Jan Guillous utspel får forskare att rasa

2024 02 26

Författaren och kolumnisten Jan Guillou får hård kritik från forskare efter ett polemiskt utspel om vad han menar är ett förstorat hot mot Sverige.

Jan Guillou är en av Sveriges mest inflytelserika samhällsdebattörer.

En fråga som han ofta debatterar är den svenska försvars- och utrikespolitiken.

Nyligen gjorde Guillou ett utspel som väckte stor uppståndelse och som nu möts av kritik – från forskarhåll.

– Han är en skicklig polemiker, men det här måste jag ändå säga är att gå för långt, säger Jan Hallenberg, associerad senior forskare vid Utrikespolitiska institutet, till Expressen.

”Amerikansk överhöghet”

Kontroversen handlar om ett påstående i Guillous senaste kolumn.

I den kommenterade han Sveriges bilaterala försvarsavtal med USA, som undertecknades i december 2023.

Guillou är minst sagt kritisk till avtalet.

– Det ser ut som om Sverige legat i krig mot USA och förlorat. Åtminstone när man läser det senaste försvarsavtalet mellan vår regering och USA:s. Där införs amerikansk överhöghet i Sverige, hävdar Guillou i sin kolumn i Aftonbladet.

Han vänder sig bland annat emot att USA enligt avtalet ska få ”obehindrad tillgång till och användning av överenskomna anläggningar och områden”.

Avtalet innebär en total svensk underkastelse, menar Guillou.

”Rysslands primära mål”

Forskarens kritik handlar dock främst om ett annat av Guillous påståenden i texten.

Enligt Guillou innebär avtalet att det ryska hotet mot Sverige ökar – rejält.

Den kände kolumnisten går så långt som att hävda att Sverige blir det främsta målet i Europa för Ryssland.

– Vem ville egentligen på detta sätt göra Sverige till Rysslands absolut primära mål i Europa i händelse av krig? Frågar sig Guillou retoriskt.

”Hotet minskar”

Jan Hallenberg vid Utrikespolitiska institutet tycker att Guillous påstående är kraftigt överdrivet.

– Jag anser att det här avtalet gör att hotet mot Sverige minskar, i kontexten av att vi samtidigt är på väg in i Nato. Det faktum att USA är beredd att försvara Sverige bilateralt och i Natosammanhang förstärker den svenska avskräckningsförmågan och minskar risken för en attack mot Sverige, säger Hallenberg.

Foto: Peter Knutson, Wikipedia

Text: Redaktionen


28 mars

Flamingomissil slår ner – eldklot över rysk stad

2026 03 28

Ukraina har slagit till med en Flamingomissil i en rysk stad.

En ukrainsk FP5 Flamingo-missil har slagit ned i staden Tjapajevsk i Samara oblast i Ryssland.

Attacken har ägt rum på lördagsmorgonen.

Bilder och videor från sociala medier visar ett stort eldklot över en viktig anläggning i staden.

Slog till tidigt på morgonen

Den ukrainska Flamingomissilen uppges ha träffat en stor produktionsanläggning vid namn JSC Promsintez, som tillverkar sprängämnen.

Lokalbefolkningen i staden har lagt upp bilder och videor från attacken i sociala medier, rapporterar Kyiv Independent.

Ett foto visar hur Flamingomissilen närmar sig anläggningen.

Andra bilder och videor visar bland annat hur ett stort eldklot kommer från produktionsanläggningen.

– Explosioner rapporterades först av en lokal invånare omkring klockan 06:30 lokal tid, enligt tidningen.

Guvernören i Samara oblast, Vyacheslav Fedorishchev, ska mitt under attacken ha varnat för missilhotet.

Ukraina har ännu inte kommenterat attacken.

Massproduktion av Flamingo

Flamingomissilen presenterades förra sommaren.

Den används inte ofta, men en ökning av användningen har noterats sedan november 2025, enligt tidningen.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har kallat Flamingomissilen för Ukrainas ”mest framgångsrika missil”.

Han har också meddelat att massproduktionen av Flamingomissiler tagit fart under vintern 2025-26.

Den inhemskt producerade missilen har en angiven räckvidd på 3000 kilometer, och anses förbättra Ukrainas långdistansförmåga avsevärt.

LÄS OCKSÅ: "Skamlig" intervju med Lavrov väcker ilska

Har slagit till mot vapenfabriker

Den ryska fabriken som uppges ha attackerats, JSC Promsintez, tillverkar sprängämnen och ligger runt 750 kilometer från gränsen mellan Ukraina och Ryssland, uppger tidningen.

Ukraina har tidigare använt sig av Flamingomissiler för att attackera bland annat vapenfabriker.

Den 20 februari attackerades exempelvis Votkinsk-fabriken i Rysslands Udmurtienrepublik, där det ballistiska missilsystemet Iskander-M produceras.

LÄS OCKSÅ:  Ryska planen går i kras – ”dömd att misslyckas”

Arkivfoto: M. Ibrahim

Text: Redaktionen


28 mars 2026

Flicka hittad död på familjeresa till Kanarieöarna

2026 03 29

En norsk flicka har hittats död i vattnet.

En norska flicka har hittats död på Gran Canaria.

Flickan var i semesterparadiset tillsammans med sin familj men anmäldes försvunnen på lördagen.

Anmäldes försvunnen

Den norska tonårsflickan var i 16-årsåldern, rapporterar Canariavisen.

Hon hittades död i vattnet på lördagsmorgonen i hamnen i Puerto Rico i Mogán, på den populära semesterön Gran Canaria.

En av flickans familjemedlemmar hade också lämnat in en anmälan om försvunnen person på lördagen, uppger en talesperson för den spanska räddningstjänsten, rapporterar VG.

Polisstyrkan Guardia Civil bekräftar att flickan är död.

– Vi utreder vad som har hänt, säger en talesperson till tidningen.

Har identifierats av familjen

Den norska tonårsflickan har identifierats av sin familj, som bekräftar hennes identitet, enligt spanska myndigheter.

Hennes kropp har skickats till obduktion.

Även det norska Utrikesdepartementet har bekräftat det tragiska dödsfallet.

– Utrikesdepartementet är medvetet om att en norsk medborgare har avlidit på Gran Canaria, skriver Johanne Severinsen, presstalesperson vid Utrikesdepartementet, till tidningen.

Nu ska man utreda dödsfallet för att försöka bringa klarhet i hur och varför flickan har förlorat livet.

Dödsorsaken uppges i nuläget vara okänd.

Hittades vid hamnmynning

Den norska tonårsflickan ska alltså ha varit på semester med sin familj.

Familjen bodde nära stranden i Barranco Agua la Perra, uppger Canariavisen.

Hon uppges ha hittats avliden vid hamnmynningen på den populära semesterorten, som ligger i öns sydvästra del, enligt tidningen.

Kanarieöarna är en mycket populär turistdestination bland både norrmän, svenska och andra européer.

År 2025 besöktes ögruppen av cirka 428 000 norska och 350 500 svenska turister ögruppen, rapporterar Canariajournalen.

Antalet norska och svenska turister har dock minskat de senaste åren.

Foto: Summer Stock

Text: Redaktionen