INVANDRINGEN: M och SD på kollisionskurs

2023 04 16

De två största partierna i Sveriges regeringsunderlag har helt olika uppfattning om EU:s nya migrationspolitik som kan komma att beslutas senare i år.

EU inleder just nu de sista förhandlingarna om en ny migrationspolitik. Moderaten Tomas Tobé ser EU-parlamentets  förslag som något positivt och historiskt, men hans kollega Sverigedemokraten Charlie Weimers håller inte med.  

Jag har svårt att se varför Sverigedemokraterna vill motarbeta den europeiska migrationspolitiken som kommer att vara mer fungerande och hållbar, framhåller Tomas Tobé. 

Moderaterna i centrum  

Moderaterna menar att den europeiska invandringspolitiken behöver ha mer ordning och reda, med starkare kontroll av yttre gränser.  

Sverigedemokraterna hävdar å sin sida att den nya migrationspakten är ett sätt för Moderaterna att hamna i centrum under det svenska ordförandeskapet.  

– Idag kritiserar jag statsministern för att regeringen och Moderaterna prioriterar små kortsiktiga vinster under EU-ordförandeskapet framför Sveriges långsiktiga nationella intresse, anser Charlie Weimers.  

Parallell till Löfven  

Sverigedemokraterna drar en parallell mellan Ulf Kristersson och Stefan Löfven.

Weimers menar att Löfven fattade ett beslut under EU-toppmötet i Göteborg 2017 som framställdes som en positiv vinst. Däremot blev resultatet ett hot mot den svenska arbetsmarknadsmodellen.  

EU-kommissionen och stora medlemsstater kräver att Kristersson skall finna en europeisk lösning på migrationsproblemen och ett otal andra frågor. Kristersson har inte haft ork att lyfta blicken och tänka strategiskt, hävdar Charlie Weimers. 

Flytta asylprocessen  

Däremot ställer sig Moderaterna inte helt emot SD:s förslag om migrationspolitiken. 

– Den enda egna lösning Weimers presenterar handlar om att förlägga asylprocessen till tredjeland, utanför Europa. Det är varken ett nytt eller ointressant förslag, och är något som säkert kommer att finnas med i fortsatta diskussioner framåt, påpekar Tomas Tobé i en replik i SvD.  

Planerar röstkupp 

Beslutet om EU:s nya migrationspakt antogs i slutet av mars. På måndag kommer plenum rösta om förhandlingsmandat. För att stoppa beslutet planerar Weimers att försöka få till en röstkupp.  

Om 10 procent av EU-parlamentarikerna ifrågasätter förhandlingsmandatet vid omröstningen så krävs det en ny omröstning längre fram.

– Det är oacceptabelt och strider helt mot regeringens mandat för en restriktiv migrationspolitik. Sverige­demokraterna förväntar sig att regeringen agerar kraftfullt för att stoppa detta kostsamma och ogenomtänkta förslag, framhåller Charlie Weimers i SvD.  

Foto: A. Lallemand

Text: Redaktionen


10 sep 2026

Ukraina får historiskt besked

2026 09 11

Ukraina och Kanada skakar hand om ett historiskt avtal.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och Kanadas premiärminister Mark Carney har skrivit under ett historiskt partnerskapsavtal.

Avtalet sträcker sig över 100 år, rapporterar Kyiv Post.

Historiskt avtal undertecknat

Det historiska avtalet undertecknades på torsdagen i Calgary, där Zelenskyj och Carney inledde sitt bilaterala möte och ska gälla i 100 år.

Zelenskyj anlände till Kanada på onsdagen för ett tre dagar långt besök. Fokus ligger på att stärka relationerna mellan länderna, men också på försvar, energi och ytterligare stöd till Ukraina.

Efter mötet beskrev Zelenskyj förhandlingarna som ”mycket substantiella”.

Avtalet innebär en långsiktig satsning på samarbetet mellan Ukraina och Kanada. Samtidigt kommer beskedet i ett läge där Ukraina fortsatt utsätts för omfattande ryska robot- och drönarattacker.

LÄS MER: Drömleverans närmar sig för Ukraina

Stärker Ukrainas luftförsvar

Kanada har även meddelat att landet kommer att bidra med ytterligare stöd till Ukrainas luftförsvar.

Zelenskyj lyfter särskilt fram behovet av luftförsvarssystem och robotar.

– I dag finns ett betydande beslut från Kanada. Ett mycket viktigt stödpaket för luftförsvaret, säger Zelenskyj.

– Det finns en stor brist på sådana system och robotar i världen.

Landet avsätter 350 miljoner kanadensiska dollar, motsvarande omkring 270 miljoner amerikanska dollar, för att köpa interceptormissiler till Ukrainas luftförsvar. Pengarna ska gå via JUMPSTART och bidra till att skydda ukrainska civila, infrastruktur och luftrum

Beskedet kommer samtidigt som Ukraina förbereder sig inför vintern och försöker stärka skyddet mot ryska luftangrepp.

Kanada ska dessutom bidra till Ukrainas energifond och ge 430 miljoner kanadensiska dollar i lånegarantier för Ukrainas inköp av naturgas inför vintern.

Ansluter till FREYJA

En annan viktig del av beskeden från mötet är Kanadas stöd till FREYJA, ett europeiskt program för försvar mot ballistiska robotar.

Kanada kommer att bidra med sin teknik till programmet, som har initierats och lanserats av det ukrainska försvarsföretaget FirePoint.

Målet är bland annat att utveckla alternativ till de amerikanska Patriot-systemen och bygga upp ett mer omfattande skydd mot luftburna hot.

FREYJA omfattar redan samarbete mellan Ukraina och flera europeiska länder, däribland Norge, Danmark, Frankrike, Italien, Nederländerna, Spanien, Sverige och Storbritannien.

LÄS MER: Ukraina slår till mot ryska hjärtat – första gången i kriget

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen


Jättebesked för Sveriges ekonomi

2026 09 10

Svensk ekonomi går starkt.

Det visar nya siffror från EY, ett av världens största revisons och rådgivningsföretag.

I den nya rapporten European Economic Outlook fastlår EY:s europeiska chefsekonom och ekonomianalytiker att Sveriges ekonomi växer dubbelt så snabbt som euroområdet.

– Under andra kvartalet växte svensk ekonomi med 3,2 procent i årstakt, vilket var en av de högsta tillväxttakterna i EU. Under första kvartalet ökade samtidigt investeringarna med 5,7 procent i årstakt, en av de högsta nivåerna i Europa, framhåller analytikerna.

”Påverkas minst”

Enligt rapporten väntas svensk ekonomi växa med 2,5 procent i år. Detta i ett läge där konflikten i Mellanöstern slår hårt mot flera europeiska ekonomier.

– Konflikten i Mellanöstern är Europas största ekonomiska risk just nu, men Sverige hör till de ekonomier som påverkas minst visar vår senaste makroekonomiska rapport. Fallande energipriser, ökad inhemsk efterfrågan och försvarsinvesteringar driver tillväxten, säger Magnus Kuchler, Sverigechef på EY.

LÄS MER: Handelsbanken: Ekonomin växlar upp

Ökar i Sverige – bromsar i Europa

Investeringarna ökar i Sverige, samtidigt som utvecklingen går åt motsatt håll i stora delar av Europa. Inom euroområdet sjönk investeringstillväxten till 1,6 procent i årstakt under andra kvartalet, rapporterar Ey.

Sverige går mot strömmen – investeringarna ökar vilket får stort genomslag i ekonomi.

Ey:s analytiker pekar på att energipriserna har fallit med 13,4 procent sedan februari, vilket markerar den största nedgången i Europa. Samtidigt har Riksbanken, till skillnad från den europeiska centralbanken ECB, lämnat styrräntan oförändrad.

– Europas svaga investeringar har blivit ett tillväxtproblem. Sverige går mot strömmen, drivet av inhemska investeringar, offentliga satsningar och ett kostnadsläge med lägre inflation, räntor och energipriser än i omvärlden. Det ger svenska företag ett försprång, säger Magnus Kuchler.

LÄS OCKSÅ: Ryssland gör jättedeal i Asien

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen