Jan Guillous utspel får forskare att rasa

2024 02 26

Författaren och kolumnisten Jan Guillou får hård kritik från forskare efter ett polemiskt utspel om vad han menar är ett förstorat hot mot Sverige.

Jan Guillou är en av Sveriges mest inflytelserika samhällsdebattörer.

En fråga som han ofta debatterar är den svenska försvars- och utrikespolitiken.

Nyligen gjorde Guillou ett utspel som väckte stor uppståndelse och som nu möts av kritik – från forskarhåll.

– Han är en skicklig polemiker, men det här måste jag ändå säga är att gå för långt, säger Jan Hallenberg, associerad senior forskare vid Utrikespolitiska institutet, till Expressen.

”Amerikansk överhöghet”

Kontroversen handlar om ett påstående i Guillous senaste kolumn.

I den kommenterade han Sveriges bilaterala försvarsavtal med USA, som undertecknades i december 2023.

Guillou är minst sagt kritisk till avtalet.

– Det ser ut som om Sverige legat i krig mot USA och förlorat. Åtminstone när man läser det senaste försvarsavtalet mellan vår regering och USA:s. Där införs amerikansk överhöghet i Sverige, hävdar Guillou i sin kolumn i Aftonbladet.

Han vänder sig bland annat emot att USA enligt avtalet ska få ”obehindrad tillgång till och användning av överenskomna anläggningar och områden”.

Avtalet innebär en total svensk underkastelse, menar Guillou.

”Rysslands primära mål”

Forskarens kritik handlar dock främst om ett annat av Guillous påståenden i texten.

Enligt Guillou innebär avtalet att det ryska hotet mot Sverige ökar – rejält.

Den kände kolumnisten går så långt som att hävda att Sverige blir det främsta målet i Europa för Ryssland.

– Vem ville egentligen på detta sätt göra Sverige till Rysslands absolut primära mål i Europa i händelse av krig? Frågar sig Guillou retoriskt.

”Hotet minskar”

Jan Hallenberg vid Utrikespolitiska institutet tycker att Guillous påstående är kraftigt överdrivet.

– Jag anser att det här avtalet gör att hotet mot Sverige minskar, i kontexten av att vi samtidigt är på väg in i Nato. Det faktum att USA är beredd att försvara Sverige bilateralt och i Natosammanhang förstärker den svenska avskräckningsförmågan och minskar risken för en attack mot Sverige, säger Hallenberg.

Foto: Peter Knutson, Wikipedia

Text: Redaktionen


30nov2025

Sveriges politik får kritik från finskt håll – ”fungerar sällan”

2025 11 30

Sverige får kritik från finskt håll.

Kritiken gäller den svenska bostadsmarknaden som skiljer sig på flera sätt från den finska.

Riktningen för den svenska politiken kring bostäderna har sina rötter i 1930-talets folkhemsbygge, och det är hög tid att en ny linje tas ut.

Den analysen gör en rådgivare inom penningpolitik och forskning vid den finska riksbanken, Finlands bank, som inriktat sig mot just bostadsmarknaden.

– I Sverige har man universalismen som en bärande bostadspolitisk idé, medan man i Finland haft en mer selektiv och marknadsorienterad syn på bostadspolitiken. På sätt och vis kan man säga att bostadsmarknaden i Finland är mer en marknad än vad den är i Sverige, säger rådgivaren Essi Eerola, till DN.

”Fungerar sällan”

Finland och Sverige har många likheter, men också många skillnader när det kommer till politiken kring bostäderna.

I grannlandet Finland har bostadspolitiken varit inriktad på att lösa bostäder till de i samhället som har störst behov av stöd.

I Sverige har man oftast satsat på storskaliga samhällsdrivna program som riktar sig till alla, menar Essi Eerola.

– Universalismen som idé är vacker men den fungerar sällan så som man tänkt sig, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik går i konkurs

Byggföretagens behov

Branschorganisationen Byggföretagen anser också att Sverige behöver se över sin bostadspolitik för att kunna möta framtidens behov.

– Inom tio år blir vi 11 miljoner invånare. Befolkningstillväxten skapar goda möjligheter för ökad sysselsättning och förbättrad skattekraft, uppger organisationen Byggföretagen.

– Trots det stora behovet av bostäder tappar byggandet fart. För att kunna upprätthålla en hög och jämn byggtakt krävs bostadspolitiska reformer.

Förslag från branschen

Från branschorganisationens sida vill man se flera ändringar framöver, vilka finns mer utförligt beskrivna på Byggföretagens hemsida.

- Förtydligat förbud mot kommunala särkrav
- Transparent marktilldelning
- Översyn av kreditrestriktioner och undantag för förstagångsköpare
- Subventionerat bosparande
- Hyrköp som ny upplåtelseform
- Förändrad fastighetsavgift
- Sänkt reavinstbeskattning
- Friare hyressättning
- Tillfälligt omställningsstöd
- Sociala bostadskontrakt

Källa: Byggföretagen

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera det direkt

Foto: Försvarsministeriet Finland

Text: Redaktionen


30nov2025

Nya villkor för boende i bostadsrätt – förslaget på bordet

2025 11 30

I somras initierade regeringen en utredning kring bostadsrätter.

Uppdraget gavs till en utredare som skulle göra en snabbspårsutredning.

Nu har regeringen mottagit en rapport med flera förslag som är tänkta att öka tryggheten för boende i bostadsrätter.

Ökad trygghet

Förslagen i rapporten syftar till att motverka brottslig verksamhet i anknytning till bostadsrätter.

– Den innehåller förslag som ger bostadsrättsföreningar utökade möjligheter att säga upp bostadsrättshavare som begår brott och att neka medlemskap när någon som ska använda lägenheten har begått brott. Syftet är att öka tryggheten i och kring bostadsrätter, uppger regeringen.

Förslagen

I rapporten som regeringen nu ska ta ställning till finns bland annat förslag om att:

- Bostadsrättshavare ska kunna sägas upp på grund av brott som begås på ett längre avstånd från lägenheten än i dag, till exempel i en lekpark eller på ett torg.

- Tröskeln för när en lägenhet får sägas upp på grund av att den används för brott sänks, och bostadsrättshavarens ansvar för trygghet i huset skärps.

- Möjligheterna att neka medlemskap i en bostadsrättsförening när någon som ska använda lägenheten har gjort sig skyldig till brott, förtydligas och skärps.

Lagen föreslås börja gälla den 1 januari 2027.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik går i konkurs

Ansiktsigenkänning

I veckan kom också beskedet att regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag på en ny lag som ger polisen möjlighet att använda AI-teknik för ansiktsigenkänning.

Förhoppningen är att lagen ska hjälpa till att bekämpa allvarlig brottslighet, som människohandel, mord och handel med narkotika och vapen.

– För att trycka tillbaka gängkriminaliteten och återupprätta tryggheten i samhället måste polisen ha tillgång till effektiva verktyg, säger justitieminister Gunnar Strömmer, i ett uttalande.

– Den föreslagna lagen om användning av AI för ansiktsigenkänning i realtid är ytterligare ett viktigt steg för att ge polisen efterfrågade verktyg för att effektivt bekämpa allvarlig brottslighet. Samtidigt säkerställer vi att rättssäkerheten och den personliga integriteten värnas.

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera det direkt

Foto: MKB

Text: Redaktionen