INTERN KRITIK: Partiledare pekas ut som hinder

2023 02 21

Inför valrörelsen 2022 utstakade MP två mål:

- Det primära målet var att säkerställa fortsatt representation i riksdagen

- Utöver detta siktade partiet på att växa på samtliga nivåer

Miljöpartiet lyckades med sitt primära mål. Partiet klarade riksdagsspärren och ökade sitt väljarstöd jämfört med riksdagsvalet 2018 – från 4,4 till 5,1 procent

Däremot lyckades inte MP växa i kommun- och regionvalen.  I sex av 21 regioner och i 29 av 290 kommuner tappade man dessutom helt sina mandat.

”Svag sammanhållning”

Valanalysen tar upp flera framtida utmaningar för Miljöpartiet.

– Det jag är mest självkritisk till är att jag upplever att vi har haft en för svag sammanhållning i partiet. Lokalavdelningar och distrikt har inte haft det stöd som de har behövt. Under regeringsåren hade vi fullt upp med att baxa igenom grön politik och då mäktade vi inte med att stärka vårt parti. Vi måste bli bättre på att visa varför Miljöpartiet behövs lokalt och regionalt också, säger partisekreterare Katrin Wissing.

Pekas ut som ett hinder

Trots en viss uppgång i valet 2022  är stödet för MP fortfarande lågt hos flera väljargrupper.

Det låga stödet för språkrören Per Bolund och Märta Stenevi pekas ut som en orsak till partiets oförmåga att locka nya väljare.

– Förtroendet för Miljöpartiets båda språkrör är lågt och har så varit sedan lång tid tillbaka. I valrörelsen 2018 leddes partiet av två andra språkrör som även de drogs med låga förtroendesiffror. I valrörelsen ökade förtroendet för språkrören något hos väljarna, men det går inte att bortse från att det är problematiskt att partiets främsta företrädare har ett lågt stöd, skriver MP i valanalysen.

Vidare skriver partiet att det historiskt sett är sakfrågor och inte partiledare som lockar väljare till Miljöpartiet.

– Men med det sagt är ett lågt förtroende för partiets ledare ett hinder för att locka nya väljare, då partiledarna är den viktigaste vägen in och de som i första hand frontar partiets politik, understryker MP.

Längst ner i förtroendemätning

Väljarnas låga förtroende för MP-språkrören håller i sig några månader efter höstens val.

I SVT/Novus förtroendemätning för samtliga partiledare hamnar Stenevi och Bolund längst ner på listan.

Tio procent av väljarna uppger att de känner ett förtroende för Per Bolund.

Märta Stenevi uppvisar ett ännu lägre stöd. Endast nio procent av väljarna svarar att det har ett gott, eller mycket gott, förtroende för henne.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen

Skattesmäll väntar 200 000 svenskar nästa år

2025 12 10

När reglerna för investeringssparkonto görs om 2026 väntar både skattelättnader och en betydande skattehöjning.

Runt 200 000 svenskar riskerar att hamna på fel sida gränsen och kan vänta sig en skattesmäll.

Dyrt ovanför gränsen

Från och med 2026 fördubblas det skattefria sparandet på ISK och kapitalförsäkring till 300 000 kronor, samtidigt som schablonskatten höjs till 1,065 procent efter att statslåneräntan skenat upp till 2,55 procent.

Det innebär att skatten stiger från 890 kronor till 1 065 kronor per 100 000 kronor, en ökning med 175 kronor.

För alla som ligger under 300 000 kronor blir skatten däremot noll.

– Skatten på ISK stiger nästa år, men samtidigt blir ett större sparbelopp helt skattefritt. Det gör att många faktiskt får lägre skatt, trots höjningen av schablonräntan, uppger Nordnet i en analys av förändringen.

Det skattefria utrymmet gäller per person och omfattar hela sparandet i både ISK och kapitalförsäkring.

Men effekten slår mycket olika beroende på kapitalnivå.

– För större kapital innebär det en tydlig skatteökning inför nästa år, meddelar Nordnet.

LÄS MER: Transportstyrelsen uppmanar bilister och fotgängare – gäller en månad framåt

Stora kapital straffas

Enligt Länsförsäkringars beräkningar landar brytpunkten där skatten blir oförändrad jämfört med 2025 på strax över en miljon kronor i sparande.

Under detta belopp minskar skatten, över det stiger den.

För dem som har stora kapital – en miljon kronor och mer – blir ökningen tydlig.

– När det kommer till att ha en miljon på ett investeringssparkonto (ISK), så är det omkring 200 000 svenskar som har det. Enligt Finansliv hade ungefär 9 400 personer 10 miljoner kronor eller mer på sina sparkonton, uppger Zmarta.

Det är just dessa som riskerar en märkbar skattesmäll när de nya reglerna träder i kraft.

– Brytgränsen där skatten blir oförändrad ligger strax över en miljon kronor. För kapital över den nivån stiger skatten, och för lägre kapital sjunker den tack vare det höjda grundavdraget, konstaterar Länsförsäkringar i sina kalkyler.

LÄS MER: Rusta överraskar – pangbesked från lågpriskedjan

Foto: Skatteverket

Text: Redaktionen