Putins krig får oväntad effekt – svenska bilister drabbas

2022 11 06

Ännu en bransch står inför svårigheter efter Rysslands krig i Ukraina.

Företrädare för däckbranschen varnar för att det råder brist på vinterdäck.

Detta till följd av att flera bolag, däribland däckföretag, flytt Ryssland efter kriget i Ukraina.

– Det är inte lika lätt att få tag på alla märken och storlekar, säger entreprenören Joakim Granath, uppger SVT.

Hade fabriker i Ryssland

Många stora företag hade fabriker i Ryssland, men har nu tvingats överge produktionen i landet.

Produktionen flyttades till andra länder, men tillverkningen av bland annat vinterdäck har hamnat på efterkälken.

Joakim Granath driver Svenska Gummihuset i Eskilstuna. 

Han menar att branschen har signalerat i månader att en brist på däck var att vänta till hösten, rapporterar SVT.

Däckhandlare uttalar sig

Flera däckförsäljare har förberett sig inför den kommande kylan.

Fredrik Lange på Langes gummiverkstad har skaffat ett extra stort lager inför vintern, enligt SVT.

– Vet man med sig att man behöver nya däck så ser man till att ta tag i det snarast så att man vet att man får tag i det man vill ha, säger han.

Höjda priser

Lange menar även att priserna höjts aggressivt sedan förra året.

– Alla leverantörer har höjt i olika omgångar, säger han.

Han säger även att försäljningen av däck väntas öka rejält när vintern biter sig fast i landet.

Det gäller inför vintern

Det befarade vinterväglaget kräver att fordon är utrustade med vinterdäck.

Från den första december till den 31 mars måste bilar, lastbilar och bussar vara försedda med vinterdäck.

Vinterväglag innebär snö, is eller frost på vägarna, men det är polisen som avgör om det råder vinterväglag på platsen där du befinner dig, uppger Transportstyrelsen.

Vissa undantag

Det finns dock vissa undantag vad gäller användandet av vinterdäck.

Ett fordon får köras trots kravet på vinterdäck om fordonet enligt vägtrafikregistret är av en årsmodell som är trettio år eller äldre.

Undantaget gäller även fordon som brukas av Försvarsmakten.

Foto: H. Berg

Text: Redaktionen

Vill införa förbud för kattägare – 50 000 underskrifter

2024 12 14

Kattägare ska förbjudas att hålla sina katter okopplade utanför den egna tomten.

Det anser 50 000 invånare i Sverige grannland Finland.

Ett medborgarinitiativ vill förbjuda utekatter och har samlat ihop 50 000 underskrifer.

Nu går förslaget vidare till riksdagen, rapporterar Hufvudstadsbladet.

”Enorma skador”  

Initiativtagarna anser att det är problematiskt att katter vistas utomhus.

– Frigående katter dödar miljontals vilda djur i Finland varje år och orsakar enorma ekonomiska skador. En oklar tolkning av lagen skapar osämja bland medborgarna, står det i medborgarinitiativet.

Kritikerna pekar också på att utekatter utsätts för faror när de befinner sig utanför tomtgränsen – till exempel trafik, gifter, rovdjur och sjukdomar.

– Utbildning om ansvarsfullt kattägande fungerar, men det går för långsamt, skriver initiativtagarna.

Förslaget: Då ska kattägare straffas

Sammanfattnings anser initiativtagarna att problematiken med utekatter är så pass stor att lagen bör ändras.

Enligt förslaget ska två handlingar förbjudas och betraktas som straffbara, uppger Yle:

- Att hålla katter okopplade utanför ägarens egen gård/tomt

- Att hålla katter okopplade i tätbebyggt område (inklusive på ägarens tomt/gård)

Initiativtagarna anser att dagens regelverk är för tunt.

– I nuläget är enda sättet att hindra oansvarigt kattägande att göra en djurskyddsanmälan. 

Vidare framhålls det att andra djur skulle få bättre skydd om utekatter förbjuds.

– Viltvårdare lägger enorma mängder arbetstid på att lösa problem som orsakas av anmälningar och frigående katter. Med denna lagändring blir det möjligt att inte bara frigöra denna arbetstid för att ta hand om andra djurskyddsåtgärder, utan också skydda de katter som nu går fritt.

Flera fördelar med utekatter

I Sverige är det vanligt att tillåta katter ute.

Det finns flera fördelar med utekatter.

Här är de viktigaste, enligt kattsajten purina.se:

  1. Katten får gott om träning
  2. Det hjälper kattens mentala hälsa
  3. Katten kan leva ut sina naturliga beteenden
  4. Naturen är en stor kattlåda
  5. Katten får obegränsat med underhållning

Foto: J. O'Gara resp O. Fickel

Text: Redaktionen

SMHI ger besked – stor väderförändring i Sverige

2024 12 14

Ett väderfenomen blir allt ovanligare Sverige.

Under perioden 1991-2020 har framför allt mellersta och södra Sverige fått mindre snö och färre vita jular i jämförelse med perioden innan, 1961-1990.

Det uppger SMHI i en ny sammanställning.

– Under den senaste 30-årsperioden ser vi att antalet vita jular i södra Sverige har minskat. I Götaland har vi gått från 45 procent vita jular under åren 1961-1990, till 30 % under den senaste normalperioden. Samma trend visar sig även i Svealand där antalet vita jular minskat från 75 procent till 59 procent, säger Magnus Joelsson, meteorolog och klimatolog på SMHI.

Myndighetens undersökning visar också att snödjupet minskar i Sverige, med undantag för Lapplandsfjället.

–  Kartan över maximalt snödjup visar en tydlig förändring jämfört med den tidigare normalperioden 1961-1990. Vi ser att snödjupet minskat över i stort sett hela landet, förutom i Lapplandsfjällen där snömängden i stället ökat, berättar Magnus Joelsson.

Norra Norrland undantaget

Längst upp i landet är läget dock oförändrat. 

Från 1991 till 2020 visade 98 procent av mätstationerna i norra Norrland en vit jul, uppger SMHI.

I södra Norrland var motsvarande siffra 90 procent, en säkerställd nedgång.

– Den största förändringen när det gäller minskat antal vita jular ser vi i Svealand och i södra Norrland, särskilt i södra Värmland och Dalsland, säger Magnus Joelsson.

Så går SMHI:s mätningar till

- SMHI följer klimatets utveckling i Sverige. Myndighetens mätstationer samlar in data under lång tid, och med hjälp av moderna metoder är det också möjligt att rekonstruera väder och klimat där det inte finns så många mätstationer.

- Klimatets utveckling kan sedan visualiseras i form av klimatindikatorer och normalkartor.

- Nu finns nya kartor som visar normalvärden för perioderna 1961–1990, 1971–2000, 1981–2010 och 1991–2020, samt förändringen mellan 1991–2020 och 1961–1990.

- Kartorna visar dels maximalt snödjup, dels antalet vita jular. Trenden är tydlig och pekar på ett förändrat klimat, med mindre snödjup i hela landet, förutom i Lapplandsfjällen.

Källa: SMHI

Text: Redaktionen