Leif GW Persson till angrepp mot M, SD, L och KD

2022 10 16

Kriminologen Leif GW Persson riktar kritik mot samarbetspartiernas kriminalpolitik.

I lördags uttryckte organisationen Bris, Barnens rätt i samhället, oro över de fyra samarbetspartiernas (M, KD, SD och L) som de kallar “repressiva straffåtgärder” som kan bli aktuell om den nya brottsrelaterade politiken får genomslag.

Nu kommer kriminologen Leif GW Persson med ytterligare kritik mot den tillträdande regeringens politik på området brott och straff.

Kan liknas vid konkursansökan

– Om man slår ihop konsekvenserna av de här förslagen så är det närmast en konkursansökan om rättssäkerhetsskyddet enligt vår svenska grundlag, framhåller han till TV4:s Nyhetsmorgon.

Det var på fredagen som Ulf Kristersson (M), Ebba Busch (KD, Jimmie Åkesson (SD) och Johan Pehrson (L) presenterade sina sju punkter över den kommande mandatperiodens politik, däribland hur man ska råda bot på kriminaliteten i allmänhet och skjutningarna i synnerhet.

Kriminaliteten ska minskas genom bland annat anonyma vittnet, visitationszoner och extra långa straff för dem som finns med i gängkriminaliteten.

Kraftiga inskränkningar

Något som fått kriminologen att reagera:

– Blir detta en verklighet så kommer det att innebära utomordentligt kraftiga inskränkningar i de grundlagsskyddade fri- och rättigheterna för ungefär en miljon av landets medborgare och det gör att vi plötsligt hamnar långt ned på listan över demokratiskt tolerabla nationer, hävdar han i kanalen.

GW Persson fick inte stå oemotsagd. I en tweet framhöll Carl Bildts tidigare statssekreterare, Krister Thelin:

– GW talar i nattmössan. Förslagen kräver inga grundlagsändringar och åtgärderna finns redan genomförda i Danmark eller andra länder.

Kritik redan i går

Men redan i går framkom kritik mot den nya politiken på området.

– Det står ingenting om några satsningar på polisprofessionen, vare sig när det gäller utbyggnad av Polismyndigheten eller behovet av att uppvärdera polisyrket, framhöll Katharina von Sydow, ordförande för Polisförbundet, för SVD.

Hon är besviken över att frågan saknas i det så kallade Tidöavtalet och tillade.

– Det förvånar mig lite, eftersom partierna varit tydliga under valrörelsen om att det behövs fler poliser. Och att vägen att få fler poliser är högre löner. De har varit jättetydliga, men det finns inte med i överenskommelsen.

Foto: Leif GW Persson AlbinOlsson, resp M, KD, L och SD

Text: Redaktionen

Pensionär måste betala – har för mycket pengar på banken

2025 12 11

Under 2025 och 2026 genomför Pensionsmyndigheten en nationell satsning.

Projektet kallas för ÅKA (Återkrav, Kraftsamling och Avarbetning) och går ut på att kräva tillbaka pengar från cirka 60 000 pensionärer som fått felaktiga utbetalningar i form av pension och bostadstillägg.

– Det kan handla om skulder på allt ifrån några tusenlappar till hur mycket som helst. Ibland har de felaktiga utbetalningarna pågått i flera år, sade Åsa Lindestam, ordförande i Pensionärernas riksorganisation, PRO till PROpensionären för ett år sedan.

Måste betala tillbaka – har för mycket pengar

Nu har ett uppmärksammat fall i Lidköping hamnat i medierna.

En pensionär måste betala tillbaka efter att ha haft för mycket pengar på banken, rapporterar Nya Lidköpings-Tidningen.

Detta då bostadstillägget betalats ut på fel grunder i nästan tio års tid. I juni tidigare i år gjorde Pensionsmyndigheten en ny beräkning och konstaterade att pensionären måste betala tillbaka 53 000 kronor.

Återkravet skickades ut den 15 november och måste vara betalt senast 15 december – annars kan fallet hamna hos Kronofogden.

Skattefritt stöd för fattigpensionärer

De flesta ärenden inom ÅKA berör felaktigt utbetalda bostadstillägg, som är ett skattefritt stöd för pensionärer med låg inkomst.

Den som har rätt till tillägget kan få upp till 7 290 kronor per månad beroende på bostadskostnad, inkomst, förmögenhet och familjesituation.

LÄS MER: Ebba Busch: ”Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

För ett år sedan bollades frågan upp om att göra om hela pensionssystemet, mycket på grund av att dagens regelverk anses vara alldeles för obegripligt.

– Det är otroligt svårt för den enskilda individen att förstå. Man får det här, men man förstår inte varför och man kan definitivt inte veta på förhand för det är för komplext, så redan där finns en poäng, sade Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiska talesperson Oscar Sjöstedt till SR vid tillfället.

Det finns ett brett politiskt stöd för att göra om det grundläggande skyddet i systemet.

LÄS MER: Här är banken med högst ränta just nu – hela listan

Arkivfoto: C. Langballe (personen på bilden är inte samma person som beskrivs i artikeln)

Text: Redaktionen

Massiv attack mot Ryssland – regnar ned över Moskva

2025 12 11

Över 300 drönare har i natt skickats mot Ryssland.

Ryska myndigheter utfärdade då en varning om ett omedelbart drönarhot, uppger Kyiv Post med hänvisning till rysk media.

Under natten till torsdagen har attackerna fortsatt.

Ett massivt anfall har riktats mot Moskva med drönare som regnar ned över huvudstaden, uppger borgmästaren Sergej Sobjanin enligt Kyiv Independent.

Minst 31 drönare uppges ha skjutits ned av det ryska luftförsvarssystemet.

– Sobjanin började rapportera om attacker mot den ryska huvudstaden sent på kvällen den 9 december och uppdaterade då fler drönare påstås ha skjutits ner över staden. Explosioner rapporterades i förorter till Moskva, enligt den ryska nyhetskanalen Telegram Shot, skriver den ukrainska tidningen.

Akutstoppar flygen

Till följd av drönarna har flygtrafiken ställts in på samtliga flygplatser i Moskvaregionen, uppger finländska Iltalehti som hänvisar till den ryska flygtrafikmyndigheten Rosaviatiya.

Även på andra platser i centrala Ryssland har flyg ställts in med omedelbar verkan. Flera flyg på väg till Moskva har istället tvingats landa i Sankt Petersburg.

Inga dödsfall eller skador har hittills rapporterats av de ryska myndigheterna.

– Räddningstjänsten arbetar på kraschplatserna, uppger Sergej Sobjanin på Telegram under flera tillfällen i natt.

LÄS MER: Ukraina slår tillbaka – återtar mark från Ryssland

Slår till mot militära mål

Ukraina använder sig regelbundet av långdistansdrönare för att slå tillbaka mot den ryska invasionen. Drönarna används för att attackera ryska militära och industriella mål, exempelvis oljeraffinaderier, vapenfabriker och ammunitionsdepåer.

Senaste Ukraina gick till motattack mot Moskvaregionen i den här omfattningen var den 27 oktober tidigare i höstas.

LÄS MER: Stor byteshandel nära – Ukraina kan få stridsflyg

Arkivfoto: T. Odintsova resp J. Figueroa

Text: Redaktionen