INIFRÅN RYSSLAND: Putins krig splittrar generationer

2022 03 15

– Min mamma hävdar att jag sviker Ryssland.

Det säger Viktoria Gogh, en 28-årig modekonsult från Ryssland, till The Guardian. Hon är uppvuxen i en liten stad i Sibirien, men flyttlasset gick i vuxen ålder till huvudstaden Moskva.

Viktoria tillhör en yngre del av befolkningen i Ryssland. Hennes mamma tillhör den äldre. På dag tre av Rysslands anfallskrig mot Ukraina märkte hon att relationen med modern var på väg att förstöras.

Regeringens propaganda

– Jag märkte under telefonsamtal att mamma började ”papegoja” regeringens berättelse om kriget. Att allt var Natos fel och Ryssland har inte något annat val än att försvara sig, säger hon till The Guardian.

Motsatte sig invasionen

Själv motsatte sig Viktoria den ryska invasionen av grannlandet. Som så många andra yngre människor i landet får hon en stor del av sin information från internet och hon insåg snabbt att hennes land agerade oriktigt. Hon började mata sin mamma med alternativ information om kriget, där Rysslands krigshandlingar fördömdes.

– Det blev mitt uppdrag att få henne att ändra uppfattning och visa henne vad som verkligen pågick, berättar hon.

Blev fängslad

Gogh, som erhåller att hon till slut lyckades övertala mamman om Rysslands ”förödande roll i kriget”, har numera lämnat landet. Hon blev som många andra arresterad av polisen efter att ha medverkat i en antikrigsprotest i Moskva.

– Men nu måste jag övertala mina äldre kusiner och farbröder. Jag har en hel lista, säger hon skämtsamt.

Blockerar sociala medier

Hennes ”uppdrag” kommer sannolikt att bli ännu svårare. I fredag tillkännagav den ryska staten att de blockerar sociala medie-jätten Instagram, efter att ha gjort samma sak med Facebook och Twitter tidigare under veckan. Tillslaget mot sociala medier och oberoende medier kommer ytterligare att begränsa tillgången till extern information om kriget.

Staten befäster således sin kontroll över informationsflödet.

Splittrar generationer

Historien om Viktoria Goghs relation med sin mamma speglar den allmänna uppfattningen om kriget, som ofta går isär mellan generationslinjerna.

– I stora drag är yngre ryssar mindre benägna att ha anti-ukrainska känslor. Vi har även sett att demonstrationerna mot kriget till stor del involverat yngre människor, säger Andrei Kolesnikov från den Moskvabaserade tankesmedjan Carneigie Moscow Center, till The Guardian.

Olika informationskällor

En stor anledningen till de splittrade åsikterna mellan generationerna beror på informationskällan, framhäver Andrei Kolesnikov. Han berättar att människor som följer nyheter via tv är mer benägna att tro på Kremls historieskildring.

– Och äldre människor tittar i regel på mer tv, konstaterar han.

Stor skillnad

Tidigare undersökningar i Ryssland har visat att tv fortfarande är den största nyhetskällan för majoriteten av befolkningen. Cirka 60 % av befolkningen använder tv som sin primära nyhetskälla och 51 % av personer över 65 år är mer benägna att titta på tv än personer under 25 år, uppger The Guardian.

Oroande utveckling

I takt med att oberoende medier har avlägsnat, så har även de statliga medierna rapportering fått en ännu större dominerande roll.

Tillsammans sprider de propaganda som framställer kriget som ”en speciell militär operation”, som syftar till att befria Ukraina och skydda medborgarna i Donbass från ett ukrainskt ”folkmord”.

Filmklipp som visar ryska bombningar av städer beskrivs som iscensatta av den ukrainska sidan.

Majoriteten står bakom Putin

– Vi ser att majoriteten av ryssarna verkar stå bakom landets handlingar, eller åtminstone hur dessa handlingar presenteras för dem, säger Andrei Kolesnikov till The Guardian och tillägger att det är föga förvånande att kriget splittrar familjer.

– Det är väldigt svårt för människor att acceptera att den sida man tillhör faktiskt är den onda.

Foto: E. Unuabona 

Text: Redaktionen


29 dec 2025

Tre nya lagar införs på torsdag – det här gäller

2025 12 31

På torsdag, den 1 januari 2026, börjar flera nya lagar att gälla i Sverige.

En del av dem har varit omdiskuterade och påverkar många svenskar direkt i vardagen.

Sänkt skatt

Den första lagen gäller det ökade jobbskatteavdraget som innebär sänkt skatt på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning.

Totalt handlar det om ett förstärkt jobbskatteavdrag med 17,36 miljarder kronor. En person med genomsnittslön får därmed 400 kronor i sänkt skatt per månad 2026, jämfört med 2025. Samtidigt sänks också skatten för pensionärer genom ett förhöjt grundavdrag för personer som fyllt 66 år.

– Skatten sänks lika mycket för en pensionär över 66 år som för en person under 66 år som arbetar, givet att de har samma inkomst, förklarade regeringen i höstas.

För en genomsnittspensionär innebär lagändringen en sänkt skatt motsvarande omkring 150 kronor per månad.

Sänker energiskatten

En annan uppmärksammad lag som börjar gälla vid årsskiftet är att elskatten sänks. Det var ett löfte som bland annat Kristdemokraterna gick till val på inför 2022. Dessutom stärks kundskyddet mot uppsägning och avstängning av el.

– Vi behöver också här och nu se till att minska trycket på familjernas plånböcker. Från den 1 januari 2026 sänks därför elskatten med nästan 10 öre/kWh, eller motsvarande 20 procent, förklarade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) tidigare i år.

Ministern kallade då nyheten för “ett av budgetens mest efterlängtade besked”, vilken även innehöll ett “högkostnadsskydd mot dyra elräkningar” om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowattimme.

Högkostnadsskyddet har dock kritiserats för att vara “verkningslöst”, eftersom spotpriset inte varit över 1,5  kr/kWh sedan krisåret 2022.

– Jag kan inte se något scenario fram till utgången av 2026 som gör att vi hamnar över den gränsen. Man låter väljarna tro att det ska påverka deras plånbok positivt, men i själva verket kommer det inte att förändra något, sade bland annat elmarknadsanalytikern Bengt Ekenstierna till DN i september.

LÄS MER: Svenska produktionen upphör – företag flyttar till Kina

Ett bidrag höjs kraftigt

En tredje lag gäller den kraftiga höjningen av återvandringsbidraget, som höjs från 10 000 kronor per person till 350 000 kronor per person. Syftet med den markanta ökningen är att locka invandrare, som inte integrerats i samhället, att återvända till sina hemländer. Som mest kan en familj få 600 00 kronor för att återvända.

Myndigheter har dock varnat för att höjningen kan leda till större fusk, någonting som regeringen säger sig ha tagit höjd för.

– Samtidigt som vi nu höjer bidraget ges också Migrationsverket fler verktyg för att förebygga att det fuskas med bidraget. Vi är måna om att det här stödet inte missbrukas och har nolltolerans mot alla former av fusk, säger migrationsminister Johan Forssell (M)  i ett uttalande.

Fler lagar senare under 2026

Förutom ovanstående tre lagar börjar även exempelvis tio tandvård att gälla efter nyår, ett nytt statligt stöd för tandvård för äldre. Senare under 2026 kommer även nya regler för bolån att införas och den så kallade dansbandsmomsen sänks i sommar från 12 till 6 procent.

LÄS MER: Ica-butik går i konkurs

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


31dec25

NYA ÅRET: Skatt slopas helt – 650 000 svenskar påverkas

2025 12 31

Snart går 2025 över i 2026.

Det nya året innebär flera lagändringar – bland annat skattesänkningar på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning.

En annan skattesänkning har hamnat i skymundan, trots att den berör omkring 650 000 svenskar.

Det handlar om skatten på husvagnar och andra släpvagnar, som slopas helt från och med den 1 februari 2026.

Både fordonsskatten och saluvagnsskatten tas bort för husvagnar, hästsläp, båttrailers och olika typer av arbets- och lastsläp, rapporterar Carup. Totalt väntas omkring 650 000 släpvagnsägare få mer i plånboken – enligt Carup handlar det om flera hundralappar per år.

– Husvagnar innebär glädje och frihet för många människor runt om i Sverige. Samarbetspartierna vill att det ska vara möjligt för fler att äga och resa med husvagn, har regeringen tidigare fastslagit.

Husvagnar ökar i popularitet

Under 2024 registrerades totalt 4 576 husvagnar och husbilar i Sverige.

Det finns omkring 300 000 registrerade husvagnar och 120 000 husbilar i Sverige.

Det är flest i Europa, räknat per capita.

– Camping och mobilt boende behåller sin popularitet, säger Per Nilsson, ordförande för Husvagns- och Husbilsbranschens Riksförbund, i ett uttalande.

LÄS MER: Polisen utfärdar Bank ID-varning

FAKTA: Världens största husvagn

- Enligt Guinness rekordbok är den största tvåhjuliga husvagnen fem våningar hög och byggdes 1990 för Sheikh Hamad Bin Hamdan Al Nahyan i Abu Dhabi, Förenade Arabemiraten.

- Den är 20 meter lång, 12 meter bred och väger 122 ton. Husvagnen innehåller åtta sovrum och badrum, fyra garage samt vattenförråd för 24 000 liter.

Källa: Husvagns- och Husbilsbranschens Riksförbund

LÄS OCKSÅ: Många bilägare får oväntad faktura – betala inte

Foto: Axel Adolfsson Moderaterna

Text: Redaktionen