Internationell bild sprids om Sverige – “Mycket bekymrad”

2022 11 16

Sveriges omsvängning i klimatpolitiken har gett avtryck i omvärlden.

Flera länder och aktörer har noterat att den nya regeringen för en annan klimatpolitik än den föregående, vilket väckt flera frågor. Det rapporterar Sveriges Radio.

Bilden sprids även i internationella medier, där det exempelvis uppmärksammas att Sverige inte längre har ett miljödepartement som står för sig själv.

Man pekar även på beslut som fattats som ökar de fossila utsläppen, enligt radiokanalen.

"Vågar inte hoppas på Sverige"

För närvarande pågår FN:s klimattoppmöte COP27 i Egypten. Ett flertal deltagare menar att Sverige tappar trovärdighet i sin klimatomställning.

– Vi vågar inte hoppas på Sverige som pådrivare i klimatomställningen, och det är illa nu när Sverige blir EU:s ordförandeland, säger Saher Rashid Baig från en ungdomsorganisation till SR.

"Mycket bekymrade"

Biskop Andreas Holmberg från Stockholms stift är en av deltagarna på mötet i Egypten. Han träffar många internationella aktörer från olika samfund, som undrar vad som är på gång i Sverige framöver.

– Vi känner oss mycket bekymrade och oroade över den nya klimatpolitiken från Sveriges sida och uppfattar att Sveriges position har försvagats av den politik vi har just nu, säger han till SR och betonar att det inte handlar om en “röd eller blå fråga”.

Försvarar politiken

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) slår dock ifrån sig kritiken. Hon menar att den inte är rättvis.

– Vi flyttar fram våra positioner och driver på för en positiv omställning, världen över, säger hon till SR och hänvisar bland annat till att Sverige håller fast vid målet att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader när man förhandlar med exempelvis EU.

Pourmokhtari har även tidigare försvarat regeringens miljöarbete. Hon är optimistisk kring de åtgärder relaterade till klimatet som regeringspartierna och Sverigedemokraterna enats om.

– Där finns det väldigt stora satsningar på klimatet, sade klimat- och miljöministern nyligen till SVT.

"Inte längre möjligt"

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) intervjuades förra veckan av Svenska Dagbladet gällande risken att Sverige inte når sina klimatmål.

– Gör vi det inte så gör vi det inte, svarade ministern och fick mycket kritik för sitt uttalande.

När det gäller det globala 1,5-gradersmålet är dock flera svenska forskare pessimistiska.

– Teoretiskt är det möjligt att nå, men det är inte längre praktiskt eller politiskt möjligt att nå det målet, säger Björn-Ola Linnér, professor och forskare i klimatpolitik vid Linköpings universitet, till Dagens Nyheter.

"Stora effekter"

Han får medhåll av Victor Galaz, forskare vid Stockholm Resilience Center på Stockholms universitet.

– Att det kanske är omöjligt att nå 1,5-gradersmålet, det har vi misstänkt länge. Det kan bli en fråga som kommer upp under COP27. Men det är värt att komma ihåg varför det finns en ambition kring 1,5 grader, en högre uppvärmning kommer att ha väldigt stora effekter på människor och viktiga ekosystem, säger han till DN.

Foto: A. Humphries

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Bostadsbidraget görs om

2026 03 15

En stor förändring är på gång för bostadsbidraget.

Regeringen vill göra om bostadsbidraget.

Detta för att minska återkrav och göra stödet mer förutsägbart för hushållen.

Ska beräknas månadsvis

I dag räknas bostadsbidraget först preliminärt utifrån en uppskattad årsinkomst och justeras senare när den faktiska inkomsten är känd.

Det har lett till att många hushåll blivit återbetalningsskyldiga.

Regeringen föreslår att bostadsbidraget i framtiden i stället ska baseras på månadsvisa inkomster för uppskattad årsinkomst.

– Det ska vara lätt att göra rätt, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

LÄS MER: Diktaturen böjer sig för USA

Färre återkrav

Enligt regeringen är ett av huvudproblemen i dagens system att många får krav på att betala tillbaka pengar.

År 2024 blev omkring 35 procent av dem som fick bostadsbidrag helt eller delvis återbetalningsskyldiga.

Med ett nytt system som bygger på aktuella inkomstuppgifter varje månad väntas återkraven minska kraftigt.

– Att över en tredjedel av de som tar emot bostadsbidrag blir återbetalningsskyldiga är ett systemfel som främst drabbar ensamstående kvinnor. Med en månadsvis beräkning av bostadsbidraget väntas återkraven av bostadsbidrag minska med cirka 90 procent, säger Anna Tenje (M).

Syftet är att göra stödet mer träffsäkert och minska risken för felaktiga utbetalningar och skulder.

Välkomnar förslaget

Flera svenska aktörer har redan välkomnat ändringen. Hyresgästföreningen är en av dem.

– Bostadsbidraget ska vara ett stöd, inte en skuldfälla. Dagens system har länge skapat oro och ekonomiska problem när bostadsbidraget krävs tillbaka i efterhand, och det har slagit särskilt hårt mot dem med lägre inkomster. Därför är det bra att bidraget nu blir mer träffsäkert och förutsägbart, säger Ola Palmgren, vice förbundsordförande i Hyresgästföreningen.

Han ser positivt på att regeringen har lyssnat på hyresgästernas långvariga problem.

Samtidigt menar Palmgren att bostadsbidraget behöver stärkas eftersom nivåerna länge inte har följt med i den ökande kostnadsutvecklingen. Om bidraget inte justeras riskerar det enligt honom att gradvis förlora sin betydelse.

– Om ingenting görs för att höja nivåerna kommer bostadsbidraget i praktiken snart att ha fasat ut sig självt, säger Palmgren.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

LÄS MER: Biljätte drar i handbromsen – tre elbilsmodeller slopas

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Nytt krig i Europa kan vara nära – ”kommer attackera”

2026 03 15

Ett europeiskt land påstår att man snart kommer attackeras.

Larmet kommer från den serbiske presidenten Aleksandar Vučić.

– De bildar en allians och kommer att attackera oss, säger han, rapporterar oberoende The Moscow Times.

Syftar på tre länder

Den serbiske presidenten syftar på de närliggande länderna Kroatien, Albanien och Kosovo.

De tre länderna förbereder en attack mot Serbien men inväntar bara den rätta tidpunkten, menar Aleksandar Vučić.

– De väntar på en eskalering av konflikten mellan Ryssland och Europa, samt på det ögonblick då ett större krig bryter ut i Mellanöstern, säger han.

– De väntar på att det globala kaoset ska tillåta dem att göra detta. Under det senaste året har de försökt underminera Serbien och lägga sig i interna angelägenheter.

Försvarssamarbete

Under 2025 ingick de tre länderna ett försvarssamarbete.

Det hänvisar den serbiske presidenten till, och menar att det i praktiken är en allians mot Serbien.

Och fler konflikter är att vänta sig i världen framöver, menar presidenten.

– Alla förbereder sig för krig, och den enda frågan är vem som tillhör vilken sida, säger Aleksandar Vučić, enligt tidningen.

Serbien är inte med i Nato. Inte heller i EU, men har kandidatstatus sedan flera år.

LÄS OCKSÅ: Kommer slå till mot Ryssland – Trump avslöjar

God relation till Ryssland

Landet har historiskt en relativt god relation till Ryssland men har officiellt hållit sig neutrala till anfallskriget mot Ukraina, uppger AFP.

Men Ryssland har anklagat Serbien för att leverera vapen till Ukraina.

I en rapport förra året hävdade ryssarna att serbiska regeringsägda bolag exporterar vapen till fienden.

Rapporten gick under namnet ”Den serbiska försvarsindustrin försöker hugga Ryssland i ryggen”.

– I Rysslandsvänliga Serbien ägnar sig landets största försvarsföretag åt ett löpande band av död, står det i rapporten, rapporterar nyhetsbyrån.

Men Serbien har förnekat uppgifterna och menar att landet inte stöder någon av sidorna i den utdragna konflikten.

LÄS MER: Nytt land förklarar krig mot Ukraina

Foto: Christian Lue

Text: Redaktionen