INIFRÅN RYSSLAND: Putins krig splittrar generationer

2022 03 15

– Min mamma hävdar att jag sviker Ryssland.

Det säger Viktoria Gogh, en 28-årig modekonsult från Ryssland, till The Guardian. Hon är uppvuxen i en liten stad i Sibirien, men flyttlasset gick i vuxen ålder till huvudstaden Moskva.

Viktoria tillhör en yngre del av befolkningen i Ryssland. Hennes mamma tillhör den äldre. På dag tre av Rysslands anfallskrig mot Ukraina märkte hon att relationen med modern var på väg att förstöras.

Regeringens propaganda

– Jag märkte under telefonsamtal att mamma började ”papegoja” regeringens berättelse om kriget. Att allt var Natos fel och Ryssland har inte något annat val än att försvara sig, säger hon till The Guardian.

Motsatte sig invasionen

Själv motsatte sig Viktoria den ryska invasionen av grannlandet. Som så många andra yngre människor i landet får hon en stor del av sin information från internet och hon insåg snabbt att hennes land agerade oriktigt. Hon började mata sin mamma med alternativ information om kriget, där Rysslands krigshandlingar fördömdes.

– Det blev mitt uppdrag att få henne att ändra uppfattning och visa henne vad som verkligen pågick, berättar hon.

Blev fängslad

Gogh, som erhåller att hon till slut lyckades övertala mamman om Rysslands ”förödande roll i kriget”, har numera lämnat landet. Hon blev som många andra arresterad av polisen efter att ha medverkat i en antikrigsprotest i Moskva.

– Men nu måste jag övertala mina äldre kusiner och farbröder. Jag har en hel lista, säger hon skämtsamt.

Blockerar sociala medier

Hennes ”uppdrag” kommer sannolikt att bli ännu svårare. I fredag tillkännagav den ryska staten att de blockerar sociala medie-jätten Instagram, efter att ha gjort samma sak med Facebook och Twitter tidigare under veckan. Tillslaget mot sociala medier och oberoende medier kommer ytterligare att begränsa tillgången till extern information om kriget.

Staten befäster således sin kontroll över informationsflödet.

Splittrar generationer

Historien om Viktoria Goghs relation med sin mamma speglar den allmänna uppfattningen om kriget, som ofta går isär mellan generationslinjerna.

– I stora drag är yngre ryssar mindre benägna att ha anti-ukrainska känslor. Vi har även sett att demonstrationerna mot kriget till stor del involverat yngre människor, säger Andrei Kolesnikov från den Moskvabaserade tankesmedjan Carneigie Moscow Center, till The Guardian.

Olika informationskällor

En stor anledningen till de splittrade åsikterna mellan generationerna beror på informationskällan, framhäver Andrei Kolesnikov. Han berättar att människor som följer nyheter via tv är mer benägna att tro på Kremls historieskildring.

– Och äldre människor tittar i regel på mer tv, konstaterar han.

Stor skillnad

Tidigare undersökningar i Ryssland har visat att tv fortfarande är den största nyhetskällan för majoriteten av befolkningen. Cirka 60 % av befolkningen använder tv som sin primära nyhetskälla och 51 % av personer över 65 år är mer benägna att titta på tv än personer under 25 år, uppger The Guardian.

Oroande utveckling

I takt med att oberoende medier har avlägsnat, så har även de statliga medierna rapportering fått en ännu större dominerande roll.

Tillsammans sprider de propaganda som framställer kriget som ”en speciell militär operation”, som syftar till att befria Ukraina och skydda medborgarna i Donbass från ett ukrainskt ”folkmord”.

Filmklipp som visar ryska bombningar av städer beskrivs som iscensatta av den ukrainska sidan.

Majoriteten står bakom Putin

– Vi ser att majoriteten av ryssarna verkar stå bakom landets handlingar, eller åtminstone hur dessa handlingar presenteras för dem, säger Andrei Kolesnikov till The Guardian och tillägger att det är föga förvånande att kriget splittrar familjer.

– Det är väldigt svårt för människor att acceptera att den sida man tillhör faktiskt är den onda.

Foto: E. Unuabona 

Text: Redaktionen


30 okt 2026

Regeringen Kristersson går ut i protest

2026 10 31

Sverige sätter ned foten gentemot EU.

På fredagen går regeringen Kristersson ut i protest. Ett brev med skarpa uppmaningar har idag levererats till EU-kommissionen.

I brevet vädjar regeringen om att se över viseringsreglerna för ryska idrottare. Protesten skickas inför att skid-VM ska hållas i Falun nästa år och efter att svenska skidförbundet krävt att ryska och belarusiska skidåkare stoppas från tävlingen.

– Inget har förändrats på marken. Ryssland bedriver fortsatt ett anfallskrig mot Ukraina. Att öppna upp för ryskt och belarusiskt deltagande i idrottsevenemang riskerar normalisera kriget. Idrotten ska inte bana väg tillbaka till internationell legitimitet för Ryssland, säger socialminister och idrottsminister Jakob Forssmed (KD).

"Det är stötande"

I det protestbrev Sverige lämnar över understryks att det “inte kan ske någon normalisering av ryskt och belarusiskt deltagande i internationell idrott så länge Rysslands anfallskrig mot Ukraina pågår och Belarus fortsatt medverkar till kriget”. 

Syftet med protesten är att snabbt få till nya regler som möjliggör att kunna neka idrottarna visum. Sverige vill också se gemensamma riktlinjer i EU  för en mer restriktiv tillämpning av ansökningarna utifrån dagens regelverk.

– Medan ukrainarna förbereder sig för ännu en vinter av krig och ryska attacker förbereder sig ryska och belarusiska idrottare för internationella tävlingar i Europa. Det är stötande. Kriget är inte över bara för att det är mästerskap, säger migrationsminister Johan Forssell (M).

Andra läser: Chocksiffra för V i ny mätning

Ska tala med Norden

I september tidigare i år fattade det Internationella skidförbundet, FIS, beslut om att öppna för ryska och belarusiska åkare under neutral flagg. Sedan dess har 42 skidåkare från de två länderna fått klartecken att delta i VM i Falun.

– Eftersom det är beslutat måste vi rätta oss efter det, men det är inget beslut vi tycker är bra, säger Svenska skidförbundets generalsekreterare Pernilla Bonde till SVT.

Johan Forssell har tidigare meddelat att han kommer att ta upp frågan med de nordiska regerignarna.

– Vi ska se om vi kan göra någonting tillsammans i Norden för att gå före och begränsa möjligheten. Vi ser ju hur antalet turistvisum har ökat de senaste åren, sade han till Expressen förra veckan.

Idag kom också beskedet att Ryssland välkomnas tillbaka till ishockey-VM från och med nästa år.

Andra läser: Svensk biljätte kan tvingas stänga ner

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


31 okt 2026

Miljardras mellan Sverige och USA

2026 10 31

Handeln mellan Sverige och USA störtdyker.

Sveriges export till USA har rasat med miljarder kronor.

Detta efter Donald Trumps nya tullar – och flera av landets viktigaste exportvaror har drabbats hårt, rapporterar SR.

29 miljarder kronor borta

Den svenska varuexporten till USA minskade med 15 procent under det första året efter att USA införde de nya tullarna våren 2025.

Det motsvarar ett tapp på hela 29 miljarder kronor, enligt en ny rapport från Stockholms Handelskammare som Ekot har tagit del av.

Nedgången innebär ett betydande bakslag för den svenska handeln med USA, som är en av Sveriges viktigaste handelspartner.

– Det är en betydande summa, säger Joakim Wirén, chefekonom på Stockholms Handelskammare, till SR.

Läs också: Ramaskri mot Willys-koncernen – tar in kritiserade varor

Fordon drabbas hårdast

Men nedgången är bredare än så. Enligt rapporten har samtliga tio största svenska varugrupper minskat sin försäljning till USA.

Särskilt hårt har exporten av fordon och fordonsdelar drabbats.

– Stål är en komponent som har minskat mest i procent, men störst effekt i kronor gäller för fordon och fordonskomponenter, säger Joakim Wirén.

Det är den varugrupp som står för det största tappet när svenska företag säljer till den amerikanska marknaden.

Det visar att exporttappet inte enbart handlar om en enskild bransch, utan att flera delar av det svenska näringslivet påverkas.

Trots det kraftiga exporttappet ser Stockholms Handelskammare inte någon anledning att ifrågasätta handelsrelationen med USA.

Chefekonomen Johan Wirén betonar att USA även framöver kommer att vara en viktig handelspartner för svenska företag, och beskriver den nuvarande utvecklingen som ett tillfälligt bakslag.

Företagen vänder USA ryggen

Samtidigt har svenska företags syn på USA som handelspartner försämrats kraftigt.

En rapport från Västsvenska Handelskammaren visar att 64 procent av företagen har en negativ syn på den amerikanska marknaden, jämfört med 21 procent året innan.

Bara 20 procent planerar att öka sin närvaro i USA. I stället riktas blickarna mot Norden och EU.

– I en mer osäker värld söker sig företagen mot marknader där villkoren upplevs som stabila och förutsägbara, sade Charlotte Ljunggren, vd för Västsvenska Handelskammaren, nyligen i ett uttalande.

Andra läser: 400 000 hushåll har fel avtal – uppmanas byta direkt 

Foto: Nato

Text: Redaktionen