Innehåll i pannbiff ändras – har inget annat val

2024 03 11

Krisen märks också ute i samhället, inte minst i kommunerna och i förlängningen i skolmatsalarna runtom i landet.

I ett flertal kommuner tvingas nu stora förändringar genomföras i innehållet av elevernas skolluncher, inte minst när det gäller den populära och klassiska maträtten pannbiff.

– Vi tittar på att eventuellt dryga ut vissa livsmedel med grönsaker, till exempel köttbullar, pannbiff, köttfärs och så vidare, säger exempelvis Vetlanda kommuns kostchef Lena Ottosson till P4 Jönköping.

Dumpar krav på ekologiskt

Förutom att köttfärs drygas ut har även laxen försvunnit från matsedeln.

Detta efter att råvarukostnader stigit med upp till 25 procent – vilket gör att budgeten för skolmaten spruckit på flera håll.

I andra kommuner har man till exempel slopat kravet på ekologiska varor och anpassar recepten efter vad som är billigast för säsongen.

Det kan även bli aktuellt att begränsa proteinmängden.

Kan byta ut ost och smör

Enligt Lena Ottosson har man inget annat val än att minska på matsvinnet och göra portionerna billigare.

I just Vetlanda kommun fick man nämligen enbart ett tillskott på fyra procent – och det är inte bara pannbiffen som byts ut mot billigare alternativ.

– Till exempel livsmedel där man kan välja mellan billiga och dyra alternativ, som ost, knäckebröd, smör, margarin och så vidare, säger Lena Ottosson.

Drog in mjölk

De småländska kommunerna är långt ifrån de enda som tvingats till drastiska förändringar av den klassiska skolmaten.

I Kiruna har man till exempel dragit in mjölken för eleverna.

Inte ens föräldrarna får lov att köpa mjölk till sina barn att ta med till skolan – eftersom det strider mot kommunens policy.

– Det bryter mot regler som kommunen har för livsmedel men kommunen får inte heller ta emot gåvor eller sponsring, sade den upprörda föräldern och initiativtagaren Carolina Tapani till NSD nyligen.

"Beredd på storm"

Bakgrunden är att Kiruna i december i fjol meddelade att de har antagit ett sparpaket, som omfattade livsmedelskostnader i skolan, förskolan samt på fritids och i äldreomsorgen.

– Egentligen är det här en fråga för verksamheten, men vi valde ändå att låta politikerna fatta besluten för att vara beredda på eventuella stormar, sade Emilia Töyrä (S), ordförande i kultur- och utbildningsnämnden till SVT vid tillfället.

Foto: Ankara

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen