Det framhåller världsnaturfonden WWF som nu vänder sig direkt till den svenska befolkningen för att vända utvecklingen.

– Vi är nog många som sett igelkottar i vår barndom. Våra barn däremot har mycket sällan stött på den taggiga maskälskaren, som numera är nära hotad och rödlistad i Sverige, vilket betyder att det finns en ökad risk för att den ska dö ut, säger Gustaf Lind, pressekreterare på WWF, i en kommentar.

– För att förstå varför den minskar i antal, bjuder vi in till medborgarforskning. Det gör vi med en vecka igelkottsräkning i hela landet. Alla är välkomna att vara med.

Rigga trädgården

Svenska folket uppmanas till konkreta åtgärder för att hjälpa igelkottarna i landet.

Bland annat handlar det om att rigga trädgården, som blivit allt viktigare för djurets överlevnad i takt med att naturliga livsmiljöer som löv skogsdungar, gles lövskog och småbrukat landskap blivit mer likformiga.

– Med små medel kan vi öppna upp våra trädgårdar och ge igelkotten både mat och husrum. Lövhögar och lite skräp i hörnen gynnar skalbaggar och maskar, som är igelkottens mat. Och de är bra gömställen för igelkotten, som ju är ett nattaktivt djur, säger Jessica Ångström, art-och naturexpert på WWF.  

Rapportera även om du inte ser

Nu vill WWF ha hjälp med att rapportera in såväl levande som döda igelkottar. Även om man inte ser en igelkott alls uppmanas man att informera organisationen via Artdatabanken på Sveriges Lantbruksuniversitet.

Rapporteringen ska pågå ända till söndag under den nationella "igelkottsveckan".

– Statistiken samlas in på nationell nivå och blir då tillgänglig för bland annat forskning. På så vis kan vi lära oss mer om varför igelkotten minskar, framhåller WWF.

Blir överkörda

Igelkotten minskar inte i antal bara i Sverige. I Norden och Europa märks samma trend. 

Förutom förstörelse av livsmiljöer anses risken av att bli överkörd som den främsta orsaken till att många igelkottar dött de senaste åren.

– Igelkotten är ett av få vilda djur som vi kan komma riktigt nära och det har säkert bidragit till att den är så folkkär. Den är rädd och orädd på samma gång.  Den rullar ihop sig till en taggig boll vid minsta fara, men skyddet av taggar gör att den heller inte flyr undan, fortsätter Jessica Ångström.  

WWF:s fem uppmaningar till folk med trädgård

Här är fem åtgärder WWF uppmanar hushållen att genomföra för att hjälpa igelkottarna. Bland annat avlivas den gamla myten om att ställa ut mjölk till djuren.

• Lämna högar av löv, ris och ved. Här trivs insekter som igelkottar äter. Högarna fungerar även som boplats.
• Täta buskage, snår och häckar ger också skydd och boplatser.  
• Öppna upp passager till grannens tomt, så igelkotten inte behöver ge sig ut på bilvägar.  
• Om du har en robotgräsklippare, använd den endast dagtid.  
• Ställ ut skålar med vatten (ej mjölk) och mat (katt- eller hundmat är bra mat även för igelkottar). Under regnfattiga vårar behöver igelkotten vatten när den vaknat ur sin vinterdvala.  

Källa: WWF

Foto: P, Łaskawski

Text: Redaktionen

Tidigare har en undersökning av Plantagen visat att minst var tredje svensk överväger att odla sina egna grönsaker och kryddor.

Under pandemin sköt intresset i höjden, och det har knappast avtagit.

Enligt Livsmedelsverket håller trenden i sig och det är många som just nu dignar såväl trädgårdar som odlingslotter av grönsaker, frukt och bär.

Men nu varnar myndigheten för att odlare riskerar drabbas av den allvarliga sjukdomen botulism om man inte är försiktig.

"Starkaste giftet man känner till"

Sjukdomen, som kan vara livshotande, orsakas av ett bakteriegift som är “ett av de starkaste man känner till”, enligt Folkhälsomyndigheten.

Giftet blockerar nervimpulserna och kan bland annat orsaka förlamningar i andningsmuskulaturen.

Nu förnyar Livsmedelsverket sina rekommendationer om hur man ska lägga in sina grönsaker för att undvika att bakterien Clostridium boulinium ska kunna föröka sig i inläggningen.

– Bakterien kan ge upphov till sjukdomen botulism, som är väldigt ovanlig, men kan vara mycket allvarlig för den som drabbas, understryker myndigheten.

Följande gäller nu

Enligt Livsmedelsverket gäller nu följande för den som gör egna inläggningar.

Den som sysslar med ättiksinläggningar ska använda ett beprövat recept med rätt andel ättika, socker och vatten.

Inläggningar i olja är dock mer komplicerat. Det är mycket viktigt att dessa förvaras i kylskåp och äts inom några dagar om de inte har upphettats. Och även om så görs ska de kylförvaras.

– För att få en inläggning som håller mer än några dagar måste du hetta ta upp grönsakerna ordentligt innan du lägger in dem i oljan. 100 grader i minst 15 minuter behövs för att förstöra den variant av Clostridium botulinum som annars kunna föröka sig även i kylen, säger Åsa Rosengren, mikrobiolog och rådgivare på Livsmedelsverket.

– Det finns ännu en variant av bakterien som inte förstörs vid upphettningen, men den kan inte försöka sig i kyla. Det är därför viktigt att alltid ha sina oljeinläggningar i kylskåp.

Använd tryckkokare

Har man följt ovanstående råd kan oljeinlagda grönsaker ätas så länge de ser fräscha ut.

Myndigheten understryker också att vid hemkonservering bör man använda en tryckkokare specifikt avsedd för konservering.

– Då kan man nå så höga temperaturer att även den mer värmetåliga varianten av Clostridium botulimun förstörs, förklarar Livsmedelsverket.

Fakta: Bakterien Clostridium

• En jordbakterie som kan finnas på grönsaker, örter och svamp
• Förökar sig när det inte finns syre och kan då producera botulinumtoxin, som är det mest kraftfulla naturliga gift som man känner till.
• Finns över hela världen men är sällsynt i Sverige
• Risken kan öka om hemkonservering fortsätter att bli vanligare i Sverige
• Symtomen inkluderar bland annat kräkningar, yrsel, trötthet, talsvårigheter, dubbelseende och andningsförlamning

Källa: Livsmedelsverket och Folkhälsomyndigheten

Foto: J. Gorecki

Text: Redaktionen