INCIDENT: Ryskt plan ”tappade” missil

2022 10 20

En incident med ett ryskt och ett brittiskt plan inträffade ovanför Svarta Havet i slutet på september.

Ett ryskt flygplan tappade en missil på internationellt luftrum ovanför Svarta Havet för tre veckor sedan. Missilen var inte långt ifrån att träffa ett brittiskt Royal Air Force-plan.

Det hävdar landets försvarsminister, Ben Wallace, enligt BBC.

Det var den 29 september som ett obeväpnat plan från det brittiska flygvapnet var ute på patrulluppdrag som händelsen inträffade. Uppdraget avbröts och planet eskorterades till sin bas. Ryssland medgav att det skett och framhöll att det berodde på ett ”tekniskt fel”.

Risk med ryskt agerande

Wallace rapporterade till parlamentsledamöterna att landet inte skulle hantera det inträffade som en ”avsiktlig eskalering” men vidhöll enligt den brittiska kanalen faran med det ryska agerandet:

–  Det var en påminnelse om hur farligt det kan bli när man väljer att använda sina stridsflygplan på det sätt som ryssarna har gjort under lång tid.

Enligt kanalen framhöll Wallace dessutom:

– Det är inte ovanligt att flygplan skuggas och denna dag var inte annorlunda.

Men tillade han:

–  Under den här flygningen visade det sig att ett av SU-27-flygplanen släppte en missil i närheten av RAF River Joint-planet.

Planen som var involverade i händelsen, som bedöms ha pågått i 90 minuter, var två ryska SU-27-plan och ett plan av typen RC-135 River Joint från RAF, en av tre grenar i det brittiska försvaret.

Brev till rysk kollega

Wallace uttryckte i ett brev sin ryska kollega, Sergej Sjojgu, oron över det inträffade och fick ett svar där tekniskt fel angavs som orsak.

Luke Pollard, Labours skuggförsvarsminister, menade att händelsen ägde rum i en säkerhetspolitisk tid: ­

–  Denna incident fungerar också som en allvarlig påminnelse om vikten av att undvika eskaleringar, samtidigt som Storbritanniens enade stöd till Ukraina fortsätter.

Foto: A. Marinkovic resp Preisdent-of-Russia-Office

Text: Redaktionen


JUST NU: Ny åldersgräns på väg i Sverige – aldrig hänt förr

2025 07 08

En ny och omdiskuterad åldersgräns i Sverige kommer allt närmare.

Regeringen kommer att utreda en lagstadgad åldersgräns för sociala medier.

Det bekräftar socialminister Jakob Forssmed (KD) på tisdagsmorgonen.

– Vi ser att vi behöver skydda barn bättre online, och då behöver vi också utreda en fungerande åldersgräns så inte barn får tillgång till material som de absolut inte ska ha tillgång till, säger han till SR.

Ska vägas mot grundlagen

Utredningen kommer att sättas igång till hösten.

Redan nu finns en åldersgräns på 13 år för många sociala medier. Den efterföljs emellertid sällan.

Något förbud i svensk lag finns däremot inte. Det som nu ska utredas är hur gränsen ska följas och om den kan bli skarpare samt hur åldern ska kunna verifieras.

Det förslag som läggs fram kommer att ställas i relation till exempelvis yttrandefriheten och andra grundlagar.

– Ja, vi behöver se hur förutsättningarna ser ut för att införa den här typen av åldersgränser. Det behöver naturligtvis vägas av mot annat som gäller just information och yttrandefrihet, säger Jakob Forssmed.

Förslag från EU

Flera EU-länder har tidigare gått fram med ett nytt förslag om en gemensam digital åldersgräns inom hela EU.

Detta skulle innebära att minderåriga behöver föräldrars samtycke för att använda populära appar som TikTok, Instagram och Snapchat

– Frågan har fått ökad uppmärksamhet sedan Australien beslutade att införa en minimiålder på 16 år för att skapa konton på vissa sociala medieplattformar, rapporterade Politico i våras.

Danmark trycker på

Förslaget har redan fått stöd från flera medlemsländer, inklusive digitalt framstående nationer som Frankrike och Spanien.

Positiva signaler kommer också från Sveriges grannland Danmark, som nu tagit över ordförandeskapet i EU.

– Skyddet av våra barn online kommer att vara en central prioritet för det kommande danska EU-ordförandeskapet, säger Danmarks digitalminister Caroline Stage Olsen i ett uttalande.

Foto:

Text: Redaktionen


JUST NU: Kreml har fått nog – vänder sig direkt till Sverige

2025 07 08

Rysslands ilska mot Sverige når nya nivåer.

Sveriges chargé d’affaires i Moskva kallades under gårdagen upp av det ryska utrikesministeriet.

Bakgrunden är de återkommande färgattackerna mot ryska diplomatbyggnader i Stockholm.

Måndagens möte beskrivs som en “stark protest” av den ryska statliga nyhetsbyrån Tass.

Nu framkommer ytterligare information från “uppläxningen”.

Ryssland har framfört en rad krav och en lista på åtgärder som måste vidtas efter "ytterligare en oidentifierad drönarattack", hävdar kanalen.

– Vi kräver att de svenska myndigheterna strikt ska följa sina skyldigheter enligt Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser från 1961, framhåller det ryska utrikesdepartementet i ett uttalande.

Kräver "omfattande åtgärder"

Wienkonventionen är ett samlingsnamn för flera viktiga internationella avtal, särskilt inom diplomati.

Syftet är att den ska bidra till förutsägbarhet, stabilitet och rättssäkerhet.

Vidare kräver Ryssland “omfattande åtgärder” från svenskt håll.

– För att identifiera de förövare som är ansvariga för de pågående attackerna mot ryska utländska institutioner i Sverige och ställa dem inför rätta, hävdar det ryska departement.

UD: "Allvarligt"

Enligt Ryssland pågick mötet med Sveriges chargé d’affaires i omkring en kvart.

Svenska UD har inte velat kommentera samtalets innehåll.

Svenska myndigheter har en skyldighet att skydda diplomatiska beskickningar och diplomatisk personal enligt Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser. Att en ambassad i Sverige utsätts för skadegörelse är allvarligt, framhåller UD till DN.

LÄS MER: Ryssland kallar upp Sveriges ambassadör

Ryssland bryter fler avtal

Sedan Ryssland inledde den oprovocerade och olagliga invasionen av Ukraina i februari 2022 har diktaturen brutit mot en rad centrala diplomatiska åtaganden, utöver det militära angreppet mot Ukraina.

Det handlar bland annat om brott mot just Wienkonventionen. Över stora delar av Europa har ryska diplomater utvisats efter att ha avslöjats som spioner.

Estlands säkerhetstjänst har exempelvis gjort bedömningen att omkring 700 ryska spioner förklarats “persona non grata” (icke önskvärd”.

Enligt Thomas Nilsson, chef för Sveriges militära underrättelse- och säkerhetstjänst Must, har Ryssland ändrat taktik i arbetet mot Sverige.

– De är beredda att ta ökade risker, sade han till DN i januari.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen