Jättebro till Sverige på gång – då ska den stå färdig

2024 09 23

Se skisserna på bron genom att scrolla längst ned i texten.

Den finska staten annonserade att man utreder möjligheten att bygga ”Kvarkenbron” mellan Vasa och Umeå.

Finländarna uppgav att man redan  öronmärkt stora pengar till projektet.

– Vi har bokat upp 200 000 euro från vårt planeringsprogram för att kunna göra en förstudie. Den kommer att bestå av flera olika delar och vi kommer att använda oss av konsulter, sa Tapio Ojanen biträdande direktör på finska Trafikledsverket, till Svenska Yle vid tillfället.

Planen: ska stå klar 2040

Ett drygt halvår senare är planerna än mer aktuella.

I dagarna har den finska regeringen samtalat med svenska ministrar, bland annat statsminister Ulf Kristersson (M), för att diskutera frågan, rapporterar Svenska Dagbladet.

Och Joakim Strand, Finlands Europa- och ägarstyrningsminister, tycks övertygad om att han har fått sina svenska ministerkollegor ombord. Alla var "positivt intresserade", framhåller ministern.

Han har även en konkret tidsplan för när bron mellan Vasa och Umeå skulle kunna stå färdig.

– Absolut! Om vi är tillräckligt många som jobbar ambitiöst med det här så är det inte omöjligt att den står klar 2040, säger Joakim Strand till tidningen.

Statsministern: "Görs inte i en handvändning"

Exakt hur lång bron kommer att bli är inte fastställt. I Finland har experter skissat på förslag på en knappt åtta mil lång bro – vilket är fem gånger så långt som Öresundsbron.

Prislappen för Kvarkenbron väntas landa på uppemot 50 miljarder kronor. I jämförelse kostade Öresundsbron, som invigdes sommaren 2000, 37,8 miljarder.

Ulf Kristersson har uttalat sig om bron till finsk media.

I en intervju med Svenska Yle varken bekräftar eller dementerar han ett svenskt grönt ljus för just en Kvarkenbro, men säger att han allmänt sett är för “att ha stora framtidsinriktade infraprojekt”:

– Nej, men jag tror att vi kommer att titta på samma saker. Vi var uppe i norra Norge för några månader sedan och inser att vi måste förbättra kommunikationerna till Norge genom Sverige över Östersjön till Finland.

– Det här gör man ju inte i en handvändning. Men det här är en av många saker som Natomedlemskapet understryker, säger Ulf Kristersson.

Se bilderna här

Se skisserna på hur Kvarkenbron kan komma att se ut genom att klicka här (länk till VIS Graphics).

Foto: Chuttersnap

Text: Redaktionen

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

– Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen