INFLUENSA: WHO oroas över nytt virusutbrott

2023 02 24

En 11-årig flicka i landet har dött av H5N1-viruset i veckan, rapporterar BBC.

Hälsomyndigheterna uppger att det är det första kända fallet av fågelinfluensa på nio år i Kambodja.

Flickan hade en vecka tidigare insjuknat med hög feber, hosta och ont i halsen.

Även hennes far har testat positivt och elva andra personer har också testats.

– Tjänstemän har samlat in prover på flera döda fåglar från flickans by, skriver den brittiska kanalen och tillägger:

– Hälsomyndigheter har också varnat invånare för att röra vid döda eller sjuka fåglar.

WHO: "Situationen är oroande"

Sedan nyheten om smittfallen har WHO inlett ett samarbete med de kambodjanska myndigheterna.

Organisationen beskriver situationen som “oroande” med den senaste tidens ökning av smittan bland fåglar och däggdjur.

– Den globala H5N1-situationen är oroande med tanke på den stora spridningen av viruset hos fåglar runt om i världen och de ökande rapporterna och fall hos däggdjur, inklusive människor, säger Sylvie Brand, chef för epidemi och pandemiberedskap på WHO, enligt Reuters.

Hon tillägger:

– WHO tar risken med detta virus på allvar och uppmanar till ökad varsamhet från alla länder.

Oklart om smittspridning

Enligt Sylvie Brand går det ännu inte att svara på om det har skett någon överföring från människa till människa.

Att ta reda på om så är fallet, eller om de infekterade personerna smittats av “samma miljöförhållanden” är nu fokus för organisationens arbete i Kambodja.

Alarmerande tecken

En ny stam av H5N1 upptäcktes 2020 och har orsakat rekordmånga dödsfall bland såväl vilda som tama fåglar under de senaste månaderna.

Det är dock det faktum att däggdjur börjat smittas som är det mest alarmerande.

– Men till skillnad från tidigare utbrott av H5N1, som har funnits i mer än två decennier, orsakar denna subtyp inte signifikant sjukdom hos människor, framhåller Reuters rapportering.

– Hittills har bara ett halvdussin fall rapporterats till WHO hos personer som haft nära kontakt med infekterade fåglar, och de flesta av dessa har varit milda. Experter har föreslagit att viruset kan behöva förändras för att mänsklig överföring ska ske.

Foto: Fusion Medical Animation

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning 

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen