INRIKES: Läxhjälpsföretag polisanmäls

2022 10 04

Enligt myndigheten har det framkommit misstankar om bidragsfusk.  

Samtliga tre har uppburit statliga bidrag, pengar de nu kommer att tvingas betala tillbaka. 

–   Syftet med statsbidraget är att öka möjligheterna för alla elever att utvecklas så långt som möjligt i sitt lärande samt att bidra till en ökad likvärdighet, poängterar Jonas Krantz, avdelningschef på Skolverket, till Skolverkets sajt. 

Han tillägger: 

–   Som en konsekvens av det menar vi att skolhuvudmannen bör vara den som ansvarar för att identifiera behovet av att anordna läxhjälp, som avgör vilka elever som har störst behov av insatserna samt vilka organisationer som på bästa sätt kan lösa dessa insatser. 

Fler som tänjt på gränserna

De tre polisanmälda företagen är långt ifrån de enda som synats. Hela 30 aktörer kontrollerades och flera av dem har agerat fel. 

– Det är ett bidrag med hög risk som attraherar oseriösa aktörer, säger Krantz till Altinget. 

De misstänkta företagen ska betala tillbaka 2,4 miljoner kronor. Övriga som befunnit sig i gråzonen ska återbetala resterande del, 2,6 miljoner kronor. 

– Det är en blandning mellan ambitioner som inte har uppfyllts – och medvetet fusk, understryker Krantz.  

Och förklarar: 

– Någon ansöker om pengar till en insats. När de senare redovisar om de har gjort det de sade, så är det inte ovanligt att någonting kan ha kommit emellan. Då får de betala tillbaka överskjutande belopp. 

Liberalerna uttryckte farhågor

Liberalerna uttryckte så sent som i fjol farhågor kring läxhjälpspengar: 

– Det är uppenbart att Skolverket måste ändra och skärpa sina rutiner om de ska få stopp på detta, säger Roger Haddad (L), Liberalernas skolpolitiska talesperson och då vice ordförande i utbildningsutskottet, till SVT. 

Fakta om Skolverket 

Skolverket är en förvaltningsmyndighet med ansvar att styra och stödja den svenska förskolan, skolan och vuxenutbildningen. Det arbetar för att alla barn och elever ska få en utbildning som är likvärdig och av god kvalitet i en trygg miljö. 

Foto:  Element5 Digital

Text: Redaktionen 

Körkort stoppas som ID-handling

2026 07 01

Körkortet kan nämligen snart sluta gälla som legitimation i Sverige.

I stället vill regeringen införa ett nytt statligt ID-kort som ska bli den viktigaste och säkraste identitetshandlingen för svenskar i vardagen.

Nytt statligt ID-kort

Att visa körkortet i kassan, på banken eller hos Apoteket är i dag något de flesta tar för givet.

Men enligt ett nytt regeringsförslag kan den vanan snart vara på väg bort.

Justitiedepartementet jobbar på att Sverige ska införa ett nytt statligt ID-kort.

Tanken är att bara pass och det nya statliga ID-kortet ska godkännas som säkra ID-handlingar i situationer där identiteten måste kontrolleras noggrant.

– Det nya kortet ska ersätta de identitetskort som staten i dag utfärdar. Det ska också innehålla den statliga e-legitimationen. Identitetskortet kommer hålla en hög säkerhetsnivå, uppger regeringen i förslaget.

LÄS MER: Ägare av motorfordon varnas – flera anmälningar

Tappar sin roll

En viktig förändring i förslaget är att körkortet inte längre ska ses som en säker identitetshandling.

I dag används körkortet i nästan alla vardagliga situationer där man behöver identifiera sig, men regeringen menar att det inte längre håller tillräckligt hög säkerhetsnivå.

Bland annat pekas det på att körkortet gäller i tio år, samtidigt som det inte krävs att man besöker en myndighet personligen när det förnyas.

I praktiken innebär det att körkortet kan förlora sin roll som giltig legitimation i exempelvis bankärenden, postutlämning och andra kontrollerade situationer.

Större säkerhetskrav

Det nya ID-kortet ska enligt förslaget få betydligt högre säkerhetskrav än dagens system.

Kortet ska utfärdas av Polismyndigheten och innehålla både fingeravtryck och ansiktsbild lagrad i ett digitalt chip.

Kortet ska även kunna fungera som bärare av en statlig e-legitimation och kopplas till ett nytt nationellt register över pass och ID-kort.

– Förslaget syftar till att stärka identitetsförvaltningen, minska risken för identitetsmissbruk samt motverka bedrägerier och annan brottslighet som bygger på falska eller felaktiga identitetshandlingar, meddelar regeringen.

Enligt planen kan lagändringarna börja gälla den 1 september 2029.

Fram till dess väntas en övergångsperiod där svenskar gradvis behöver anpassa sig till det nya systemet.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen