Leif GW Persson till angrepp mot M, SD, L och KD

2022 10 16

Kriminologen Leif GW Persson riktar kritik mot samarbetspartiernas kriminalpolitik. 

I lördags uttryckte organisationen Bris, Barnens rätt i samhället, oro över de fyra samarbetspartiernas (M, KD, SD och L) som de kallar “repressiva straffåtgärder” som kan bli aktuell om den nya brottsrelaterade politiken får genomslag. 

Nu kommer kriminologen Leif GW Persson med ytterligare kritik mot den tillträdande regeringens politik på området brott och straff. 

Kan liknas vid konkursansökan 

– Om man slår ihop konsekvenserna av de här förslagen så är det närmast en konkursansökan om rättssäkerhetsskyddet enligt vår svenska grundlag, framhåller han till TV4:s Nyhetsmorgon. 

Det var på fredagen som Ulf Kristersson (M), Ebba Busch (KD, Jimmie Åkesson (SD) och Johan Pehrson (L) presenterade sina sju punkter över den kommande mandatperiodens politik, däribland hur man ska råda bot på kriminaliteten i allmänhet och skjutningarna i synnerhet. 

Kriminaliteten ska minskas genom bland annat anonyma vittnet, visitationszoner och extra långa straff för dem som finns med i gängkriminaliteten.  

Kraftiga inskränkningar 

Något som fått kriminologen att reagera: 

– Blir detta en verklighet så kommer det att innebära utomordentligt kraftiga inskränkningar i de grundlagsskyddade fri- och rättigheterna för ungefär en miljon av landets medborgare och det gör att vi plötsligt hamnar långt ned på listan över demokratiskt tolerabla nationer, hävdar han i kanalen. 

GW Persson fick inte stå oemotsagd. I en tweet framhöll Carl Bildts tidigare statssekreterare, Krister Thelin: 

– GW talar i nattmössan. Förslagen kräver inga grundlagsändringar och åtgärderna finns redan genomförda i Danmark eller andra länder.  

Kritik redan i går 

Men redan i går framkom kritik mot den nya politiken på området. 

– Det står ingenting om några satsningar på polisprofessionen, vare sig när det gäller utbyggnad av Polismyndigheten eller behovet av att uppvärdera polisyrket, framhöll Katharina von Sydow, ordförande för Polisförbundet, för SVD. 

Hon är besviken över att frågan saknas i det så kallade Tidöavtalet och tillade. 

– Det förvånar mig lite, eftersom partierna varit tydliga under valrörelsen om att det behövs fler poliser. Och att vägen att få fler poliser är högre löner. De har varit jättetydliga, men det finns inte med i överenskommelsen. 

Foto: Leif GW Persson AlbinOlsson, resp M, KD, L och SD

Text: Redaktionen 

Plötsligt möte i Washington – Ruttes träff med Trump väcker frågor

2025 07 13

När NATO-chefen Mark Rutte plötsligt kallas till Washington väcks nya frågor om Trumps nästa drag.

Det står klart att NATO:s generalsekreterare Mark Rutte besöker Washington den 14–15 juli. Samtidigt utlovar USA:s president Donald Trump ett "stort uttalande" om Ryssland.

Även om syftet med Ruttes resa inte offentliggjorts, sker besöket vid en viktig tidpunkt, rapporterar Kyiv Independent.

Besöket sker också i skuggan av en möjlig kursändring i USA:s Ukraina-politik.

– Jag tror att jag kommer att ha ett stort uttalande om Ryssland den 14 juni, säger Trump till NBC News.

– Jag är besviken på Ryssland, men vi får se vad som händer de kommande veckorna.

Nya vapenavtal bakom kulisserna

Trump avslöjar i intervjun att USA och NATO har slutit ett avtal som innebär att amerikanska vapen skickas till alliansen – som sedan levererar dem vidare till Ukraina.

– Vi skickar vapen till NATO, och NATO betalar för dem, 100 procent. Sedan ger NATO vapnen till Ukraina, säger Trump.

Det nya upplägget sägs ha spikats under NATO:s toppmöte i juni, där Trump också visade stöd för att skicka fler Patriot-robotar till Ukraina.

Skärpt ton mot Ryssland

För första gången under sin nuvarande mandatperiod överväger president Donald Trump att godkänna nytt ekonomiskt stöd till Ukraina. Stödet ses enligt flera medier som en möjlig signal riktad mot Moskva.

Samtidigt som Trump skärper tonen mot Rysslands ledare Vladimir Putin och öppnar för nytt stöd till Ukraina, trappar Moskva upp sina attacker mot ukrainska städer och avvisar alla samtal om eldupphör.

Tystnad råder – men signalerna är tydliga

Under sitt Washingtonbesök kommer Mark Rutte även att träffa utrikesminister Marco Rubio, försvarsminister Pete Hegseth och flera kongressledamöter. Men vad mötet med Trump verkligen kommer att mynna ut i är det ännu ingen som vet.

Samtidigt väcker kombinationen av ett stort politiskt besked, nya militära avtal och ett oväntat NATO-besök frågor om vilken riktning USA är på väg mot.

Foto: White House Official

Text: Redaktionen

Svenska bilister varnas – dolt bilproblem ökar

2025 07 13

Allt fler bilister kräver att nya besiktningsregler införs – och nu kan reglerna skärpas.

Det gäller bländande strålkastarljus på bilen. En kombination av ny teknik och svag lagstiftning har gjort att problemet har ökat snabbt de senaste åren.

Lysdioder och LED-lampor har i stor utsträckning ersatt äldre belysningsteknik, som metallhalogen och glödtrådar.

Samtidigt har strålkastarna blivit mindre och placerats högre upp, vilket ökar risken för bländning – även vid halvljus.

– Vi har definitivt ett problem, säger Björn Lidestam, forskare på Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), till TV4.

Ny lagstiftning krävs

Den nya utvecklingen gör att särskilt förare i lägre fordon, liksom gångtrafikanter och cyklister, lättare bländas – även vid möten där helljuset inte är på.

– Det är hög tid att se över fordonsbelysning. Teknikutvecklingen har gått betydligt snabbare än lagstiftningen, säger Lidestam till samma kanal.

Nya besiktningskrav kan bli verklighet

Transportstyrelsen har sedan i våras arbetat med att ta fram skärpta kontrollregler för bilbesiktningen. Detta då klagomålen strömmat in och de ser att en förändring krävs snarast för att kunna förhindra problemet i framtiden.

Nästa år förväntas de nya riktlinjerna träda i kraft, där lampor som bländar riskerar att underkännas.

Det kan i praktiken innebära att bilägare tvingas justera eller byta ut sina strålkastare.

Inte unikt för Sverige

Problemet med bländande strålkastare är varken nytt eller unikt för Sverige. Flera länder har reagerat på den ökade ljusstyrkan.

Liknande diskussioner förs redan i bland annat Storbritannien, där organisationen Lightmare länge drivit frågan.

De varnar för att bländning ”minskar förarens förmåga att uppfatta faror” och ökar risken för olyckor med utsatta trafikanter.

– Det är en tragedi att det exponentiellt minskande dödstalet i Storbritannien och EU har brutits sedan bländande ljus infördes 2011, betonar Lightmare.

Foto: Evgeny-Tchebotarev

Text: Redaktionen