Jakt på massgravar i Kanada väntas

2021 06 01

Röster höjs nu för en sökinsats efter massgravar i hela Kanada efter att man funnit en grav med 215 barn.

Förtvivlan är stor i landet efter fyndet av massgraven som består av barn som stulits från ursprungsbefolkningen för att barnen skulle assimileras i bland annat katolska skolor. Syftet var att radera ut deras kultur och tvångsanpassa dem till majoritetskulturen.

– Som pappa kan jag inte föreställa mig hur det känns att fråntas barnen. Som premiärminister är jag förskräckt över den skamliga policyn att stjäla ursprungsbarn från sina samhällen, säger premiärminister Justin Trudeau enligt BBC. Han utlovar konkreta åtgärder utan att ännu precisera vad.

Kanadas ursprungsbefolknings First Nationsförbund kräver att landet tar reda på vad som hänt.

– En noggrann utredning av alla tidigare skolplatser kan ge oss mer sanning om folkmordet på vårt folk, säger Perry Bellegarde, nationell ledare av Assembly of First Nations.

Flaggorna har vajat på halv stång runt om i landet i helgen.

Staty tas bort

En staty av Kanadas första premiärminister John A Macdonald tas nu bort på Prince Edward Island efter upptäckten av massgraven. Macdonald anklagas för att ha del I massmordet.

De 215 mördade barnen gick på Kamloops Indian Residential School i British Columbia vilken stängde igen 1978. En del av barnen var bara 3 år gamla. Den katolska skolan öppnade 1890 och hade så många som 500 elever på 1950-talet. Regeringen tog över skolan 1969 och formade den till en skola för lokalbefolkningen enligt BBC News.

2015 slog Kanadas regeringsbaserade Sanningskommission fast att skolsystemet begick ett kulturellt folkmord.

Foto: British Columbia Assembly

[yop_poll id="136"]

18okt2025

Carl Bildts förslag om Ukraina – Norge måste gå in

2025 10 18

Ryssland kommer inte lyckas vinna kriget i Ukraina.

Det slår Sveriges tidigare statsminister och utrikesminister Carl Bildt fast i en text som publicerats på sajten Project Syndicate.

– Det står nu klart att Rysslands armé inte kan få jobbet gjort i Ukraina, och att Donald Trump inte kan tvinga Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj till underkastelse så länge det europeiska ekonomiska stödet till hans regering räcker, skriver Carl Bildt.

– Vare sig de ryska ledarna inser det eller inte så har de ingen väg till seger.

Uppmanar Norge att gå in

Det europeiska politiska stödet till Ukraina är starkt, menar Bildt.

Han uppger att stora länder som Frankrike, Spanien och Italien sannolikt inte kommer att kunna öka sitt finansiella stöd mer.

Det kan däremot Sveriges grannar i väst.

– Norge, som har tjänat mycket på den krigsdrivna uppgången i energipriserna, kan kompensera för en stor del av den förlorade amerikanska finansieringen, framhåller Carl Bildt.

LÄS OCKSÅ: Larmet: 600 000 bilister är en trafikfara – ”Politikerna gör inget”

Förlänga lån

Carl Bildt lyfter fram ytterligare förslag på hur Europa kan gå vidare med stöd till Ukraina.

– Dessutom skulle ett förslag om att förlänga ett lån på 140 miljarder euro till Ukraina med stöd av frysta ryska tillgångar i Belgien kunna stärka Ukrainas ekonomi och försvarsproduktion, uppger han.

Den tidigare svenske toppolitikern skriver också att utgången av kriget i Ukraina är viktig för hela Europas framtid.

– Resultatet av Rysslands krig mot Ukraina är viktigt inte bara för dessa länders framtid, utan för hela Europa. Grundorsaken till konflikten är den ryske presidenten Vladimir Putins besatthet av att återupprätta sitt lands status som imperiemakt, skriver han.

Putins misslyckande

När Ryssland valde att invadera Ukraina 2022 trodde många på en snabb seger.

– Men tre och ett halvt år senare är det mesta av den ursprungliga invasionsstyrkan borta, uppger Carl Bildt.

Och om Europas fortsätter att förstärka sitt stöd till Ukraina kommer Putin inte ha någon chans att vinna kriget, hävdar Carl Bildt.

– Ju förr makthavarna kommer till denna insikt, desto bättre kommer det att vara för Ryssland och dess grannar.

LÄS OCKSÅ: Ryskt förslag till Trump - "kostar bara 76 miljarder"

Foto: Caroline Andersson Renaud Talarforum

Text: Redaktionen


18okt2025

Kristerssons historiska besked – inte hänt sedan 1979

2025 10 18

Moderaterna och statsminister Ulf Kristersson har nåtts av ett historiskt besked.

Det är mindre än ett år kvar till valet i Sverige.

Nu presenteras tunga siffror för Moderaterna och Ulf Kristersson.

Partiets opinionssiffror har inte varit så låga så här nära inpå valet, sedan 1979.

Lägsta siffran på nästan 50 år

Moderaternas ligger just nu på ett väljarstöd på 17,9 procent, enligt SVT/Verians oktobermätning.

Den siffran har inte varit lägre så här nära inpå ett val på nästan 50 år.

1979 hade partiet 16,0 procent, enligt mätinstitutet.

– Tittar man inför förra valet så låg vi under ett år före valet. Sedan låg vi under i nästan varje mätning, och ändå så vann vi på valdagen, kommenterar Ulf Kristersson (M) opinionsläget, rapporterar SVT.

Hoppfull trots allt

Trots det dystra utgångsläget med mindre än ett år kvar till valet är statsministern optimistisk.

– Val tenderar att vara väldigt jämna i Sverige. Vinnarskalle och att stå upp för att man har ett bra alternativ är det som kommer avgöra saken, säger han till tv-kanalen.

En av Ulf Kristerssons utmaningar inför valet är att ena regeringsunderlaget.

LÄS OCKSÅ: Larmet: 600 000 bilister är en trafikfara – ”Politikerna gör inget”

Liberalerna säger nej

Inför valet har Liberalerna gett beskedet att de inte kommer stödja en regering där Sverigedemokraterna ingår.

Sverigedemokraterna ställer just det kravet inför nästa val. Annars kommer man vara ett oppositionsparti, har Jimmy Åkesson (SD) sagt.

Statsministern tror inte att splittringen i regeringsunderlaget kommer bli ett problem efter valet.

– Jag tar det med en ganska stor nypa salt, har han sagt till DN.

Kristersson motiverar sitt uttalande med att han ser Liberalernas uttalande som ett sätt att positionera sig inför valet.

Avslöjar statsministern

Statsministerns uttalande avslöjar något om den egna ståndpunkten, hävdar DN.

Inför förra valet sa Moderaterna att de inte kunde tänka sig några ministerposter till Sverigedemokraterna.

Kristerssons uttalande om Liberalernas besked kan vittna om att partiet nu inte ser det som en omöjlighet.

LÄS OCKSÅ: Myndighet har bytt logga – för tre miljoner kronor

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen