IRAN: Nya presidentens markering i ansiktet mot prästerskapet

2024 07 06

Irans nya president beskrivs som ”reformistisk”, vilket bland annat syns i hans ansikte.

Den 69-årige hjärtkirurgen Masoud Pezeshkian har valts till ny president i Iran.

I valet, som har kritiserats hårt internationellt, besegrade Pezeshkian den mer hårdföre islamisten Saeed Jalili med nästan tre miljoner röster, rapporterar Bloomberg.

Valet av Pezeshkian kommer efter att den tidigare presidenten Ebrahim Raisi dött i en helikopterolycka i maj i år.

I presidentvalet tilläts sex kandidater att ställa upp.

Hårt pressad regim

Pezeshkian tillträder i en tid då den iranska regimen är hårt pressad.

Människor i Iran har under flera år protesterat mot den hårdföra islamiska republiken och ifrågasatt dess högste ledare, Ayatollah Ali Khamenei.

Samtidigt pågår en konflikt med Israel, som har förvärrats under de senaste månaderna.

I april var det nära att de två länderna hamnade i krig med varandra.

Den iranska regimen backar Hamas i Gaza och är nära förbunden med terrorgruppen Hezbollah i Libanon.

Trump skapar oro

Om Donald Trump blir vald till president i USA i november så kan det medföra ytterligare press på den iranska regimen, enligt kanalen.

Trumps utrikespolitik har präglats av en mycket hård linje gentemot den iranska diktaturen. Trump drog sig bland annat ur det kärnvapenavtal med Iran som Barack Obama hade förhandlat fram.

Iran är därför pressat från flera håll just nu.

Syns i ansiktet

Valet av Masoud Pezeshkian kan komma att medföra en förändring i landets politik, enligt vissa bedömare.

Pezeshkian beskrivs som mer reformistisk och mindre konservativ än sina företrädare.

Han är också den första icke-klerikala presidenten i Iran på över ett decennium.

Skillnaden gentemot regimens mer konservativa företrädare kan till och med noteras i ansiktet, menar Bloomberg.

– Hans nästan renrakade ansikte och raka stil understryker hans distans från en klerikal elit som har mött oöverträffade nivåer av opposition på senare år, rapporterar nyhetskanalen.

Han är dock ändå en djupt religiös president, någonting annat skulle inte accepteras i den islamiska republiken. Någon demokrat är han inte heller.

Hur mycket reformist han egentligen är återstår att se, klart är i alla fall att han står inför stora utmaningar som president för Iran de kommande månaderna.

Foto: A Ghaderi, Wikipedia

Text: Redaktionen

SVENSKA EXPERTER: Europa bör angripa Ryssland

2025 10 03

Rysslands agerande skapar stor oro i många av Europas länder.

Det är allmänt känt att Ryssland ägnar sig åt att sprida desinformation och propaganda i flera länder i Europa.

– Länderna i Nordamerika och Europa är prioriterade måltavlor för rysk vilseledning och propaganda, uppger Myndigheten för psykologiskt försvar.

Utvecklas ständigt

Den så kallade informationskrigsföringen utvecklas ständigt, och nya attacker uppkommer med jämna mellanrum.

– Detta informationskrig riktar sig mot hela omvärlden. Det förändrar även vår säkerhet och hur vi behöver förbereda Sveriges psykologiska försvar från både pågående informationspåverkan och inför ett fullskaligt informationskrig mot vårt land, uppger myndigheten.

Läs också: “De är rejält oroliga i Moskva”

Experter uppmanar Europa att svara

Nu går flera kommunikationsexperter ut och uppmanar Europa att angripa Ryssland med samma strategi.

Idag svarar de europeiska länderna på de ryska informationsangreppen genom att faktagranska och att införa sanktioner.

Det är inte tillräckligt.

Informationskriget måste bekämpas inne i Ryssland, mot det ryska folket, menar flera experter, rapporterar SR.

– Vi behöver ta oss in i deras informationsmiljö eftersom de härjar i vår. Journalister och diaspora kan användas, säger kommunikationsdocenten James Pamment vid Lunds universitet, till Ekot.

Förlorad infrastruktur

Mycket av den infrastruktur för kommunikation som fanns under Kalla kriget har gått förlorad, vilket gör att det är svårt för Europa att nå ut med information inne i Ryssland.

– Nästa steg om vi vil trycka tillbaka dem så måste vi ta informationskriget till Ryssland och det är naturligtvis svårt. Jag tror att man behöver föra en ganska omfattande diskussion om etiken och de juridiska grunderna för att kunna bestämma oss, säger James Pamment.

Syftet med att angripa Ryssland med informationskrigsföring skulle vara att skapa opinion i landet och främja demokratins utveckling i den ryska diktaturen.

Läs också: Ungern väljer bort Ryssland

Text: Redaktionen

Ryssland har riktat vapen mot danska fartyg

2025 10 03

Dansk underrättelsetjänst håller pressträff till följd av hotbilden mot landet.

Det råder hög risk för sabotage mot den danska militären.

Beskedet kommer från den danska försvarsmaktens underrättelsetjänst, FE, på fredagsförmiddagen.

Enligt Thomas Ahrenkiel, chef för FE, har det funnits flera fall då ryska krigsfartyg seglat på kollisionskurs med danska krigsfartyg i danskt vatten, rapporterar TV2.

Dessutom har ryska krigsfartyg vid flera tillfällen riktat vapen mot danska fartyg och helikoptrar, även det i danskt vatten, lyder beskedet på fredagen.

– Vi har registrerat att ryska krigsfartyg seglar genom de danska sunden med sonar- och drönarutrustning, säger Ahrenkiel.

"Otänkbart före kriget"

FE-chefen stämmer in i statsminister Mette Frederiksens uttalande om att Ryssland för ett hybridkrig mot Natolandet.

– Det är vår bedömning att Ryssland för närvarande för ett hybridkrig mot Danmark och väst. Det här innebär att Ryssland använder militära medel för att bland annat sätta press på oss, säger Ahrenkiel enligt TV2.

– Ryssland använder metoder som skulle vara otänkbara före kriget, tillägger han.

Just nu ligger dessutom det ryska krigsskeppet Aleksandr Shabalin utanför danskt vatten söder om Langeland. Det är inne på sitt nionde dygn i området.

– Ryssland använder militär makt för att försöka skrämma oss att upprätthålla våra sjöfartsregler. Och nu när ett ryskt landstigningsfartyg ligger för ankar söder om Langeland kan det bero på att de är villiga att ingripa om vi försöker hindra deras fartyg i skuggflottan från att segla fritt, säger Thomas Ahrenkiel.

LÄS MER: Finland varnar Vladimir Putin

Vill "flytta gränsen" för artikel 5

Enligt FE-chefen “sätter bara fantasin” gränser för hur Ryssland kan utforma nästa hot. Till exempels kulle det ske genom fortsatta drönarflygningar, men också cyberangrepp.

Enligt Ahrenkiel försöker Ryssland flytta gränsen för vad som skulle utlösa Natos artikel fem, det vill säga att ett angrepp mot ett Natoland är ett angrepp på hela alliansen och skulle kräva alla medlemmars försvarsinsats.

– Ryssland är inte intresserat av att starta ett faktiskt krig mot oss. Men när man rör sig in i hybridhotfältet suddar man gradvis ut gränsen mellan vad som är en attack och vad som inte är en attack, säger Ahrenkiel.

Danmarks försvarsminister Troels Lund Poulsen understryker att det i nuläget inte finns något direkt militärt hot mot Danmark.

LÄS OCKSÅ: "De är rejält oroliga i Moskva"

Arkivfoto: President of Russia Office

Text: Redaktionen