10 jul 26

Internationell bild sprids om Sverige – “Mycket bekymrad”

2022 11 16

Sveriges omsvängning i klimatpolitiken har gett avtryck i omvärlden.

Flera länder och aktörer har noterat att den nya regeringen för en annan klimatpolitik än den föregående, vilket väckt flera frågor. Det rapporterar Sveriges Radio.

Bilden sprids även i internationella medier, där det exempelvis uppmärksammas att Sverige inte längre har ett miljödepartement som står för sig själv.

Man pekar även på beslut som fattats som ökar de fossila utsläppen, enligt radiokanalen.

"Vågar inte hoppas på Sverige"

För närvarande pågår FN:s klimattoppmöte COP27 i Egypten. Ett flertal deltagare menar att Sverige tappar trovärdighet i sin klimatomställning.

– Vi vågar inte hoppas på Sverige som pådrivare i klimatomställningen, och det är illa nu när Sverige blir EU:s ordförandeland, säger Saher Rashid Baig från en ungdomsorganisation till SR.

"Mycket bekymrade"

Biskop Andreas Holmberg från Stockholms stift är en av deltagarna på mötet i Egypten. Han träffar många internationella aktörer från olika samfund, som undrar vad som är på gång i Sverige framöver.

 – Vi känner oss mycket bekymrade och oroade över den nya klimatpolitiken från Sveriges sida och uppfattar att Sveriges position har försvagats av den politik vi har just nu, säger han till SR och betonar att det inte handlar om en “röd eller blå fråga”.

Försvarar politiken

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) slår dock ifrån sig kritiken. Hon menar att den inte är rättvis.

– Vi flyttar fram våra positioner och driver på för en positiv omställning, världen över, säger hon till SR och hänvisar bland annat till att Sverige håller fast vid målet att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader när man förhandlar med exempelvis EU.

Pourmokhtari har även tidigare försvarat regeringens miljöarbete. Hon är optimistisk kring de åtgärder relaterade till klimatet som regeringspartierna och Sverigedemokraterna enats om.

– Där finns det väldigt stora satsningar på klimatet, sade klimat- och miljöministern nyligen till SVT.

"Inte längre möjligt"

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) intervjuades förra veckan av Svenska Dagbladet gällande risken att Sverige inte når sina klimatmål.

– Gör vi det inte så gör vi det inte, svarade ministern och fick mycket kritik för sitt uttalande.

När det gäller det globala 1,5-gradersmålet är dock flera svenska forskare pessimistiska.

– Teoretiskt är det möjligt att nå, men det är inte längre praktiskt eller politiskt möjligt att nå det målet, säger Björn-Ola Linnér, professor och forskare i klimatpolitik vid Linköpings universitet, till Dagens Nyheter.

"Stora effekter"

Han får medhåll av Victor Galaz, forskare vid Stockholm Resilience Center på Stockholms universitet.

Att det kanske är omöjligt att nå 1,5-gradersmålet, det har vi misstänkt länge. Det kan bli en fråga som kommer upp under COP27. Men det är värt att komma ihåg varför det finns en ambition kring 1,5 grader, en högre uppvärmning kommer att ha väldigt stora effekter på människor och viktiga ekosystem, säger han till DN.

Foto: A. Humphries

Text: Redaktionen


13 aug 26

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 14

Inflationen rasade i juli.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


13 aug 26

96 000 kronor i månaden – hög kostnad för alla med fritidshus

2026 08 13

Kostnaderna har ökat kraftigt för svenskar med fritidshus.

Det uppger Länsförsäkringar i en stor kartläggning av fritidshus runt om i landet.

Enligt undersökningen uppgår kostnaden för den som använder stugan fyra veckor om året till omkring 24 000 kronor per utnyttjad vecka, eller 96 000 kronor per utnyttjad månad.

– Ju mer huset används och uppskattas, desto lättare är det att motivera kostnaden. Men ett fritidshus som används sällan kan bli en dyr semesterform, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

Höga kostnader

Flera prisökningar har lett till att kostnaderna för fritidshus har stigit under de senaste åren. Det handlar bland annat om ränta efter skattereduktion, fastighetsavgift, energi, avfall, försäkring, kommunalt vatten och avlopp samt en årlig underhållsreserv.

Stefan Westerberg uppmanar svenskar med fritidshus att fundera över om kostnaderna står i proportion till hur mycket huset faktiskt används.  

– Många av kostnaderna finns kvar oavsett hur ofta stugan används. Ränta, fastighetsavgift och försäkring finns kvar även när huset står tomt. Dessutom behöver huset underhållas oavsett hur många veckor det används. Därför är det viktigt att väga kostnaden mot hur mycket glädje och användning du faktiskt får ut av huset, säger han.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Nya kostnader väntar

Hösten kan bli en dyr period för många med fritidshus. Flera nya utgifter kan bli synliga, varnar Länsförsäkringar.

Det kan handla om reparationer av tak, fasad och fönster samt underhåll av värmen. I genomsnitt beräknas ägare av fritidshus avsätta 24 000 kronor per år till reparationer och underhåll, enligt Länsförsäkringars kalkyl.

– Underhållskostnaderna är särskilt lätta att underskatta och är sällan jämnt fördelade över åren. Några år kan utgifterna vara små, medan ett nytt tak, en fuktskada eller ett trasigt värmesystem kan kosta tiotusentals kronor, säger Stefan Westerberg.

– Den som är händig kan göra en del själv, men då krävs tid och kunskap. Behöver arbetet köpas in blir kostnaden betydligt högre. Därför är det viktigt att inte tumma på underhållsbufferten.  

LÄS MER: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen