regeringen samtalat med svenska ministrar, bland annat statsminister Ulf Kristersson (M), för att diskutera frågan, rapporterar Svenska Dagbladet.

Och Joakim Strand, Finlands Europa- och ägarstyrningsminister, tycks övertygad om att han har fått sina svenska ministerkollegor ombord. Alla var "positivt intresserade", framhåller ministern.

Han har även en konkret tidsplan för när bron mellan Vasa och Umeå skulle kunna stå färdig.

– Absolut! Om vi är tillräckligt många som jobbar ambitiöst med det här så är det inte omöjligt att den står klar 2040, säger Joakim Strand till tidningen.

Statsministern: "Görs inte i en handvändning"

Exakt hur lång bron kommer att bli är inte fastställt. I Finland har experter skissat på förslag på en knappt åtta mil lång bro – vilket är fem gånger så långt som Öresundsbron.

Prislappen för Kvarkenbron väntas landa på uppemot 50 miljarder kronor. I jämförelse kostade Öresundsbron, som invigdes sommaren 2000, 37,8 miljarder.

Ulf Kristersson har uttalat sig om bron till finsk media.

I en intervju med Svenska Yle varken bekräftar eller dementerar han ett svenskt grönt ljus för just en Kvarkenbro, men säger att han allmänt sett är för “att ha stora framtidsinriktade infraprojekt”:

Nej, men jag tror att vi kommer att titta på samma saker. Vi var uppe i norra Norge för några månader sedan och inser att vi måste förbättra kommunikationerna till Norge genom Sverige över Östersjön till Finland.

– Det här gör man ju inte i en handvändning. Men det här är en av många saker som Natomedlemskapet understryker, säger Ulf Kristersson.

Se bilderna här

Se skisserna på hur Kvarkenbron kan komma att se ut genom att klicka här (länk till VIS Graphics).

Foto: Chuttersnap

Text: Redaktionen


Su-24-stridsflygplan totalförstört

2026 08 23

Ett ryskt stridsflygplan har slagits ut i en ukrainsk attack.

Tidigare på lördagen kom uppgifter om en stor ukrainsk attack mot e-handelsjätten Ozon.

Det kan du läsa mer om genom att klicka här.

Nu kommer besked om att Ukraina har slagit ut ett ryskt stridsflygplan av typen Su-24M, rapporterar Kyiv Post.

Stridsflyg utslaget

Det är i samband med en stor attack mot flygfältet Saki på ockuperade Krym som det ryska stridsflygplanet totalförstördes.

Det är emellertid oklart om Ukraina använde drönare eller robotar för att slå ut planet – men president Volodymyr Zelenskyj bekräftar saken.

– På flygfältet i Saki förstördes ett Su-24M-flygplan och fyra stycken flygfältsutrustningar, medan vi i Brjansk-regionen slog ut relästationer för drönarstyrning som ockupanterna använde för att leda attackdrönare mot fredliga ukrainska städer och byar. 

Tidigare attackerna

Zelenskyj bekräftar även attackerna som genomfördes under natten mellan fredagen och lördagen.

– Under det senaste dygnet slog våra styrkor till mot raffinaderiet i Novokujbysjevsk — 1 000 kilometer från frontlinjen — vilket berövar den ryska krigsmaskinen exportintäkter på miljontals dollar. Vi träffade även ett logistiknav i Samara-regionen samt mål i Svarta havet. 

Läs mer: 100 000 europeiska soldater behövs till gränsen

Det är Su-24M

Su-24M, känd inom Nato som Fencer-D, är ett sovjetutvecklat överljudsflygplan för markattack konstruerat för attackuppdrag på låg höjd i alla väder.

Flygplanet kan bära upp till cirka 7 000 kilo vapenlast fördelat på åtta vapenbalkar, inklusive styrda robotar, bomber, raketer och andra flyg-till-markvapen, uppger United24Media.

Även Ukraina har dem

Ryssland använder återkommande flygplanet för attacker mot Ukraina.

Även Kyjivs styrkor använder det sovjetutvecklade planet – men har anpassat planen till att bära västtillverkade kryssningsrobotar med lång räckvidd av typerna Storm Shadow och SCALP-EG. 

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Foto: By Alexander Mishin, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen


22 augusti 2026

Lågpriskedja ska öppna 80 nya butiker

2026 08 23

Lågpriskedjan Rusta har stora ambitioner för de kommande åren.

Lågpriskedjan har i dagarna släppt sin års- och hållbarhetsredovisning för verksamhetsåret 2025/26.

Av rapporten framgår att Rusta vid räkenskapsårets slut hade totalt 239 varuhus.

Kedjan hade då 125 butiker i Sverige, 54 i Norge, 50 i Finland och 10 i Tyskland.

Men expansionen ska fortsätta.

80 butiker

Under året öppnade kedjan 14 nya varuhus i Sverige, Norge och Finland.

De har samtidigt en etableringspipeline om 41 godkända och signerade lägen.

Vd Cathrine Wigzell berättar att kedjan har planer på att öppna mellan 65 och 80 nya varuhus fram till våren 2029.

Satsar stort

Utöver den utökade fysiska närvaron satsar kedjan också stort på e-handeln, berättar Wigzell.

– Under året har vi fortsatt att stärka vår digitala närvaro och erbjuder nu e-handel på samtliga marknader där vi verkar, säger hon.

– Det är en viktig investering för framtiden och ett naturligt komplement till vårt starka varuhusnät.

Läs mer: Rekordnotering för elbilar

Det är Rusta

Rusta har sitt huvudkontor i Upplands Väsby och är sedan 2023 börsnoterat på Nasdaq Stockholm.

Kedjan bildades i Uppsala 1986 av Anders Forsgren och Bengt-Olov Forssell “baserat på en idé som föddes 1979 under Forsgrens och Forssells forskningsstudier vid Uppsala universitet”. 

– Forsgren och Forssell skapade ett detaljhandelskoncept där kunderna kunde handla produkter för dagligt bruk till de bästa möjliga priserna, förklarar kedjan.

Första varuhuset

År 1986 öppnades det första varuhuset i Gävle.

År 1990 nådde kedjan 10 varuhus och hade då totalt 70 anställda.

I år firar Rusta 40 år.

– Under de senaste tolv månaderna har över 660 000 nya medlemmar anslutit sig, en ökning med över 10 procent, framhåller kedjan i sin rapport.

– 40-årsjubileet präglas av fortsatt expansion och visar Rustas långsiktiga styrka och tillväxt under fyra decennier.

Läs mer: Riksbanken slår fast – finns två vägar att gå

Foto: Rusta

Text: Redaktionen