Inför mellandagsrean – så undviker du att bli lurad

2023 12 25

En expert förklarar nu vad som kan vara bra att ha koll på inför mellandagsrean.

Det är många som har för avsikt att passa på att handla saker under mellandagsrean då flera butiker och affärer sänker priserna på sina varor.

Däremot är det inte ovanligt att affärerna maskerar sina prissänkningar och använder smarta knep för att sätta prisfällor.

Nu förklarar Prisjakts konsumentanalytiker Oscar Hagman vad som kan vara viktigt att hålla koll på inför mellandagsrean.

Det rapporterar SVT.

“Kolla historiken”

En av de saker som Hagman vill uppmärksamma är att många butiker inte refererar till tidigare prissättningar på ett korrekt sätt.

– Om du är orolig för att bli lurad så rekommenderar jag att gå in på en prisjämförelsetjänst. Titta på prishistoriken, då kan du se vad produkterna kostat lång tid tillbaka, då vet du om det är ett bra pris eller inte.

Sänker längre in

Ofta sänker inte butikerna så mycket som de kan i början av rean, utan sänker successivt in i januari om de märker att produkterna inte blir sålda.

Om man har lite is i magen kan det därmed vara bra att vänta lite, men då löper man risken att produkten istället blir utsåld.

– Ofta är det så att butikerna sänker priserna längre in på rean ifall de märker att de inte har fått sålt sina produkter, fortsätter Hagman.

Sju av tio fuskar

I en ny granskning från Konsumentverket har man upptäckt att det finns ett utbrett prisfusk hos svenska e-handelsföretag.

Sju av tio e-handelsföretag följer inte lagen när de lockar med sänkta priser

– Granskningen visar tydligt att handeln nu behöver vidta kraftfulla åtgärder för att komma till rätta med de allvarliga och omfattande brister som framkommit, säger enhetschef Johan Ohlsson.

– Konsumenter ska kunna lita på priser och påståenden i reklamen, annars riskeras förtroendet för handeln.  

Måste ange

Någonting som kan vara bra att ha koll på är att om ett företag uppger att priset har sänkts på en produkt måste företaget ange det lägsta priset som produkten har haft under de senaste 30 dagarna. 

– Många bolag har inte angivit det lägsta priset de senaste 30 dagarna alternativt angivit ett felaktigt tidigare lägsta pris, framhåller Konsumentverket i samband med granskningen.

Foto: B. Habibi

Text: Redaktionen

19nov25

JUST NU: ”Fullständigt bakslag” för Trump och Putin

2025 11 20

USA och Ryssland har enats om ett avtal för att avsluta kriget i Ukraina.

Avtalet – som utarbetats av USA:s särskilda sändebud i Mellanöstern Steve Witkoff och den ryske toppolitikern Kirill Dmitriev – innehåller stenhårda krav på Ukraina.

Bland annat uppmanas Ukraina att halvera storleken på sin armé och ge upp hela Donbasregionen till Ryssland.

Nu reagerar omvärlden på förslaget. Det nya avtalet döms ut av flera ledande experter, rapporterar finska Iltalehti.

– Trumps och Putins avtal lider ett fullständigt bakslag, skriver tidningen.

Hårda svaret: ”Finns inte en chans”

En av kritikerna är den svenska ekonomen och Rysslandskännaren Anders Åslund. I ett inlägg på X sågar han ”fredsavtalet” längs fotknölarna.

– Det bästa man kan säga om Dmitriev-Witkoffs (Putin-Trumps) plan för Ukrainas kapitulation är att den är för dum för att spela någon roll, skriver Åslund.

Financial Times Ukrainakorrespondent Christopher Miller gör samma bedömning.

– Det finns inte en chans att ukrainarna accepterar detta förslag – som inte är en överenskommelse, utan ett krav på Ukrainas fullständiga kapitulation, framhåller Miller.

”Bör avvisas”

Sveriges tidigare stats- och utrikesminister Carl Bildt anser att Europa och Ukraina bör sätta ned foten och säga nej till Washingtons och Moskvas nya kravlista.

– Alla förslag om att avluta Rysslands krig som på något sätt begränsar Ukrainas framtida suveränitet bör avvisas, skriver Bildt på X.

Han tillägger att Ukrainas rätt till försvar måste säkerställas och att landet måste tillåtas samarbeta militärt med andra länder.  

LÄS MER: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas 

Putins kravlista

Den ryske diktatorn Vladimir Putin kräver flera saker av Ukraina för att avsluta anfallskriget som han själv startade.

I slutet av augusti presenterade Putin sin kravlista, enligt källor till Reuters. Här är listan:

-  Ukraina ska avstå hela östra Donbassregionen till Ryssland

- Ukraina ska lägga ned sina Natoambitioner 

- Ukraina ska förbli neutralt 

- Ukrainas armé ska reduceras

- Ukraina ska inte tillåta västerländska trupper i landet

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: USA har skickat bombplan 

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Det är inte rimligt” – Sverige sågar Natoallierade

2025 11 20

– Det är inte rättvist och det är inte hållbart i längden.

Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) till Politico.

I intervjun riktar hon skarp kritik mot flera Natoallierade, som hon menar inte gör tillräckligt för att stödja Ukraina.

Enligt Malmer Stenergard kan de nordiska länderna inte fortsätta att stå för en oproportionerligt stor andel av stödet till Ukraina.

– Några länder tar på sig nästan hela bördan, säger utrikesministern och påpekar at de nordiska länderna står för en tredjedel av det militära stöd som Natoländerna ger till Ukraina i år.

Att övriga Natoländer, med nästan en miljard invånare tillsammans, inte lyckas skramla ihop mer pengar är ”inte hållbart”, menar Malmer Stenergard.

– Det är inte rimligt på något sätt. Det säger mycket om vad de nordiska länderna gör – men det säger ännu mer om vad de andra inte gör.

Kritiserar kollegorna

Utrikesministern riktar också skarp kritik mot europeiska ledare som enligt henne framför pro-ukrainska ståndpunkter, men inte backar upp sin retorik med ekonomiskt stöd till Ukraina.

– Om ni väljer att hålla tal där ni säger att Ukraina inte bara kämpar för sin frihet, utan också för vår – då måste ni också hjälpa landet, säger hon.  

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Bidrar mest

Politico har analyserat utrikesministerns påstående. Tidningen fastslår att Norden bidrar mest i förhållande till ländernas storlek. De nordiska länderna är de största givarna sett till bidrag per capita.

– Sammantaget bidrar de nordiska och baltiska länderna mest i BNP-termer, medan Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Polen och Frankrike alla ger betydande bistånd, om än en mindre andel i förhållande till storleken på deras ekonomier, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Foto: Anders G Warne Regeringskansliet

Text: Redaktionen