INFORMATIONSKRIGET: Viral bild från ”CNN” användes i propagandasyfte

2022 04 28

På sociala medier har en bild på påstådda ukrainska barnsoldater blivit viral. 

Bilden uppges vara från en artikel som publicerats av CNN.

Den föreställer barnsoldater från Ukraina och har cirkulerat på sociala medier sedan 2018.

Flera länder

Inlägg innehållandes bilden har delats i flera länder och har används i flera sammanhang där det har hävdats att en artikel från CNN bevisar att Ukraina använder barnsoldater i strider mot de ryska trupperna.  

Efter en faktagranskning kan nu detta påstående förklaras som falskt, rapporterar AFP.

Nyhetsbyrån har gjort en omfattande granskning och har inte hittat några bevis för att inlägget eller bilden någonsin har publicerats av CNN.

Den amerikanska tv-kanalen har även bekräftat att avsändaren är förfalskad och att de ej står bakom bilden.

En talesperson från CNN konstaterade den 20 april att mediejätten aldrig publicerat bilden, uppger AFP.

Dök upp på Twitter

Bilden på barn i militära kläder dök återigen upp på Twitter den 14 april. En användare från Indonesien delade bilden och den blev återigen viral, rapporterar AFP.

Bildtexten löd: ”Desperata åtgärder”.

CNN:s officiella logotyp syntes längst upp till höger.

Fejkintervju

I texten nedanför bilden hävdades det att CNN intervjuat en 12-årig ukrainsk flicka.

Texten i sin helhet:

– När striderna i östra Ukraina intensifieras, registrerar sig modiga barn för att bekämpa de ryska inkräktarna. Vi pratade med en flicka. Olga, 12, från Zaporizjzja, berättar sin historia om hur hon tar till vapen för att bekämpa de ryska trupperna.   

Har publicerats tidigare

Nyhetsbyråns granskning visar att bilden trots allt är äkta och publicerades 2018 av den brittiska tidningen The Times.

Bilden användes i en artikel som handlade om hur barn i åldrarna sju till femton tillbringade sin semester i ett sommarläger som organiserades och drevs av Azovbataljonen, en högerextrem gruppering inom den ukrainska militären.

Fotografen kommenterar bilden

Mannen bakom bilden är den brittiske fotografen Alex Masi. Han förklarar att bilden är från ett sommarläger 2016-17 där ”barn lär sig om krigets realiteter”.

Han bekräftar att inägget som cirkulerat på Twitter är falskt. 

– Bilden är min och har aldrig använts av CNN. De här barnen är väldigt trevliga. Killarna från Azov likaså. De är inte nazister, säger han till AFP.  

Liten del av Ukrainas armé

Azovbataljonen utgör en bråkdel av den ukrainska militären med sina drygt 900 medlemmar.

Enligt Internationella institutet för strategiska studier (IISS) hade Ukraina sammanlagt 209 000 soldater i aktiv tjänst 2021.

Den ryska diktatorn Vladimir Putin har använt bataljonen i sin propaganda för att rättfärdiga sitt påstående om att nazister styr Ukraina och att landet måste ”avnazifieras”.

Foto: J. Franganillo

Text: Redaktionen


25 oktober 2026

Swedbank uppmanar: Dubbelkolla när du swishar

2026 10 25

Många svenskar tror att banken kan komma till undsättning och automatiskt få tillbaka pengarna om man har swishat fel.

Men så är inte fallet, konstaterar Swedbank.

När man för över pengar via swish sker det oftast till redan fördefinierade konton.

Ska man skriva in kontonumret själv för första gången är det lätt hänt att skriva in fel siffra och därmed skicka pengar till fel person.

– Innan du godkänner en Swish-betalning visas mottagarens namn. Ta därför alltid en extra titt på både namn och belopp innan du signerar betalningen, framhåller Swedbank.

Går inte att ångra sig

Många tänker att om något skulle gå fel så finns banken där till hjälp.

Men någon sådan juridisk rättighet har inte banken, varken för banköverföringar eller Swish. 

Det innebär att det inte går att ”ångra sig” när man väl signerat en överföring. 

Kan bara kontakta

Bankerna har tagit fram en rutin där de via brev kontaktar mottagaren och uppmanar till en återbetalning. 

Men om mottagaren inte vill skicka tillbaka pengarna så blir det svårare.

– Om inte mottagaren betalar tillbaka pengarna kan dock inte banken driva fallet vidare, utan det måste du själv göra, förklarar Swedbank.

Läs mer: 88 000 ägare på Avanza – aktien faller 24 procent

Viktigt att meddela

Det är viktigt att man meddelar mottagaren om misstaget så fort som möjligt om man har skickat fel. Annars kan det enligt storbanken vara svårare att få pengarna tillbaka. 

– Om personen inte återför pengarna direkt, är det bra att skicka ett skriftligt krav på återbetalning, menas det.

– Ange då noga belopp, valuta och sista datum för återbetalning och spara en kopia. Får du inte betalt innan datumet du angivit i kravet kan du vända dig till Kronofogden för att få hjälp med att driva in skulden. 

Kontakta då Kronofogden

Om mottagaren är övertygad om att pengarna hamnat rätt och redan har hunnit använda dem, kan det i vissa undantagsfall bli svårare att få tillbaka pengarna. 

Det gäller alltså att dubbelkolla swishöverföringarna för att undvika en potentiellt lång process med en mottagare som inte vill ge tillbaka pengarna.

Läs mer: Ärenden rusar hos Kronofogden – efter nya regler

Foto: Swish resp Swedbank

Text: Redaktionen


24 okt 2026

Sverige har gått om alla – högst i Europa

2026 10 24

Den svenska matkassen ligger i topp.

Sverige är ett av Europas dyraste länder att handla mat i.

Det visar en ny jämförelse av matpriser hos Lidl i europeiska länder.

Stora skillnader

Samma vara från Lidl kan kosta betydligt olika beroende på om den köps i Helsingfors, Aten eller Stockholm.

Finländska Yle har jämfört priserna på en matkorg med 30 produkter från Lidl i europeiska länder som bland annat Finland, Sverige, Tyskland, Spanien och Grekland.

Resultatet visar att matkorgen är dyrast i Stockholm.

Däremot var priserna lägre i Berlin, Warszawa och Aten. Billigast var matkorgen i Barcelona.

Läs också: Kalldusch för svenska resenärer – gäller vart man än åker

Dyrare trots sänkt matmoms

Sverige har under året sänkt momsen på livsmedel från 12 till 6 procent. Sänkningen gäller till slutet av nästa år.

Trots skattesänkningen var matkorgen i Stockholm dyrare än i Helsingfors och Tallinn i Yles jämförelse.

I Stockholm kostar matkassen 132,02 euro (cirka 1 470 kronor), tätt följt av Tallinn på 131,26 euro och Helsingfors på 130,93 euro.

I Barcelona är matkassen betydligt billigare. Där kostar den bara 118,21 euro, motsvarande cirka 1 315 kronor.

Enligt Yle påverkas matpriserna av flera faktorer, bland annat skatter, löner, transportkostnader och konkurrensen mellan butikerna.

I Norden är konkurrensen mellan livsmedelskedjorna mindre än i delar av Centraleuropa. I Tyskland pressar lågpriskedjor som Aldi, Netto, Penny, Norma och Lidl priserna genom hård konkurrens.

I Sverige märks konkurrensen i stället ofta genom olika erbjudanden.

Därför är maten dyr

Även Nordens geografiska läge påverkar priserna uppger Lidls inköpschef Tommi Lehmussaari.

– Finland ligger långt från produktionscentrumen i Central- och Sydeuropa, vilket innebär betydligt längre transportvägar, som dessutom kräver sjötransporter, säger han till Yle.

– Detta gör transporterna dyrare och mer komplicerade än på rutter där man kan köra direkt genom det europeiska fastlandet, säger han.

Även svenska konsumenters preferenser spelar roll. I Finland är efterfrågan på inhemskt kött stark, vilket påverkar butikernas sortiment och inköp.

Enligt Yles genomgång kan kött från länder med lägre produktionskostnader vara billigare.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Foto: Ryoji-Iwata 

Text: Redaktionen