Jas Gripen stoppas efter hot

2024 05 19

En flygshow med Jas Gripen har stoppats på grund av hot.

I helgen planerades en flyguppvisning med Jas Gripen.

Uppvisningen skulle äga rum i Tjolöholm i Halland, rapporterar Norra Halland.

Flygshowen var inplanerad i samband med Tjolöholm Classic Motor.

Men showen ställdes alltså in – efter anonyma hot, uppger tidningen.

Flera hot

Hotet gällde en miljörelaterad protest.

Enligt uppgift ska hotet ha kommit från flera olika personer.

– Vi fick flera anonyma hot om att det skulle bli miljöaktioner i samband med träffen och då blev vi oroliga. Vi går i konkurs om aktivister stänger av E6:an exempelvis, berättar Fredrik Dahlgren, evenemangsgeneral för Tjolöholm Classic Motor, för tidningen.

 Beslutade att ställa in

Det var alltså arrangören själv som tog beslut om att stoppa flyguppvisningen efter hotet.

I stället fick besökarna roa sig med att titta på klassiska bilar.

Beslutet har gjort många besvikna.

– Det är alla pusselbitar sammantaget som gjorde att vi tyvärr blev tvungna att ställa in med kort varsel, vi har säkert tappat 2 000 besökare. Alla är besvikna, men vi allra mest, säger Fredrik Dahlgren.

”Svensk stolthet”

Stridsflyget Jas 39 Gripen, som tillverkas av Saab, har av bland annat statsminister Ulf Kristersson beskrivits som en ”svensk stolthet” och en av de viktiga tillgångar som Sverige har fört med sig in i Nato.

Stridsflygplanet genererar också rubriker i medierna titt som tätt.

Förra månaden uppmärksammades exempelvis att människor på Gotland hade hört flera kraftiga smällar utanför öns västkust.

Försvaret uppgav då att det var smällar från Gripen-plan som sprängde ljudvallen – och att det inte var fråga om en övning.

– Det var inte en övning, utan vår incidentberedskap går upp och gör en insats för att försvara Sveriges gränser, sade flygvapnets kommunikationschef Louise Levin, enligt Hela Gotland.

Senare förtydligade hon dock att svenskt luftrum inte hade kränkts.

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen


Svenska bilister varnas – dolt bilproblem ökar

2025 07 13

Allt fler bilister kräver att nya besiktningsregler införs – och nu kan reglerna skärpas.

Det gäller bländande strålkastarljus på bilen. En kombination av ny teknik och svag lagstiftning har gjort att problemet har ökat snabbt de senaste åren.

Lysdioder och LED-lampor har i stor utsträckning ersatt äldre belysningsteknik, som metallhalogen och glödtrådar.

Samtidigt har strålkastarna blivit mindre och placerats högre upp, vilket ökar risken för bländning – även vid halvljus.

– Vi har definitivt ett problem, säger Björn Lidestam, forskare på Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), till TV4.

Ny lagstiftning krävs

Den nya utvecklingen gör att särskilt förare i lägre fordon, liksom gångtrafikanter och cyklister, lättare bländas – även vid möten där helljuset inte är på.

– Det är hög tid att se över fordonsbelysning. Teknikutvecklingen har gått betydligt snabbare än lagstiftningen, säger Lidestam till samma kanal.

Nya besiktningskrav kan bli verklighet

Transportstyrelsen har sedan i våras arbetat med att ta fram skärpta kontrollregler för bilbesiktningen. Detta då klagomålen strömmat in och de ser att en förändring krävs snarast för att kunna förhindra problemet i framtiden.

Nästa år förväntas de nya riktlinjerna träda i kraft, där lampor som bländar riskerar att underkännas.

Det kan i praktiken innebära att bilägare tvingas justera eller byta ut sina strålkastare.

Inte unikt för Sverige

Problemet med bländande strålkastare är varken nytt eller unikt för Sverige. Flera länder har reagerat på den ökade ljusstyrkan.

Liknande diskussioner förs redan i bland annat Storbritannien, där organisationen Lightmare länge drivit frågan.

De varnar för att bländning ”minskar förarens förmåga att uppfatta faror” och ökar risken för olyckor med utsatta trafikanter.

– Det är en tragedi att det exponentiellt minskande dödstalet i Storbritannien och EU har brutits sedan bländande ljus infördes 2011, betonar Lightmare.

Foto: Evgeny-Tchebotarev

Text: Redaktionen


JUST NU: Flera oväntade länder ger stöd till Ukraina

2025 07 13

Ukrainas stöd expanderar, och det från ett något oväntat håll.

Efter ett toppmöte i Kroatien den 12 juli har utrikesministrar och vice premiärministrar från flera sydösteuropeiska länder uttryckt sitt gemensamma stöd för Ukrainas framtida medlemskap i NATO.

Uttalandet släpptes gemensamt av Ukrainas presidentkansli och den kroatiska regeringen.

–Vi stödjer Ukraina på dess väg mot fullständig euro-atlantisk integration, inklusive ett medlemskap i NATO, och välkomnar en inbjudan till Ukraina att gå med när alla allierade är överens och villkoren är uppfyllda, betonar länderna enligt Kyiv Independent.

Enligt uttalandet anses NATO-medlemskap vara "det mest kostnadseffektiva säkerhetsalternativet för Ukraina."

Tydlig markering mot Ryssland

Deklarationen understryker att beslut om NATO:s framtida utvidgning enbart bör fattas av medlemsländerna själva.

– Varken Ryssland eller någon annan stat som inte är medlem i NATO har rätt att lägga in veto mot alliansens utvidgning, uttrycker länderna.

Bland undertecknarna finns företrädare från Kroatien, Kosovo, Moldavien, Montenegro, Albanien, Nordmakedonien, Rumänien och Slovenien, samt Ukrainas vice utrikesminister Andrii Sybiha.

Ryssland motsätter sig starkt Ukrainas medlemskap i NATO av flera sammanflätade geopolitiska, säkerhetsmässiga och ideologiska skäl. Ukrainas medlemskap i NATO har därför varit en av de mest kritiska frågorna i kriget mellan de två länderna.

Stöd för EU-medlemskap

Utöver NATO-frågan uttrycker länderna sitt stöd för ett framtida EU-medlemskap för Ukraina, Moldavien och de västra Balkanländerna.

– Ukrainas, Moldaviens och våra västbalkanska partners framtida medlemskap i EU är avgörande för vår regions och hela Europas långsiktiga stabilitet, säkerhet och välstånd, framhåller länderna.

Trump överväger nytt stöd till Ukraina

Nu överväger även USA:s president Donald Trump att ge Ukraina nytt ekonomiskt stöd, uppger diplomatiska källor till CBS News.

Stödet ses som en möjlig markering mot Ryssland, som nyligen genomfört sina hittills största attacker mot Ukraina. Samtidigt har Trump återupptagit den tidigare pausade vapenhjälpen.

Foto: R. Gieling

Text: Redaktionen