Jättebesked från Willyskoncernen

2023 10 25

Axfood, som äger Willys och Hemköp, fortsätter att redovisa stora vinster.

Det framgår av Axfoods delårsrapport för det tredje kvartalet av 2023.

Matjättens nettoomsättning uppgick till 20 293 miljoner kronor.

En tydlig uppgång.

Det är en ökning med hela 8,7 procent jämfört med motsvarande period ifjol.

– Det är med ödmjukhet inför den osäkra omvärld vi befinner oss i som jag sammanfattar ett starkt tredje kvartal för Axfood. Det är tydligt att allt fler kunder uppskattar erbjudandet inom våra olika butikskoncept och verksamheter, säger koncernchefen och vd:n Klas Balkow i ett uttalande.

Sticker ut på marknaden

Enligt Klas Balkow var Axfoods tillväxt dubbelt så hög som marknadens under årets tredje kvartal.

– Axfood levererade trots höga jämförelsetal en mycket stark tillväxt om 13 procent under kvartalet, att jämföra med tillväxten inom dagligvaruhandeln om 6 procent.

Willys och Hemköp tar marknadsandelar

Matjättens två guldkorn, butikskedjorna Willys och Hemköp, fortsätter att växa.  

Willys redovisade en tillväxt på hela 16 procent.

– Ökningstakten av nya kunder och medlemmar i Willys Plus ligger fortsatt på en hög nivå och dessutom ser vi att såväl befintliga som nya kunder blir alltmer lojala och handlar mer hos kedjan, framhåller Klas Balkow.

Hemköp växte snabbare än marknaden för fjärde kvartalet i rad. 

– På en marknad som främst gynnar lågprisaktörerna har Hemköp presterat starkt. Det är verkligen glädjande att se den utväxling kedjan fått från butiksmoderniseringar och sortimentsutveckling med fokus på hälsa och hållbarhet, säger koncernchef Klas Balkow.

Nyckeltal – Axfoods delårsrapport tredje kvartalet 2023

- Nettoomsättningen uppgick till 20 293 miljoner kronor. En ökning med 8,7 procent.

- Detaljhandelsomsättningen uppgick till 15 873 miljoner kronor. En ökning med 13,2 procent.

- Rörelseresultatet uppgick till 1 036 miljoner kronor  inklusive jämförelsestörande poster om totalt -60 miljoner kronor. Rörelsemarginalen uppgick till 5,1 procent.

- Det justerade rörelseresultatet uppgick till 1 095 miljoner kronor. En ökning med 7,9 procent. Den justerade rörelsemarginalen uppgick till 5,4 procent.

- Periodens resultat uppgick till 738 miljoner kronor och resultatet per aktie före utspädning 3,38 kronor.

Foto: Willys Axfood

Text: Redaktionen


Vita huset sätter deadline – pressar Ryssland inför möte imorgon

2025 03 23

USA sätter en deadline för vapenvila i Ukraina och försöker sätta press på Ryssland.

Vita huset har inte gett upp hoppet om att uppnå en vapenvila i Ukraina inom en snar framtid.

Imorgon måndag ska USA och Ryssland mötas för fredssamtal i Riyad i Saudiarabien. Samma dag ska den amerikanska delegationen även möta ukrainska representanter.

Nu kommer uppgifter om att Vita huset har satt en deadline.

Vita husets deadline

Vita huset vill ha en vapenvila mellan Ryssland och Ukraina senast den 20 april, enligt källor till Bloomberg.

Den 20 april infaller påskdagen såväl protestanter och katoliker som ortodoxa.

Samtidigt säger källorna att man i Vita huset är medveten om att denna deadline kan bli svår att hålla, eftersom parterna fortfarande står långt ifrån varandra.

Ändå hoppas man alltså på att kunna sätta press på Ryssland, bland annat vid mötet i Saudiarabien imorgon måndag.

Donald Trump har lovat att snabbt få ett slut på kriget i Ukraina.

– Jag tror att vi ganska snart kommer att ha en fullständig vapenvila, sade president Trump till reportrar på fredagen, enligt nyhetsbyrån.

Från ryskt håll verkar man dock måttligt intresserade av att ingå ett fredsavtal.

Ryssland har inte bråttom

Ryssland har ställt mycket hårda krav för att gå med på en vapenvila. Man har bland annat krävt att vapenleveranser till Ukraina stoppas.

Putin uppges skicka representanter på lägre nivå till samtalen i Saudiarabien.

– Det här är relativt tekniska personer som kan se till att samtalen inte skyndas på, för att bromsa Trump, säger Mikhail Vinogradov, chef för tankesmedjan St. Petersburg Politics Foundation, enligt nyhetsbyrån.

Kreml har heller inte gått med på ett toppmöte mellan Trump och Putin, vilket USA har velat få till snarast möjligt.

Ryssland skickar alltså tydliga signaler om att man inte vill ingå en vapenvila eller ett fredsavtal med kort varsel.

– Jag ser ingen anledning att tro att Ryssland har bråttom att nå en vapenvila, säger Kristine Berzina, vd tankesmedjan för German Marshall Fund.

Men i Vita huset hoppas man alltså på att uppnå en vapenvila senast den 20 april, inte minst för att Trump förväntas leverera på sitt löfte om att få slut på kriget i Ukraina.

Foto: Gage Skidmore resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


Sverige kräver USA på hundratals miljoner kronor

2025 03 23

Hundratals miljoner kronor sitter fast i USAID – pengar som Sverige nu kräver få tillbaka.

Sverige har tillsammans med Norge och Nederländerna fört över minst 15 miljoner dollar (cirka 152 miljoner kronor) till USAID – pengar som skulle gå till hjälp för bönder i fattiga länder.

Men efter att den amerikanska biståndsmyndigheten stängts ner av Donald Trump i början av året har pengarna suttit fast i flera månader, enligt uppgifter till Aftonbladet.

“Ett bekymmer för oss”

Dessutom har den svenska biståndsmyndigheten Sida gått in med ytterligare tolv miljoner dollar (cirka 122 miljoner kronor) i ett annat USAID-projekt som också är frysta.

Pengar som Sida nu försöker driva in – utan framgång.

Det är nämligen helt tyst från amerikanskt håll när man försöker ta kontakt.

En mycket problematisk situation, menar Sidas talesperson Julia Lindholm.

– Det är ett bekymmer för oss, särskilt eftersom vi vill att våra partnerorganisationer ska kompensera för det arbete de redan har lagt ner på programmen, säger Lindholm till AP.

“Ett hårt slag för fattiga”

USAID var världens största biståndsgivare och stod för 42 procent av allt humanitärt bistånd i världen innan man stängdes ner av Trump.

Redan i samband med att myndigheten stängdes ner i februari larmade Sida för stora konsekvenser globalt.

– Vi kan konstatera att det är ett hårt slag för både världens fattiga och utsatta och för globala samarbeten om USA drar sig ur biståndet i världen. Att allt detta sker när fattigdomen ökar, konflikterna och antalet flyktingar är rekordmånga samtidigt som det demokratiska utrymmet minskar, är problematiskt, sade Sidas avdelningschef Annika Otterstedt då.

Foto: Johannes Frandsen, Regeringskansliet

Text: Redaktionen