Internationell bild sprids om Sverige – “Mycket bekymrad”

2022 11 16

Sveriges omsvängning i klimatpolitiken har gett avtryck i omvärlden.

Flera länder och aktörer har noterat att den nya regeringen för en annan klimatpolitik än den föregående, vilket väckt flera frågor. Det rapporterar Sveriges Radio.

Bilden sprids även i internationella medier, där det exempelvis uppmärksammas att Sverige inte längre har ett miljödepartement som står för sig själv.

Man pekar även på beslut som fattats som ökar de fossila utsläppen, enligt radiokanalen.

"Vågar inte hoppas på Sverige"

För närvarande pågår FN:s klimattoppmöte COP27 i Egypten. Ett flertal deltagare menar att Sverige tappar trovärdighet i sin klimatomställning.

– Vi vågar inte hoppas på Sverige som pådrivare i klimatomställningen, och det är illa nu när Sverige blir EU:s ordförandeland, säger Saher Rashid Baig från en ungdomsorganisation till SR.

"Mycket bekymrade"

Biskop Andreas Holmberg från Stockholms stift är en av deltagarna på mötet i Egypten. Han träffar många internationella aktörer från olika samfund, som undrar vad som är på gång i Sverige framöver.

– Vi känner oss mycket bekymrade och oroade över den nya klimatpolitiken från Sveriges sida och uppfattar att Sveriges position har försvagats av den politik vi har just nu, säger han till SR och betonar att det inte handlar om en “röd eller blå fråga”.

Försvarar politiken

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) slår dock ifrån sig kritiken. Hon menar att den inte är rättvis.

– Vi flyttar fram våra positioner och driver på för en positiv omställning, världen över, säger hon till SR och hänvisar bland annat till att Sverige håller fast vid målet att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader när man förhandlar med exempelvis EU.

Pourmokhtari har även tidigare försvarat regeringens miljöarbete. Hon är optimistisk kring de åtgärder relaterade till klimatet som regeringspartierna och Sverigedemokraterna enats om.

– Där finns det väldigt stora satsningar på klimatet, sade klimat- och miljöministern nyligen till SVT.

"Inte längre möjligt"

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) intervjuades förra veckan av Svenska Dagbladet gällande risken att Sverige inte når sina klimatmål.

– Gör vi det inte så gör vi det inte, svarade ministern och fick mycket kritik för sitt uttalande.

När det gäller det globala 1,5-gradersmålet är dock flera svenska forskare pessimistiska.

– Teoretiskt är det möjligt att nå, men det är inte längre praktiskt eller politiskt möjligt att nå det målet, säger Björn-Ola Linnér, professor och forskare i klimatpolitik vid Linköpings universitet, till Dagens Nyheter.

"Stora effekter"

Han får medhåll av Victor Galaz, forskare vid Stockholm Resilience Center på Stockholms universitet.

– Att det kanske är omöjligt att nå 1,5-gradersmålet, det har vi misstänkt länge. Det kan bli en fråga som kommer upp under COP27. Men det är värt att komma ihåg varför det finns en ambition kring 1,5 grader, en högre uppvärmning kommer att ha väldigt stora effekter på människor och viktiga ekosystem, säger han till DN.

Foto: A. Humphries

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs.

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs.

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen