INTERN KRITIK: Partiledare pekas ut som hinder

2023 02 21

Inför valrörelsen 2022 utstakade MP två mål:

- Det primära målet var att säkerställa fortsatt representation i riksdagen

- Utöver detta siktade partiet på att växa på samtliga nivåer

Miljöpartiet lyckades med sitt primära mål. Partiet klarade riksdagsspärren och ökade sitt väljarstöd jämfört med riksdagsvalet 2018 – från 4,4 till 5,1 procent

Däremot lyckades inte MP växa i kommun- och regionvalen.  I sex av 21 regioner och i 29 av 290 kommuner tappade man dessutom helt sina mandat.

”Svag sammanhållning”

Valanalysen tar upp flera framtida utmaningar för Miljöpartiet.

– Det jag är mest självkritisk till är att jag upplever att vi har haft en för svag sammanhållning i partiet. Lokalavdelningar och distrikt har inte haft det stöd som de har behövt. Under regeringsåren hade vi fullt upp med att baxa igenom grön politik och då mäktade vi inte med att stärka vårt parti. Vi måste bli bättre på att visa varför Miljöpartiet behövs lokalt och regionalt också, säger partisekreterare Katrin Wissing.

Pekas ut som ett hinder

Trots en viss uppgång i valet 2022  är stödet för MP fortfarande lågt hos flera väljargrupper.

Det låga stödet för språkrören Per Bolund och Märta Stenevi pekas ut som en orsak till partiets oförmåga att locka nya väljare.

– Förtroendet för Miljöpartiets båda språkrör är lågt och har så varit sedan lång tid tillbaka. I valrörelsen 2018 leddes partiet av två andra språkrör som även de drogs med låga förtroendesiffror. I valrörelsen ökade förtroendet för språkrören något hos väljarna, men det går inte att bortse från att det är problematiskt att partiets främsta företrädare har ett lågt stöd, skriver MP i valanalysen.

Vidare skriver partiet att det historiskt sett är sakfrågor och inte partiledare som lockar väljare till Miljöpartiet.

– Men med det sagt är ett lågt förtroende för partiets ledare ett hinder för att locka nya väljare, då partiledarna är den viktigaste vägen in och de som i första hand frontar partiets politik, understryker MP.

Längst ner i förtroendemätning

Väljarnas låga förtroende för MP-språkrören håller i sig några månader efter höstens val.

I SVT/Novus förtroendemätning för samtliga partiledare hamnar Stenevi och Bolund längst ner på listan.

Tio procent av väljarna uppger att de känner ett förtroende för Per Bolund.

Märta Stenevi uppvisar ett ännu lägre stöd. Endast nio procent av väljarna svarar att det har ett gott, eller mycket gott, förtroende för henne.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen

Fiasko i ny mätning – Tidöparti tappar kraftigt

2026 09 09

Det visar en ny mätning från TV4/Novus.

I undersökningen hamnar M långt under resultatet i valet 2022, då partiet fick 19,10 procent av rösterna.

Moderaterna backar med 1,3 procentenheter jämfört med Novus senaste mätning 7 september. Stödet uppgår till 16,3 procent – 2,8 procentenheter lägre än i valet 2022.

Siffran på 16,3 procent är nära Moderaternas sämsta valresultat någonsin. I valet 2002 fick M 15,2 procent av rösterna – endast 1,1 procentenheter lägre än i Novus senaste mätning.

Hit går M-väljarna

Många moderata väljare stannar dock kvar inom högerblocket.

Enligt Novus ordförande Torbjörn Sjöström tappar Moderaterna framför allt väljare till Liberalerna, vilket får stort genomslag i mätningen. Stödet för Liberalerna ökar från 4,3 till 5,8 procent.

I Novus mätning i augusti fick L endast 1,9 procent. Sedan dess har stödet ökat med hela 3,9 procentenheter.

Torbjörn Sjöström beskriver uppgången som historisk.

–  Så här snabb uppgång på kort tid har vi aldrig sett förr. Att L också nästan har tredubblat sitt väljarstöd, det är helt sensationellt, säger han till TV4.

Högsta noteringen sedan 2014

Även Miljöpartiet går starkt framåt.

MP ökar med 1,0 procentenheter till 8,8 procent – partiets bästa notering sedan 2014 i en mätning från Novus.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Ukraina har sagt ja till Putinallierad 

Hela mätningen

Här är Novus nya mätning uppdaterad 9 september jämfört 7 september:

Vänsterpartiet                    7,5          -0,3

Socialdemokraterna     26,6          -0,4

Miljöpartiet                          8,8         +1,0

Centerpartiet                      7,8         +0,1

Liberalerna                           5,8         +1,5

Moderaterna                     16,6         -1,3

Kristdemokraterna           6,4         +0,4

Sverigedemokraterna   19,3         -0,4

 

S+V+MP+C                 50,7         +0,4

M+KD+SD+L              48,1         +0,2

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen