I KVÄLL: KD säger nej Liberalerna 

2022 02 07

Ebba Busch (KD) berättar ikväll att Kristdemokraterna inte vill bilda regering med L eller SD

I SVT:s 30 minuter säger hon att det har varit för stormigt under den senaste mandatperioden och därför är det bättre om L och SD får vara stödpartier.

Fortsatt samarbete

– Det bästa för Sverige vore en KD-M-regering, men med nära och gott samarbete med Sverigedemokraterna och Liberalerna kring budgeten, säger hon.

Vad är det som varit stormigt?

Liberalerna valde för en tid sen att lämna allianssamarbetet med M och KD för att bilda regering tillsammans med S och MP. Ett samarbete de senare valde att lämna för att gå tillbaka till ett samarbete M och KD.

– Jag förstår ju deras bitterhet, och accepterar den ett tag till, kring att vi lämnade allianssamarbetet. Men nu får det räcka. Nu är vi tillbaka, nu är det valår, och vi kommer självklart behövas för att det ska bildas en ny regering, sade Nyamko Sabuni under SVT:s 30 minuter, förra veckan.

Vill inte bilda en trepartiregering

Ebba Busch är tveksam till att det skulle gå att samarbeta men Liberalerna vid en eventuell regeringsbildning. 

– Jag utgår från det jag vet fungerar. Vi har ett nära dagligt samarbete med Moderaterna i dag, säger Ebba Busch.

Ett ”underbetyg” att SD röstades in i riksdagen

Tidigare i veckan uttryckte sig Ebba Busch kritiskt till SD i en intervju med DN. SD är precis som Liberalerna en möjlig samarbetspartner vid en eventuell regeringsbildning. 

–  Vi grundades som en motrörelse till nazismen, och jag ser det som ett enormt underbetyg att ett parti som har rötter i nazismen kom in i riksdagen, sade hon. 

Omformulering av uttalandet 

Ett uttalande hon sedan omformulerade under SVT:s 30 minuter.

  – Jag pratade om Kristdemokraterna och Kristdemokratin flytande. Kristdemokratin bildades som en motreaktion mot nazismen, sade hon.

Bildningen av en högerregering  

Moderaterna och Kristdemokraterna kan komma att behöva både Liberalerna och Sverigedemokraterna för att bilda en högerregering. Det är samtidigt högst osannolikt att Liberalerna eller SD kommer att ge sitt stöd till M och KD utan att få något inflytande. Ebba Buschs uttalande i kväll indikerar att det finns trösklar inför framtida samarbeten mellan högerpartierna.

Foto: KD resp. Liberalerna

Text: Redaktionen

JUST NU: Stor dramatik vid Nordkoreas gräns – militär ingriper

2025 10 19

Dramatiska scener har utspelat sig vid Nordkoreas gräns.

Ett dramatisk händelseförlopp har utspelat sig på gränsen mellan Nordkorea och Sydkorea på söndagen.

Sydkoreansk militär har ingripit.

Militär ingriper

En nordkoreansk soldat har hoppat av till Sydkorea genom att ta sig in i den demilitariserade zonen, rapporterar Reuters.

Soldaten har tagit sig in i den hårt bevakade zonen på söndagen, uppger sydkoreansk militär.

Sydkoreanska gränsvakter har ingripit.

De övervakade den nordkoreanska soldatens rörelser när han tog sig in i zonen, och tog honom sedan i förvar.

Det är första gången sedan augusti förra året som en nordkoreansk soldat har hoppat av på detta mycket riskabla sätt.

– Nordkoreaners avhopp över gränsen anses vara riskabla och de flesta flyktingar tar sig till södern via Kina eller andra tredjeländer, rapporterar nyhetsbyrån.

LÄS OCKSÅ: Rysk jätteindustri i fritt fall - rekordlåga siffror

”Säkrade frihetsberövande”

Sydkoreansk militär bekräftar att de ”säkrade frihetsberövandet av en nordkoreansk soldat” på söndagen, samt att soldaten hade korsat den så kallade militära demarkationslinjen.

Den nordkoreanska soldatens avhopp ska nu utredas i Sydkorea.

– Militären identifierade individen i närheten av den militära demarkationslinjen, spårade och övervakade honom och genomförde en normal ledningsoperation för att säkra frihetsberövandet, heter det i en kommentar från den sydkoreanska militären, rapporterar NK News.

– Hittills har inga ovanliga rörelser av nordkoreanska styrkor upptäckts, enligt de sydkoreanska uppgifterna.

Flera händelser vid gränsen

För några månader sedan skedde en annan dramatisk händelse i gränsområdet, enligt tidningen.

Nordkoreanska soldater korsade då den militära demarkationslinjen i samband med ett ”befästningsarbete”, vilket fick den sydkoreanska militären att öppna eld och tvinga gruppen att återvända till Nordkorea.

Den nordkoreanska regimen blev då rasande och kallade det för en ”allvarlig provokation”.

LÄS OCSKÅ: Visar upp skräckvapen - har hotat USA

Foto: Official White House Photo by Joyce N. Boghosian

Text: Redaktionen

20 länder vill skicka ut människor – pressar EU

2025 10 19

20 länder kräver åtgärder för att skicka ut människor ur EU.

20 länder, däribland Sverige, sätter nu press på EU-kommissionen.

Anledningen är att länderna kräver åtgärder för att afghaner som vistas illegalt i Europa ska kunna skickas tillbaka till Afghanistan.

För närvarande kan länderna inte utvisa afghaner – men nu sätter de press på EU.

Kräver att EU agerar

Ett brev till EU-kommissionären Magnus Brunner, som är ansvarig för migrationsfrågor i EU, har undertecknats av 19 EU-länder plus Norge, rapporterar Euronews.

I brevet kräver länderna att EU-kommissionen ska hitta sätt att skicka tillbaka afghanska medborgare som lever i Europa utan uppehållstillstånd.

Länderna kräver att dessa personer ska kunna skickas tillbaka frivilligt eller genom tvång.

Idag kan länderna inte skicka tillbaka afghanska medborgare till Afghanistan, eftersom det inte finns något formellt återvändandeavtal med talibanregimen.

Man kan därför inte ens utvisa afghaner som dömts för brott – vilket är ett hot mot ländernas säkerhet samt ”undergräver allmänhetens förtroende för asylpolitiken”, menar de 20 länderna i brevet till EU-kommissionen.

LÄS OCKSÅ: Rysk jätteindustri i fritt fall - rekordlåga siffror

Dessa länder har skrivit under

Det är Belgiens asyl- och migrationsminister Anneleen Van Bossuyt som har tagit initiativ till brevet.

Initiativet stöds av Norge, som inte är med i EU, samt av Belgien, Bulgarien, Cypern, Estland, Finland, Grekland, Irland, Italien, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Slovakien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike.

– De kräver att EU-kommissionen sätter frågan om afghaners återvändande högst upp på sin dagordning, bland annat genom att förhandla med talibanregimen för att komma överens om en politik för återvändande, rapporterar kanalen.

Tysklands förbundskansler Friedrich Merz har dessutom varit nära att själv sluta ett avtal med talibanerna angående möjligheten att skicka tillbaka afghanska medborgare till Afghanistan.

Tyskland har även utvisat 81 afghaner i juli i år.

Agerandet har emellertid mötts av hård kritik från FN.

LÄS OCKSÅ: Jättekris för klassisk bransch i USA - folk vägrar att köpa

Foto: K Buckert resp European Parliament

Text: Redaktionen