Jättebesked från Lidl

2023 06 23

Det visar butikskedjans senaste bokslut.

Mellan 1 mars 2022 och 28 februari 2023 ökade Lidl omsättningen rejält.

Nettoomsättningen ökade med 2,5 miljarder kronor – från 14,2 miljarder kronor till 16,7 miljarder.

Det är en ökning med 18 procent på årsbasis.

”Ett gott betyg”

–  2022/23 hade vi den största ökningen av omsättning på åtta år. Vi fördubblade vår tillväxttakt i jämförelse med förra året. Och växer betydligt snabbare än övriga marknaden.

– Det visar att konsumenterna uppskattar vårt arbete att erbjuda mat av högsta kvalitet till branschen bästa pris och är samtidigt ett gott betyg till våra medarbetare och vår affärsmodell, säger Jakob Josefsson, Sverigechef på Lidl.

Förändrat köpbeteende

Den nya noteringen innebär att Lidl har växt snabbare än andra aktörer på marknaden i sex år i följd. Omsättningen har fördubblats på sju år.

Bakom framgången ligger en stor förändring hos svenska konsumenter.  

I takt med att inflationen har stigit har Lidl blivit den stora vinnaren bland Sveriges matbutiker.

Svenska konsumenter har förändrat sitt köpbeteende, vilket har gynnat lågpriskedjan.  

Lidl Sverige växer mer än två gånger snabbare än marknaden i övrigt, det vill säga 18 procent jämfört med 6,8 procent.

”Har accelererat”

– Den trend som vi sett under de senaste åren där fler konsumenter bryter sina vanor och rutiner har accelererat under hösten och vintern. Vi har under de senaste månaderna sett en fantastisk tillströmning av nya kunder till våra butiker. Vårt initiativ för att dämpa prisökningarna och bidra till ett minskat tryck på de svenska hushållens plånböcker togs emot väl, säger Jakob Josefsson.

Vidare uppger han att Lidl har en tydlig ambition.

Butikskedjan vill bli ännu större i Sverige.

Nyligen publicerade Lidl en lista med 91 städer där de önskar att etablera sig under de kommande åren.

Det långsiktiga målet är att det ska finnas 300 Lidl-butiker i Sverige.  

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen