INIFRÅN RYSSLAND: Putins krig splittrar generationer

2022 03 15

– Min mamma hävdar att jag sviker Ryssland.

Det säger Viktoria Gogh, en 28-årig modekonsult från Ryssland, till The Guardian. Hon är uppvuxen i en liten stad i Sibirien, men flyttlasset gick i vuxen ålder till huvudstaden Moskva.

Viktoria tillhör en yngre del av befolkningen i Ryssland. Hennes mamma tillhör den äldre. På dag tre av Rysslands anfallskrig mot Ukraina märkte hon att relationen med modern var på väg att förstöras.

Regeringens propaganda

– Jag märkte under telefonsamtal att mamma började ”papegoja” regeringens berättelse om kriget. Att allt var Natos fel och Ryssland har inte något annat val än att försvara sig, säger hon till The Guardian.

Motsatte sig invasionen

Själv motsatte sig Viktoria den ryska invasionen av grannlandet. Som så många andra yngre människor i landet får hon en stor del av sin information från internet och hon insåg snabbt att hennes land agerade oriktigt. Hon började mata sin mamma med alternativ information om kriget, där Rysslands krigshandlingar fördömdes.

– Det blev mitt uppdrag att få henne att ändra uppfattning och visa henne vad som verkligen pågick, berättar hon.

Blev fängslad

Gogh, som erhåller att hon till slut lyckades övertala mamman om Rysslands ”förödande roll i kriget”, har numera lämnat landet. Hon blev som många andra arresterad av polisen efter att ha medverkat i en antikrigsprotest i Moskva.

– Men nu måste jag övertala mina äldre kusiner och farbröder. Jag har en hel lista, säger hon skämtsamt.

Blockerar sociala medier

Hennes ”uppdrag” kommer sannolikt att bli ännu svårare. I fredag tillkännagav den ryska staten att de blockerar sociala medie-jätten Instagram, efter att ha gjort samma sak med Facebook och Twitter tidigare under veckan. Tillslaget mot sociala medier och oberoende medier kommer ytterligare att begränsa tillgången till extern information om kriget.

Staten befäster således sin kontroll över informationsflödet.

Splittrar generationer

Historien om Viktoria Goghs relation med sin mamma speglar den allmänna uppfattningen om kriget, som ofta går isär mellan generationslinjerna.

– I stora drag är yngre ryssar mindre benägna att ha anti-ukrainska känslor. Vi har även sett att demonstrationerna mot kriget till stor del involverat yngre människor, säger Andrei Kolesnikov från den Moskvabaserade tankesmedjan Carneigie Moscow Center, till The Guardian.

Olika informationskällor

En stor anledningen till de splittrade åsikterna mellan generationerna beror på informationskällan, framhäver Andrei Kolesnikov. Han berättar att människor som följer nyheter via tv är mer benägna att tro på Kremls historieskildring.

– Och äldre människor tittar i regel på mer tv, konstaterar han.

Stor skillnad

Tidigare undersökningar i Ryssland har visat att tv fortfarande är den största nyhetskällan för majoriteten av befolkningen. Cirka 60 % av befolkningen använder tv som sin primära nyhetskälla och 51 % av personer över 65 år är mer benägna att titta på tv än personer under 25 år, uppger The Guardian.

Oroande utveckling

I takt med att oberoende medier har avlägsnat, så har även de statliga medierna rapportering fått en ännu större dominerande roll.

Tillsammans sprider de propaganda som framställer kriget som ”en speciell militär operation”, som syftar till att befria Ukraina och skydda medborgarna i Donbass från ett ukrainskt ”folkmord”.

Filmklipp som visar ryska bombningar av städer beskrivs som iscensatta av den ukrainska sidan.

Majoriteten står bakom Putin

– Vi ser att majoriteten av ryssarna verkar stå bakom landets handlingar, eller åtminstone hur dessa handlingar presenteras för dem, säger Andrei Kolesnikov till The Guardian och tillägger att det är föga förvånande att kriget splittrar familjer.

– Det är väldigt svårt för människor att acceptera att den sida man tillhör faktiskt är den onda.

Foto: E. Unuabona 

Text: Redaktionen


Willys och Hemköp stoppar populär produkt – gäller resten av 2024

2024 07 26

Axfood har gett besked om att matjätten sätter stopp för vissa livsmedel.

Under den senaste tiden har beståndet av surströmming uppmärksammats i Sverige.

Det råder stora utmaningar för odlare och surströmmingen bedöms i viss mån vara hotad.

Livsmedelsjätten Axfood, som äger Willys och Hemköp, har gett besked om att man sätter stopp för försäljningen av surströmming och annan fisk och skaldjur under resten av året.

Långsiktigt arbete

I WWF:s senaste fiskguide har strömming från Östersjön fått rött ljus. 

Det innebär att arten bedöms som hotad och helt bör undvikas.  

– Även om det inte är det småskaliga fisket som är det stora problemet, är strömmingsbeståndets biomassa lägre och åtgärder behöver vidtas, framhåller Axfood.

– Axfoods butiker kommer därför inte att sälja surströmming under säsongen 2024. Tillsammans med leverantörer ses nu olika hållbara lösningar över för att framöver kunna erbjuda surströmming på ett långsiktigt hållbart sätt framöver. 

“Borde inte tillåtas”

Åsa Domeij, Axfoods hållbarhetschef, har uttalat sig om situationen.

– Det är det industriella och storskaliga trålfisket av sill/strömming för fodertillverkning som inte borde tillåtas eftersom det leder till utfiske och därför förstör möjligheterna för det kustnära och småskaligt garnfiske för konsumtion, till exempel surströmming.

“Blandade känslor”

En annan som har kommenterat saken är Urban Winther som är butikschef för en Willysaffär i Luleå.

– Det är ju verkligen blandade känslor. Jag har respekt för att den har blivit rödlistad och det är ju väldigt ont om strömming. De sista åren har vi inte alls fått tag i de volymer som vi önskar, säger han till Sveriges Radio.

– Det är ju en otrolig brist på det.

Nya räkor

Axfood ersätter även de svenska räkorna i butikerna av liknande skäl.

– Även den svenska räkan har rött ljus i WWF:s fiskguide. I och med att den dessutom förlorat sin miljömärkning från MSC har den tillsvidare ersatts av räkor från Norge i Axfoods butiker.

Foto: Willys Axfood

Text: Redaktionen


Bilister påverkas av ny lag – föreslår indraget körkort

2024 07 25

Från polishåll föreslår man nu ännu hårdare straff trots att en ny lag har gett effekt.

Under en längre tid hade flera städer problem med ungdomar som åkte runt och spelade hög musik i sina bilar.

2021 kom en ny lag som möjliggjort böter som en konsekvens för den som spelar för hög musik.

Lagen har gett effekt, men från polishåll föreslår man nu ännu hårdare straff för bilisterna.

Det rapporterar SVT.

Har minskat

Antalet bötfällda i bland annat Dalarna har minskat kraftigt på sistone.

– Det är glädjande att se att fler bilförare nu tar hänsyn till reglerna och till sina medmänniskor, säger Kjell Bond, som är kommunpolis i Rättvik, till SVT.

Vill se hårdare straff

Trots att den nya lagen har gett effekt vill Kjell Bond se ännu hårdare straff.

Han föreslår att indraget körkort skulle kunna leda till en ännu bättre utveckling.

– Många bilister skulle tänka sig för både en och två gånger innan de spelar hög musik om de riskerar att förlora sitt körkort, säger han.

20 000 än så länge

Det återstår att se om man nöjer sig med böter eller om indraget körkort kan bli verklighet för den som spelar för hög musik framöver.

Transportstyrelsen har i dagarna släppt ny statistik, och under årets första halvår så förlorade 20 000 svenskar sitt körkort.

– Transportstyrelsen beslutade om nästan 20 000 körkortsåterkallelser under första halvan av 2024, framhåller myndigheten.

– Det är en liten ökning på 2,6 procent jämfört med motsvarande period året innan. Återkallelserna på grund av väsentliga trafikbrott minskar tydligt. Samtidigt fortsätter återkallelserna på grund av rattfylleri eller drograttfylleri att öka. Det visar Transportstyrelsens statistik.

Tydliga riskbeteenden

Mikael Andersson, presschef på Transportstyrelsen, kommenterar siffrorna.

– Både fortkörningar och rattfyllerier är tydliga riskbeteenden i trafiken, säger han.

– En körkortsåterkallelse är en markering från samhället om ett trafikfarligt och oacceptabelt beteende, även om beslutet i sig är en renodlad trafiksäkerhetsåtgärd.

Foto: W. Kei

Text: Redaktionen