INTERN KRITIK: Partiledare pekas ut som hinder

2023 02 21

Miljöpartiets valanalys är klar.

Inför valrörelsen 2022 utstakade MP två mål:

- Det primära målet var att säkerställa fortsatt representation i riksdagen

- Utöver detta siktade partiet på att växa på samtliga nivåer

Miljöpartiet lyckades med sitt primära mål. Partiet klarade riksdagsspärren och ökade sitt väljarstöd jämfört med riksdagsvalet 2018 – från 4,4 till 5,1 procent

Däremot lyckades inte MP växa i kommun- och regionvalen.  I sex av 21 regioner och i 29 av 290 kommuner tappade man dessutom helt sina mandat.

”Svag sammanhållning”

Valanalysen tar upp flera framtida utmaningar för Miljöpartiet.

– Det jag är mest självkritisk till är att jag upplever att vi har haft en för svag sammanhållning i partiet. Lokalavdelningar och distrikt har inte haft det stöd som de har behövt. Under regeringsåren hade vi fullt upp med att baxa igenom grön politik och då mäktade vi inte med att stärka vårt parti. Vi måste bli bättre på att visa varför Miljöpartiet behövs lokalt och regionalt också, säger partisekreterare Katrin Wissing.

Pekas ut som ett hinder

Trots en viss uppgång i valet 2022  är stödet för MP fortfarande lågt hos flera väljargrupper.

Det låga stödet för språkrören Per Bolund och Märta Stenevi pekas ut som en orsak till partiets oförmåga att locka nya väljare.

– Förtroendet för Miljöpartiets båda språkrör är lågt och har så varit sedan lång tid tillbaka. I valrörelsen 2018 leddes partiet av två andra språkrör som även de drogs med låga förtroendesiffror. I valrörelsen ökade förtroendet för språkrören något hos väljarna, men det går inte att bortse från att det är problematiskt att partiets främsta företrädare har ett lågt stöd, skriver MP i valanalysen.

Vidare skriver partiet att det historiskt sett är sakfrågor och inte partiledare som lockar väljare till Miljöpartiet.

– Men med det sagt är ett lågt förtroende för partiets ledare ett hinder för att locka nya väljare, då partiledarna är den viktigaste vägen in och de som i första hand frontar partiets politik, understryker MP.

Längst ner i förtroendemätning

Väljarnas låga förtroende för MP-språkrören håller i sig några månader efter höstens val.

I SVT/Novus förtroendemätning för samtliga partiledare hamnar Stenevi och Bolund längst ner på listan.

Tio procent av väljarna uppger att de känner ett förtroende för Per Bolund.

Märta Stenevi uppvisar ett ännu lägre stöd. Endast nio procent av väljarna svarar att det har ett gott, eller mycket gott, förtroende för henne.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen


Natoland slår larm – “Har slut på vapen”

2026 07 08

Natolandet Bulgarien kan inte skicka mer vapen till Ukraina.

Det beskedet ger premiärminister Rumen Radev i Ankara på onsdagen.

I samband med Natotoppmötet i Turkiet framhåller Radev att Bulgarien inte längre har några vapen att skicka till Ukraina.

Detta eftersom att landet har tömt sitt lager för att skicka militära resurser till det krigshärjade landet, rapporterar Ukrainska Pravda.

Bara reparation

Radev understryker att Bulgarien inte längre har kapacitet att överföra vapen och ammunition från sina lager till Ukraina.

Han säger däremot att de är villiga att hjälpa till med reparation av militär utrustning. 

Enligt honom har landet skickat 13 stödpaket till Kyjiv, och nu står det tomt i lagren.

“Har slut på vapen”

Så här låter det från den bulgariske premiärministern:

– Vi har uttömt våra möjligheter till militärt stöd, jag menar vapen och ammunition från de bulgariska militära lagren, säger han.

– Vi har redan levererat 13 hjälppaket och har ingenting kvar att skicka till Ukraina. Det vi fortfarande kan erbjuda är tekniskt militärt stöd. 

Reparation av militär utrustning i Bulgarien blir istället landets stöd till Ukraina, säger Radev.

Läs mer: Rysk flygbas under attack

Nytt stöd från Kanada

Samtidigt fortsätter stöd att komma från Ukrainas övriga partners.

Kanada har i dagarna gett besked om 900 miljoner dollar i nytt militärt stöd till Kyjiv, rapporterar Kyiv Independent.

Det motsvarar omkring 8,7 miljarder svenska kronor.

Men inget luftförsvar

Paketet innehåller 475 miljoner dollar för ammunition, nästan 400 miljoner dollar för att bygga 35 kanadensiskbyggda pansarfordon, och 50 miljoner dollar för kritisk teknologi och ingenjörsutrustning. 

Däremot finns det inget luftförsvar i stödpaketet.

– Vår främsta prioritet är mer luftförsvar. Att skydda liv är det viktigaste, och Rysslands ballistiska robotattacker, tillsammans med deras andra robot- och drönarstrider, är terror som måste bemötas tillsammans med våra partners, säger Volodymyr Zelenskyj.

Läs mer: Oljepriset stiger efter nya attacker

Foto: By Government.bg, CC BY 4.0 resp By President.gov.ua, CC BY 4.0, resp O. Opanasenko

Text: Redaktionen


8 juli 2026

Planerar släppa lös helvetet på Ryssland

2026 07 08

Klartecken inväntas för att USA ska släppa lös “helvetet” på Putinregimen.

Igår inleddes Natotoppmötet i Ankara.

Det planerar en tvärpolitisk grupp amerikanska senatorer att använda för att sätta press på USA:s finansminister Scott Bessent, uppger The Wall Street Journal och exiltidningen The Moscow Times.

Målet:

Få finansministern att släppa fram det blockerade lagförslaget om “helvetiska” sanktioner mot Ryssland.

Trump är nyckeln

Det är den republikanen Lindsey Graham och demokraten Richard Blumenthal som står bakom initiativet. Senatorerna har föreslagit att president Donald Trump ska få grönt ljus att införa 500-procentiga tullar på import från alla länder som köper rysk olja, gas eller uran. Dessutom ska sekundära sanktioner användas mot länderna.

I senaten har förslaget redan fått klartecken.

Men det blockeras i praktiken av Vita huset, eftersom Trumpadministrationen vill se mjukare formuleringar för att “bevara manöverutrymme i potentiella fredssamtal med Moskva om Ukraina”, skriver Moscow Times.

– Det är ingen idé att anta ett lagförslag om presidenten inte är villig att genomföra det. Vi behöver ett definitivt uttalande, säger den republikanska senatorn Mike Rounds till WSJ.

LÄS MER: Drönarstorm mot Moskva – största attacken sen krigets start

Presidenten har sagt ja

Mötet med Bessent ska ha ägt rum under tisdagskvällen. Enligt Lindsey Graham ska Trump tidigare ha gett grönt ljus, men de senaste månaderna har processen stannat av till följd av att Vita huset försökt formulera om lagtexten. 

Under mötet med finansministern ska senatorerna också ha krävt ett slut på beskeden om tillfälliga undantag för rysk oljeimport, enligt WSJ. Dessa har pågått under våren till följd av kriget i Iran och stängningen av Hormuzsundet.

Donald Trump sade igår att han talat med både Rysslands ledare Vladimir Putin och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

– Jag tror att de båda vill nå en överenskommelse. Det är synd att det tagit så lång tid. Men jag tror att det finns något, säger Trump vid Natomötet enligt Kyiv Independent. 

LÄS MER: Ryska oljepriset kollapsar

Foto: President of Russia Office resp Gage Skidmore, Flickr, CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen