Januari – nu väntas elpriserna förändras

2024 01 14

Vi kan räkna med förändrade elpriser i januari.

– Räkna med dyrare elnota för januari än december, uppger Christian Holtz, analytiker på konsultbyrån Merlin & Metis, för TV4.

Priserna förändras

Under måndagen kommer elpriset i snitt stiga till 98 öre per kilowattimme i de södra delarna av Sverige.

Vad gäller de norra delarna av landet kommer de att i snitt stiga till 94 öre per kilowattimme, det visar prissättningen på elbörsen Nord Pool.

Jämfört med priserna under december månad är det en stark ökning. I december låg snittpriserna kring 70 - 80 öre per kilowattimme.

Prischock

I norra Sverige kommer priset per kilowattimme vara det högsta sedan prischocken 5 januari.

Den 5 januari var dagspriserna de högsta på över ett år noterades, 2,17 kronor per kilowattimme i södra Sverige och 2,10 kronor per kilowattimme i norra Sverige.

Det beror det på

En förklaring till de väntande ökade elpriserna är att december har många röda dagar. Något som innebär att många fabriker och kontor drar ner på sina verksamheter.

Neddragningarna leder i sin tur till en minskad efterfrågan på el.

Att elpriserna förändras är i sig inte konstigt. Men det finns flera aspekter som påverkar huruvida priserna per kilowattimme ökar eller sänks.

– Det mesta beror som vanligt på hur kallt det blir och hur mycket vind vi får, säger Christian Holtz.

Kallare i januari

Prognoserna för januari visar att det är betydligt kallare den här månaden än det var i december, något som kommer att påverka priserna.

Framåt slutet av nästa vecka kommer det att bli väldigt kallt på flera håll i Sverige.

– Ett kallt högtryck etablerar sig alltmer söderut över landet och i hela landet väntas minusgrader och uppluckrat molntäcke mot slutet av veckan, uppger Emma Härenstam, meteorolog på SMHI.

– I klara och vindsvaga förhållanden kan temperaturen krypa ner till 20 minusgrader så långt söderut som Svealand. I delar av Norrland närmare 30 minus, uppger SMHI.

Foto: Tomas Arlemo

Text: Redaktionen

Stort bakslag för Rusta – därför nobbar kunder kedjan

2026 07 03

När Rusta för en dryg månad sedan summerade fjolårets sista kvartal var det med “stabila” siffror.

Det underströk vd Cathrine Wigzell där och då. Kedjan gjorde en vinst på över 500 miljoner kronor.

– Lågpris växer stadigt och Rusta har tagit en ledande position genom att kombinera lågt pris med kvalitet och en bra shoppingupplevelse, framhöll Cathrine Wigzell i juni.

Men bakom glädjebeskedet finns också mörkare siffror.

I ett avseende tycks kunderna svika Rusta och andra lågpriskedjor, nämligen när det gäller försäljning av dagligvaror. Konkurrensen har blivit större, bland annat från City Gross och Ica Maxi, rapporterar Market.

– Min analys är att de helt enkelt har vässat sig. Det är en rimlig förklaring till att diverselågprishandeln kan ha gått miste om en del köpare, säger Fredrik Bendz, analytiker på Yougov, till sajten.

"Betydande bakslag"

Det är just Yougov som tagit fram siffror på hur utmanare inom dagligvaror inte når fram till kunderna. Rusta har idag en räckvidd på 22,8 procent när det gäller dagligvaror. Det är ett tapp på hela åtta procent.

– Bakslaget är betydande och har en starkt negativ effekt på dagligvarutrafiken till varuhusen. Glädjeämnet för Rusta är istället att kvarvarande dagligvarukunder är mer lojala, säger Fredrik Bendz.

LÄS MER: Lågpriskedjan storsatsar – ska nå 300 butiker

Sju miljonner medlemmar

De goda nyheterna för Rusta är alltså att de kunder de behåller tycks vara väldigt trogna butiskedjan. Det är något som Cathrine Wigzell också gärna framhåller.

Enligt Rusta själva har man över sju miljoner medlemmar.

– Medlemstillväxten har varit stark på samtliga marknader och vi ser genomgående att Club Rusta attraherar breda kundgrupper, skriver Wigzell i senaste bokslutskommunikén.

LÄS OCKSÅ:

Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Galen rusning till apotek – “Folk har rest med flygplan”

Foto: Rusta

Test: Redaktionen

Historisk vändning – glädjebesked för regeringen

2026 07 03

Sveriges regering har anledning att glädjas.

När nuvarande styre tillträdde efter valet 2022 var en av huvudfrågorna den eskalerande kriminaliteten med skjutningar och sprängningar.

Utvecklingen behövde vändas, framhöll regeringen.

Nu kommer rapporter om historiskt låga nivåer när det gäller skjutningar.

Under det första halvåret av 2026 är antalet skjutningar i Sverige det lägsta sedan statistiken började föras 2017, meddelar Polismyndigheten.

– Det är mycket positivt med den nedåtgående trenden där betydligt färre dödas eller skadas i skjutvapenvåld, säger Hanna Paradis, tillförordnad chef för polisens nationella driftcenter, i ett uttalande.

Stora förändringar

Under årets första sex månader har 39 skjutningar inträffat i Sverige.

Förra året låg siffran på 86 skjutningar.

Antalet detonationer under 2026 är hittills 68, att jämföra med 108 under de första sex månaderna föregående år.

Minskningen kommer efter att polisen vässat sina arbetsmetoder de senaste åren.

– Genom det arbetet har vi kunnat gripa och lagföra hundratals individer och reducerat de mest våldsdrivande kriminella nätverken som idag är försvagade jämfört med tidigare. Med det sagt saktar vi inte ner. Vi vet att konfliktläget fortsatt är högt, säger Hanna Paradis.

LÄS MER: Ryska armén verkställer krisplan

Prioriterad satsning

Redan i våras kom rapporterar om att trenden hade vänt.

Och statsminister Ulf Kristersson (M) utlovade fortsatta satsningar, om sittande regeringen får fortsatt förtroende efter valet i höst, rapporterade Aftonbladet.

– Nu tycker jag att det är rimligt att säga att vi skulle kunna utrota den grova gängkriminaliteten på ytterligare fyra år. Fortsätter vi på samma sätt skulle vi kunna bli av med problemet, sade han till tidningen.

Bara 25 procent kvar

Enligt statsministern är de historiskt låga nivåerna är framgång för regeringens politik.

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) har varit inne på samma spår.

– Vi har fått ner det 75 procent, det betyder att 25 procent kvar och vi tror vi kan komma väldigt långt med de återstående procenten under en mandatperiod till, sade han till tidningen.

LÄS MER: 35 000 nya företag – stark vändning i Sverige

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen