INVANDRINGEN: M och SD på kollisionskurs

2023 04 16

De två största partierna i Sveriges regeringsunderlag har helt olika uppfattning om EU:s nya migrationspolitik som kan komma att beslutas senare i år.

EU inleder just nu de sista förhandlingarna om en ny migrationspolitik. Moderaten Tomas Tobé ser EU-parlamentets förslag som något positivt och historiskt, men hans kollega Sverigedemokraten Charlie Weimers håller inte med.

– Jag har svårt att se varför Sverigedemokraterna vill motarbeta den europeiska migrationspolitiken som kommer att vara mer fungerande och hållbar, framhåller Tomas Tobé.

Moderaterna i centrum

Moderaterna menar att den europeiska invandringspolitiken behöver ha mer ordning och reda, med starkare kontroll av yttre gränser.

Sverigedemokraterna hävdar å sin sida att den nya migrationspakten är ett sätt för Moderaterna att hamna i centrum under det svenska ordförandeskapet.

– Idag kritiserar jag statsministern för att regeringen och Moderaterna prioriterar små kortsiktiga vinster under EU-ordförandeskapet framför Sveriges långsiktiga nationella intresse, anser Charlie Weimers.

Parallell till Löfven

Sverigedemokraterna drar en parallell mellan Ulf Kristersson och Stefan Löfven.

Weimers menar att Löfven fattade ett beslut under EU-toppmötet i Göteborg 2017 som framställdes som en positiv vinst. Däremot blev resultatet ett hot mot den svenska arbetsmarknadsmodellen.

– EU-kommissionen och stora medlemsstater kräver att Kristersson skall finna en europeisk lösning på migrationsproblemen och ett otal andra frågor. Kristersson har inte haft ork att lyfta blicken och tänka strategiskt, hävdar Charlie Weimers.

Flytta asylprocessen

Däremot ställer sig Moderaterna inte helt emot SD:s förslag om migrationspolitiken.

– Den enda egna lösning Weimers presenterar handlar om att förlägga asylprocessen till tredjeland, utanför Europa. Det är varken ett nytt eller ointressant förslag, och är något som säkert kommer att finnas med i fortsatta diskussioner framåt, påpekar Tomas Tobé i en replik i SvD.

Planerar röstkupp

Beslutet om EU:s nya migrationspakt antogs i slutet av mars. På måndag kommer plenum rösta om förhandlingsmandat. För att stoppa beslutet planerar Weimers att försöka få till en röstkupp.

Om 10 procent av EU-parlamentarikerna ifrågasätter förhandlingsmandatet vid omröstningen så krävs det en ny omröstning längre fram.

– Det är oacceptabelt och strider helt mot regeringens mandat för en restriktiv migrationspolitik. Sverigedemokraterna förväntar sig att regeringen agerar kraftfullt för att stoppa detta kostsamma och ogenomtänkta förslag, framhåller Charlie Weimers i SvD.

Foto: A. Lallemand

Text: Redaktionen

Helt ny superbro på gång i Norden – ska snart stå klar

2026 01 14

En sprillans ny bro är på väg att stå klar i Sveriges grannland.

Danska Vejdirektoratet har gått in på slutspurten.

Senast nästa månad ska den nya Storströmsbron stå färdig. Det markerar slutet på det enorma projektet om att ersätta den tidigare bron, som förbinder Själland med Falster.

– Som det ser ut nu räknar vi med att det sker senast i februari 2026, säger projektledaren Niels Gottlieb om premiären, enligt Vejdirektoratet.

Kan användas av semestersvenskar

Projektet har blivit försenat. Planen var egentligen att bilar skulle kunna köra över bron redan i höstas.

Den nya bron kommer att bli fyra kilometer lång och blir därmed Danmarks tredje största bro, enbart överträffad av Öresundsbron och Stora bältbron. Prislappen har landat på omkring 4,1 miljarder danska kronor.

Bron kommer dessutom att vara till glädje för många semestrande svenskar som kan utnyttja färdvägen på väg ned till kontinenten.

– Vi ser alla fram emot att kunna öppna den nya bron för bilar, cyklister och fotgängare. Vi vet också att det finns många i området som ser fram emot broöppningen, säger Niels Gottlieb.

LÄS MER: Två länder i Europa kan slås samman

Viktig länk

Den tidigare Storströmsbron kommer att rivas när den nya är helt klar. Den gamla är över 80 år gammal och närmar sig bäst före-datum, vilket kräver stora underhållsinsatser för att hålla trafiken säker.

Dessutom bedöms bron vara för smal för dagens trafikvolymer och har enbart en enkelspårig järnväg, vilket begränsar tågtrafiken.

I den nybyggda varianten kommer det istället att finnas en dubbelspårig järnväg, vilket bedöms vara en nyckel i en framtidssäker anslutning.

– Storströmsbron är av stor regional betydelse och är även en viktig del av järnvägskorridoren mellan Köpenhamn och Tyskland. Denna järnvägskorridor går via järnvägslinjen Köpenhamn-Ringsted via Køge och kommer att förstärkas avsevärt med den kommande Fehmarn Bält-tunneln och tillhörande järnvägsanläggningar, förklarar Vejdirektoratet.

LÄS MER: Byggjätte i konkurs

Foto: News Öresund

Text: Redaktionen

”Har gjort det nästintill omöjliga” – styrkebesked från Ukraina

2026 01 14

Under natten har ryska attacker mot anläggningar i Kryvyj Rih slagit ut strömmen för omkring 45 000 ukrainare.

Beskedet kom från Oleksandr Vilkul som leder militärförvaltningen i staden.

– Fienden har återigen genomfört en storskalig drönarattack mot en infrastrukturanläggning, uppger han i ett inlägg på Telegram.

– Var snäll och fyll på med vatten och ladda era enheter om ni kan.

”Har gjort det nästintill omöjliga”

Inga människor ska ha skadats i den massiva attacken, som slog ut stora delar av elförsörjningen under natten.

Men tidigt på morgonen kommer ett styrkebesked från den ukrainska regionen.

– Energiarbetarna har gjort det nästintill omöjliga. Strömmen har återkopplats i Kryvyj Rih efter den ryska drönarattacker som lämnade 45 000 utan elektricitet, säger Oleksandr Vilkul, rapporterar Kyiv Independent.

– Pannanläggningarna har startats upp och når redan driftstemperaturer. Kommunala transporter går normalt, inklusive höghastighetsspårvagnen. Vattenförsörjningen fungerar.

LÄS MER: Ryssland har attackerat sig själva

Kallt i Ukraina

De ryska attackerna mot infrastrukturen i Ukraina slår hårt mot landets befolkning nu när vinterkylan har slagit till.

– Nattens temperaturer i Kiev var -14 grader. Väderprognoserna visar att frostförhållanden sannolikt kommer att fortsätta i minst två veckor till, uppger tidningen.

Förra veckan slog de ryska styrkorna ut elförsörjningen i flera regioner.

– Invånarna i huvudstaden Kiev har kämpat med liknande utmaningar de senaste dagarna, när tusentals invånare stod utan värme efter en massiv nattattack den 9 januari som riktade sig mot kritisk infrastruktur och dödade minst fyra personer.

Många sammandrabbningar

Det senaste dygnet har de ryska och ukrainska styrkorna drabbat samman på flera platser längs fronten, allra flest kring staden Pokrovsk.

– Igår utsatte fienden ukrainska enheter och befolkade områden för fyra missilattacker och 42 flyganfall. De använde 25 missiler och släppte 78 bomber, uppger den ukrainska generalstaben i ett uttalande, rapporterar tidningen.

LÄS MER: Ryssland har attackerat polsk anläggning

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen