INIFRÅN RYSSLAND: Putins krig splittrar generationer

2022 03 15

– Min mamma hävdar att jag sviker Ryssland.

Det säger Viktoria Gogh, en 28-årig modekonsult från Ryssland, till The Guardian. Hon är uppvuxen i en liten stad i Sibirien, men flyttlasset gick i vuxen ålder till huvudstaden Moskva.

Viktoria tillhör en yngre del av befolkningen i Ryssland. Hennes mamma tillhör den äldre. På dag tre av Rysslands anfallskrig mot Ukraina märkte hon att relationen med modern var på väg att förstöras.

Regeringens propaganda

– Jag märkte under telefonsamtal att mamma började ”papegoja” regeringens berättelse om kriget. Att allt var Natos fel och Ryssland har inte något annat val än att försvara sig, säger hon till The Guardian.

Motsatte sig invasionen

Själv motsatte sig Viktoria den ryska invasionen av grannlandet. Som så många andra yngre människor i landet får hon en stor del av sin information från internet och hon insåg snabbt att hennes land agerade oriktigt. Hon började mata sin mamma med alternativ information om kriget, där Rysslands krigshandlingar fördömdes.

– Det blev mitt uppdrag att få henne att ändra uppfattning och visa henne vad som verkligen pågick, berättar hon.

Blev fängslad

Gogh, som erhåller att hon till slut lyckades övertala mamman om Rysslands ”förödande roll i kriget”, har numera lämnat landet. Hon blev som många andra arresterad av polisen efter att ha medverkat i en antikrigsprotest i Moskva.

– Men nu måste jag övertala mina äldre kusiner och farbröder. Jag har en hel lista, säger hon skämtsamt.

Blockerar sociala medier

Hennes ”uppdrag” kommer sannolikt att bli ännu svårare. I fredag tillkännagav den ryska staten att de blockerar sociala medie-jätten Instagram, efter att ha gjort samma sak med Facebook och Twitter tidigare under veckan. Tillslaget mot sociala medier och oberoende medier kommer ytterligare att begränsa tillgången till extern information om kriget.

Staten befäster således sin kontroll över informationsflödet.

Splittrar generationer

Historien om Viktoria Goghs relation med sin mamma speglar den allmänna uppfattningen om kriget, som ofta går isär mellan generationslinjerna.

– I stora drag är yngre ryssar mindre benägna att ha anti-ukrainska känslor. Vi har även sett att demonstrationerna mot kriget till stor del involverat yngre människor, säger Andrei Kolesnikov från den Moskvabaserade tankesmedjan Carneigie Moscow Center, till The Guardian.

Olika informationskällor

En stor anledningen till de splittrade åsikterna mellan generationerna beror på informationskällan, framhäver Andrei Kolesnikov. Han berättar att människor som följer nyheter via tv är mer benägna att tro på Kremls historieskildring.

– Och äldre människor tittar i regel på mer tv, konstaterar han.

Stor skillnad

Tidigare undersökningar i Ryssland har visat att tv fortfarande är den största nyhetskällan för majoriteten av befolkningen. Cirka 60 % av befolkningen använder tv som sin primära nyhetskälla och 51 % av personer över 65 år är mer benägna att titta på tv än personer under 25 år, uppger The Guardian.

Oroande utveckling

I takt med att oberoende medier har avlägsnat, så har även de statliga medierna rapportering fått en ännu större dominerande roll.

Tillsammans sprider de propaganda som framställer kriget som ”en speciell militär operation”, som syftar till att befria Ukraina och skydda medborgarna i Donbass från ett ukrainskt ”folkmord”.

Filmklipp som visar ryska bombningar av städer beskrivs som iscensatta av den ukrainska sidan.

Majoriteten står bakom Putin

– Vi ser att majoriteten av ryssarna verkar stå bakom landets handlingar, eller åtminstone hur dessa handlingar presenteras för dem, säger Andrei Kolesnikov till The Guardian och tillägger att det är föga förvånande att kriget splittrar familjer.

– Det är väldigt svårt för människor att acceptera att den sida man tillhör faktiskt är den onda.

Foto: E. Unuabona 

Text: Redaktionen


JUST NU: ”Det är inte rimligt” – Sverige sågar Natoallierade

2025 11 20

– Det är inte rättvist och det är inte hållbart i längden.

Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) till Politico.

I intervjun riktar hon skarp kritik mot flera Natoallierade, som hon menar inte gör tillräckligt för att stödja Ukraina.

Enligt Malmer Stenergard kan de nordiska länderna inte fortsätta att stå för en oproportionerligt stor andel av stödet till Ukraina.

– Några länder tar på sig nästan hela bördan, säger utrikesministern och påpekar at de nordiska länderna står för en tredjedel av det militära stöd som Natoländerna ger till Ukraina i år.

Att övriga Natoländer, med nästan en miljard invånare tillsammans, inte lyckas skramla ihop mer pengar är ”inte hållbart”, menar Malmer Stenergard.

– Det är inte rimligt på något sätt. Det säger mycket om vad de nordiska länderna gör – men det säger ännu mer om vad de andra inte gör.

Kritiserar kollegorna

Utrikesministern riktar också skarp kritik mot europeiska ledare som enligt henne framför pro-ukrainska ståndpunkter, men inte backar upp sin retorik med ekonomiskt stöd till Ukraina.

– Om ni väljer att hålla tal där ni säger att Ukraina inte bara kämpar för sin frihet, utan också för vår – då måste ni också hjälpa landet, säger hon.  

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Bidrar mest

Politico har analyserat utrikesministerns påstående. Tidningen fastslår att Norden bidrar mest i förhållande till ländernas storlek. De nordiska länderna är de största givarna sett till bidrag per capita.

– Sammantaget bidrar de nordiska och baltiska länderna mest i BNP-termer, medan Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Polen och Frankrike alla ger betydande bistånd, om än en mindre andel i förhållande till storleken på deras ekonomier, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Foto: Anders G Warne Regeringskansliet

Text: Redaktionen


20nov25

Handla med kontanter – uppmaning till hela Sverige nästa vecka

2025 11 20

Årets största shoppingvecka står för dörren. 

På måndag inleds reaperioden Black Week och den 28 november är det dags för årets största shoppingdag, Black Friday.

Men alla tänker inte hoppa på reatåget.

Organisationerna Kontantupproret, Hela Sverige Ska Leva, Småföretagarna och Positiva Pengar ut lanserar en alternativ kampanj: ”Lokala Veckan”.

Syftet är att få så många som möjligt att låta bli att nätshoppa under Black Week och i stället stödja den lokala handeln och den egna kommunen.

Dessutom uppmanas alla svenskar att handla med kontanter under ”Lokala Veckan”.

– Tillsammans med flera folkrörelser och organisationer lanserar vi Lokala Veckan. Det betyder att i stället för Black Week-shopping på nätet så vill vi att alla ska gå till sin lokala affär och handla med kontanter. Då får inte heller storbankerna ytterligare tillskott i sina vinstkassor och pengarna stannar i lokalsamhället, säger Björn Eriksson, ordförande Kontantupproret.

”Hållbart, lokalt och kontant”

Louise Kroon, ledamot i styrelsen för Småföretagarnas Riksförbund, välkomnar initiativet.

– Vi småföretagare står bakom kampanjen och uppmanar allmänheten att handla hållbart, lokalt och kontant, säger hon.

LÄS MER: Så många svenskar tänker handla under Black Week

”Den mest kraftfulla protest du kan göra”

Organisationerna påpekar att näthandelsjättarna och storbankerna gör rekordvinster under Black Week – samtidigt som lokala butiker går på knäna.

– Att handla kontant är faktiskt den mest kraftfulla protest du kan göra mot storbankernas övervinster. De kammar hem miljarder på kortavgifter, räntor, BankID och Swish. Kontanter är det enda statligt utgivna betalningsmedel vi konsumenter kan välja i dag, säger Samuel Färdow Kazen, kampanjledare Positiva Pengar.

– Ju mer kontanter vi använder, desto mindre bankvinster och mer vinst till statskassan och lokala företag, tillägger han.

Irene Oskarsson, ordförande för Hela Sverige Ska Leva, gör samma bedömning.

– Handlar vi kontant i riktiga butiker tänker vi efter noggrannare innan vi köper. Pengarna fortsätter cirkulera i närområdet och skapar jobb och skatteintäkter där vi bor, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Bransch skriker efter personal – här finns jobben 

Foto: Danske Bank

Text: Redaktionen