INVANDRINGEN: M och SD på kollisionskurs

2023 04 16

De två största partierna i Sveriges regeringsunderlag har helt olika uppfattning om EU:s nya migrationspolitik som kan komma att beslutas senare i år.

EU inleder just nu de sista förhandlingarna om en ny migrationspolitik. Moderaten Tomas Tobé ser EU-parlamentets  förslag som något positivt och historiskt, men hans kollega Sverigedemokraten Charlie Weimers håller inte med.  

Jag har svårt att se varför Sverigedemokraterna vill motarbeta den europeiska migrationspolitiken som kommer att vara mer fungerande och hållbar, framhåller Tomas Tobé. 

Moderaterna i centrum  

Moderaterna menar att den europeiska invandringspolitiken behöver ha mer ordning och reda, med starkare kontroll av yttre gränser.  

Sverigedemokraterna hävdar å sin sida att den nya migrationspakten är ett sätt för Moderaterna att hamna i centrum under det svenska ordförandeskapet.  

– Idag kritiserar jag statsministern för att regeringen och Moderaterna prioriterar små kortsiktiga vinster under EU-ordförandeskapet framför Sveriges långsiktiga nationella intresse, anser Charlie Weimers.  

Parallell till Löfven  

Sverigedemokraterna drar en parallell mellan Ulf Kristersson och Stefan Löfven.

Weimers menar att Löfven fattade ett beslut under EU-toppmötet i Göteborg 2017 som framställdes som en positiv vinst. Däremot blev resultatet ett hot mot den svenska arbetsmarknadsmodellen.  

EU-kommissionen och stora medlemsstater kräver att Kristersson skall finna en europeisk lösning på migrationsproblemen och ett otal andra frågor. Kristersson har inte haft ork att lyfta blicken och tänka strategiskt, hävdar Charlie Weimers. 

Flytta asylprocessen  

Däremot ställer sig Moderaterna inte helt emot SD:s förslag om migrationspolitiken. 

– Den enda egna lösning Weimers presenterar handlar om att förlägga asylprocessen till tredjeland, utanför Europa. Det är varken ett nytt eller ointressant förslag, och är något som säkert kommer att finnas med i fortsatta diskussioner framåt, påpekar Tomas Tobé i en replik i SvD.  

Planerar röstkupp 

Beslutet om EU:s nya migrationspakt antogs i slutet av mars. På måndag kommer plenum rösta om förhandlingsmandat. För att stoppa beslutet planerar Weimers att försöka få till en röstkupp.  

Om 10 procent av EU-parlamentarikerna ifrågasätter förhandlingsmandatet vid omröstningen så krävs det en ny omröstning längre fram.

– Det är oacceptabelt och strider helt mot regeringens mandat för en restriktiv migrationspolitik. Sverige­demokraterna förväntar sig att regeringen agerar kraftfullt för att stoppa detta kostsamma och ogenomtänkta förslag, framhåller Charlie Weimers i SvD.  

Foto: A. Lallemand

Text: Redaktionen


12 jun 26

”Det är kört” – chockbesked för Donald Trump

2026 06 12

Väljarstödet för Donald Trump har sjunkit i en stadig takt under hans andra mandatperiod, enligt flera opinionsmätningar.

Nu kommer nya mardrömssiffror för presidenten.

Enligt en färsk undersökning från Reuters är endast 22 procent nöjda med hur Trump hanterar levnadskostnaderna, medan 70 procent säger sig vara missnöjda.

Siffran innebär att missnöjet Trumps hantering av levnadskostnaderna är större än under hans föregångare Joe Bidens, som kritiserades kraftigt för sin ekonomiska politik. 

Under slutet av Bidens mandatperiod uppgav 29 procent av väljarna att det var nöjda med hans hantering av levnadskostnaderna, medan 63 procent var missnöjda.

”Det är kört”

Inflationen i USA har stigit till den högsta nivån på tre år i svallvågorna av landets krig mot Iran.

I maj landade inflationstakten på 4,2 procent. Stigande mat- och elpriser pekas ut som drivande faktorer, rapporterar Politico.

En tidigare tjänsteman inom Trumpadministrationen bedömer att Trump har förlorat kontrollen över ekonomin.

– Det spelar ingen roll om det här är inflationens topp eller inte. Det är kört när det gäller hur folk ser på ekonomin, säger personen enligt Politico.

ANDRA LÄSER: Kollaps för Putin – sjätte månaden i rad |

Värsta sedan pandemin

Irankriget slår hårt mot ekonomier världen över.

Kriget väntas bromsa den globala ekonomiska tillväxten till den lägsta takten sedan covid-19-pandemin, enligt ny rapport från Världsbanken.

Den globala ekonomiska tillväxten väntas bli 2,5 procent i år – en minskning från 2,9 procent 2025.

– En förnyad upptrappning av fientligheterna eller mer långvariga störningar i råvaruflödena skulle kunna höja råvarupriserna ytterligare, intensifiera inflationstrycket och osäker livsmedelsförsörjning, utlösa finansiell stress och långsam tillväxt, står det i rapporten.

LÄS OCKSÅ: Norge förlorar miljarder – pekar ut Sverige

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen


12 jun 26

UPPGIFTER: Putins armé nära enormt fiasko

2026 06 12

Ukrainas har inlett en omfattande militär kampanj med syfte att skära av den ryskockuperade Krymhalvön från fastlandet.

Under natten lyckades den ukrainska militären slå ut flera broförbindelser till Krym, rapporterar RBC Ukraine.

Flera broar har förstörts.

– Det verkar som att det inte finns några intakta broar kvar vid landförbindelserna till halvön, uppger lokala Telegramkanaler enligt nyhetsbyrån.

Nu kommenterar Robert ”Madyar” Brovdi, befälhavare för Ukrainas obemannade systemstyrkor (USF), de senaste attackerna.

Han uppger att Ukrainas målsättning är att tvinga ryska trupper att dra sig tillbaka från Krym.

Enligt Brovdi kan målet snart vara uppfyllt.

– Vi kommer att isolera Krym inom en snar framtid, säger han till Reuters.

– Vi kommer att skapa förhållanden som gör det extremt svårt för militär personal eller de som arbetar inom försvarsindustrin att stanna kvar på Krym, fortsätter han.

Enormt fiasko

Ett ryskt tillbakadragande från Krym skulle vara ett enormt fiasko för den ryske diktatorn Vladimir Putin.

Halvön är central för Putins drömmar om ett nytt ryskt imperium.

– Putin är helt besatt av Krym. Ukraina är viktigt för honom, men Krym är det viktigaste av allt och dessutom ett mycket unikt område, har Jussi Lassila, forskare vid Finlands utrikespolitiska institut, tidigare sagt till Yle.

ANDRA LÄSER: Kollaps för Putin – sjätte månaden i rad

”Små gröna män”

Ryssland annekterade Krym 2014.

Den ryska militären skickade soldater utan nationella symboler till den ukrainska halvön.

Soldaterna tog snabbt kontroll över viktiga byggnader, flygplatser och militära installationer. Samtidigt förnekade Ryssland all inblandning.

Krym överlämnades till Ukraina 1954. Beslutet fattades av den dåvarande Sovjetledaren Nikita Chrusjtjov.

LÄS OCKSÅ: Skattelättnader på gång – ”Kommer bli fler jobb”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen