10 jul 26

Internationell bild sprids om Sverige – “Mycket bekymrad”

2022 11 16

Sveriges omsvängning i klimatpolitiken har gett avtryck i omvärlden.

Flera länder och aktörer har noterat att den nya regeringen för en annan klimatpolitik än den föregående, vilket väckt flera frågor. Det rapporterar Sveriges Radio.

Bilden sprids även i internationella medier, där det exempelvis uppmärksammas att Sverige inte längre har ett miljödepartement som står för sig själv.

Man pekar även på beslut som fattats som ökar de fossila utsläppen, enligt radiokanalen.

"Vågar inte hoppas på Sverige"

För närvarande pågår FN:s klimattoppmöte COP27 i Egypten. Ett flertal deltagare menar att Sverige tappar trovärdighet i sin klimatomställning.

– Vi vågar inte hoppas på Sverige som pådrivare i klimatomställningen, och det är illa nu när Sverige blir EU:s ordförandeland, säger Saher Rashid Baig från en ungdomsorganisation till SR.

"Mycket bekymrade"

Biskop Andreas Holmberg från Stockholms stift är en av deltagarna på mötet i Egypten. Han träffar många internationella aktörer från olika samfund, som undrar vad som är på gång i Sverige framöver.

 – Vi känner oss mycket bekymrade och oroade över den nya klimatpolitiken från Sveriges sida och uppfattar att Sveriges position har försvagats av den politik vi har just nu, säger han till SR och betonar att det inte handlar om en “röd eller blå fråga”.

Försvarar politiken

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) slår dock ifrån sig kritiken. Hon menar att den inte är rättvis.

– Vi flyttar fram våra positioner och driver på för en positiv omställning, världen över, säger hon till SR och hänvisar bland annat till att Sverige håller fast vid målet att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader när man förhandlar med exempelvis EU.

Pourmokhtari har även tidigare försvarat regeringens miljöarbete. Hon är optimistisk kring de åtgärder relaterade till klimatet som regeringspartierna och Sverigedemokraterna enats om.

– Där finns det väldigt stora satsningar på klimatet, sade klimat- och miljöministern nyligen till SVT.

"Inte längre möjligt"

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) intervjuades förra veckan av Svenska Dagbladet gällande risken att Sverige inte når sina klimatmål.

– Gör vi det inte så gör vi det inte, svarade ministern och fick mycket kritik för sitt uttalande.

När det gäller det globala 1,5-gradersmålet är dock flera svenska forskare pessimistiska.

– Teoretiskt är det möjligt att nå, men det är inte längre praktiskt eller politiskt möjligt att nå det målet, säger Björn-Ola Linnér, professor och forskare i klimatpolitik vid Linköpings universitet, till Dagens Nyheter.

"Stora effekter"

Han får medhåll av Victor Galaz, forskare vid Stockholm Resilience Center på Stockholms universitet.

Att det kanske är omöjligt att nå 1,5-gradersmålet, det har vi misstänkt länge. Det kan bli en fråga som kommer upp under COP27. Men det är värt att komma ihåg varför det finns en ambition kring 1,5 grader, en högre uppvärmning kommer att ha väldigt stora effekter på människor och viktiga ekosystem, säger han till DN.

Foto: A. Humphries

Text: Redaktionen


Natoplan har skjutit ner farkost

2026 07 24

Natos stridsflyg har genomfört en nedskjutning.

En drönare tog sig under förmiddagen in i Rumäniens luftrum.

Farkosten sköts ner av ett rumänskt stridsplan efter att ett varningslarm gått ut till befolkningen, rapporterar RBC Ukraine.

F-16-plan i luften

Ett rumänskt stridsflygplan av typen F-16 har skjutit ner en drönare som hade tagit sig in i landets luftrum.

Det uppger Rumäniens president Nicușor Dan och den rumänska nyhetsbyrån Agerpres.

Händelsen inträffade under förmiddagen när det rumänska flygvapnet ingrep mot farkosten.

Enligt presidenten kunde piloten agera utan att någon människa befann sig i fara.

– Området var obebott, så piloten kunde öppna eld utan någon risk. Just nu undersöker ansvariga myndigheter området för att ta reda på alla detaljer kring händelsen, säger Nicușor Dan.

LÄS MER: Helt slut vid fronten – ryska soldater larmar

Nationellt varningsmeddelande

Innan drönaren sköts ner hade Rumänien skickat ut ett nationellt varningsmeddelande till invånare i flera områden.

Varningen utfärdades efter uppgifter om en möjlig drönare i sydöstra delen av landet.

Bland annat berördes Buzău län, men även Brăila, Galați och Tulcea fick liknande varningar.

Rumäniens räddningstjänst uppger att larmet skickades ut genom landets officiella varningssystem RO-ALERT.

Efter insatsen har myndigheter skickats till platsen för att samla in information och fastställa exakt vad som har hänt.

Den rumänske presidenten betonar att utredningen nu ska ge fler svar kring farkosten och dess väg in över rumänskt territorium.

Stridsflyg i Polen

Händelsen sker samtidigt som flera Natoländer har uttryckt oro för möjliga provokationer kopplade till kriget i Ukraina

Så sent som förra veckan skickade Polen upp stridsflygplan efter att ett ryskt Il-20-spaningsflygplan närmat sig polskt luftrum över Östersjön.

De polska jaktplanen skickades upp för att möta det ryska planet och efter att radiokontakt etablerats fick den ryska besättningen order om att lämna området.

Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kallade händelsen allvarlig.

– Ett par av våra jaktflygplan i incidentberedskap mötte ett ryskt spaningsflygplan som försökte ta sig in i polskt luftrum, sade försvarsministern.

Han beskrev samtidigt Ryssland som ett direkt hot mot Polen och andra Natoländer.

Incidenten i Polen var inte den första under året.

Tidigare har polska F-16-plan vid flera tillfällen skickats upp för att möta ryska militärflyg över Östersjön.

LÄS MER: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen


24 juli 2026

Inte hänt på 40 år i Sverige – framgång för regeringen

2026 07 24

Regeringen kan konstatera ett historiskt besked på fredagen.

När Tidösamarbetet tog form för snart fyra år sedan blev migrationen en av de mest centrala frågorna i avtalet. Regeringen har själv talat om att man inlett ett paradigmskifte i svensk migrationspolitik.

Att få ordning på Sverige, det är vårt absolut nödvändiga stora projekt och där ingår både att minska invandringen så att vi klarar av integrationen men också få ner den stora gängkriminaliteten, sade statsminister Ulf Kristersson (M) våren 2023.

Inte hänt sedan 1984

På fredagen släpper Migrationsverket sin nya prognos för hur många som bedöms söka asyl i Sverige under 2026.

Siffran landar på 4 200 nya ansökningar i år. Det är den lägsta nivån sedan 1984, enligt TV4 Nyheterna.

– Det beror både på att det kommer färre asylsökande till EU och att svenska regelverket har gjort Sverige mindre attraktivt för asylsökande, säger Eric Ramstedt, planeringsdirektör på Migrationsverket, i ett uttalande.

"Historiskt lågt"

Migrationsminister Johan Forssell (M) är nöjd över utvecklingen och konstaterar att det handlar om historiskt låga nivåer. Han menar att det är centralt för att Sverige ska klara integrationen.

– När vi tog över var prognosen 19 000 personer det året. Nu är vi nere på runt 4 000, säger han till TV4.

Även antalet som söker arbetstillstånd i Sverige minskar. Samtidigt är det fler ukrainare som söker tillfälligt skydd. Här justeras prognosen upp med 1 000 sökande till 10 000 under 2026.

– Prognosen för 2026 justeras upp utifrån att det hittills i år kommit fler ukrainare än vi tidigare räknat med, säger Eric Ramstedt. 

Andra läser: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

S lovar stram migration

Johan Forssell har tidigare varnat för att invandringen kan öka vid maktskifte i höst. Socialdemokraterna har dock tydligt tagit ställning för en stram migrationspolitik 

– Med mig som statsminister kommer det att vara en fortsatt stram migrationspolitik för människor som kommer till Sverige, sade partiledare Magdalena Andersson (S) till Aftonbladet i juni.

Andra läser: Bostadspriserna väntas stiga i Sverige

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen