ICA-handlare hävdar: Lögn sprids om matjätten

2023 12 13

Under fjolåret skenade inflationen iväg i Sverige.

Framför allt sköt matpriserna i höjden.

I takt med att prisökningarna blev ett faktum höjdes tonläget mot Sveriges tre dominerande livsmedelsföretag – Ica, Axfood och Coop. Misstankar om att aktörerna passade på att höja priserna extra mycket spred sig snabbt i samhället.

Från politiskt håll hördes en likande retorik.

Vänsterpartiet krävde att regeringen skulle kalla upp matjättarna och ställa krav på åtgärder som skulle pressa ner matpriserna.

– Matpriserna skenar och hushållen får det allt svårare att få ihop sin ekonomi, samtidigt som matkedjorna gör historiskt höga vinster. Det borde vara omöjligt, men förklaringen är en enkel. Matjättarna har blivit så stora att de satt konkurrensen ur spel, framhöll V i ett uttalande.

Några dagar senare kallade finansminister Elisabeth Svantesson (M) upp Ica, Coop och Axfood.

Efter samtalen markerade hon tydligt att det inte är acceptabelt att priserna ökar så mycket.

– Jag tycker fortfarande att det är orimligt att svenska matkassar kostar så mycket mer än i länder runt om, sade finansministern och tillade:

– Det finns mer att göra för att pressa priserna.

Slår tillbaka

Ica Maxi-handlaren Fredrik Rister beskriver fjolåret som en tung psykologisk period.

Han hävdar att misstankarna om pressade priser saknar grund.

– I verkligheten var det tvärtom. Vi höll emot prisökningarna hårt, med resultatet att våra marginaler minskade kraftigt, säger Ica-handlaren till DN.

Gick med vinst

Trots ett kämpigt fjolår gick Ica med vinst.

Enligt en granskning av DN låg rörelsemarginalerna (vinst i förhållande till försäljning) under 2022 i genomsnitt på 3,7–4,3 procent för Ica-butikerna. Den högsta genomsnittliga marginalen hade Ica Maxi-konceptet.

Under 2023 har marginalerna ökat. I den senaste kvartalsrapporten redovisar Maxi-butikerna en ökad försäljning på 8 procent.

Får stöd av granskning

Påståendet om att Ica och övriga matjättar pressat upp matpriserna har inte bekräftats.

En granskning, som Statistiska centralbyrån gjort på uppdrag av regeringen, ger inget stöd åt påståendet.

SCB fastlår att ”att prisökningarna på livsmedel inte har inneburit att handlarna gjort större vinster i förhållande till kostnadsökningen”.

I undersökningen har SCB granskat livsmedelsbranschens rörelsemarginal, det vill säga hur stor del av varje omsatt krona som blir kvar för att täcka avskrivningar, räntor, skatt och ge eventuell vinst.

Foto: G Emma

Text: Redaktionen

Region går ut med 1177-varning

2024 12 09

Region Blekinge går nu ut med en varning gällande sms som ser ut att komma från 1177.

Personer som får meddelanden som ser ut att komma från 1177 bör vara på sin vakt.

Det kan nämligen röra sig om bluff-sms.

Region Blekinge går nu ut med en varning för att informera om saken.

Det rapporterar Sveriges Radio.

Här är varningen

Så här lyder varningen som Region Blekinge går ut med via sina sociala medier:

– Se upp för bedrägeriförsök via sms som ser ut att komma från 1177.

– Det förekommer bedrägeriförsök som gör att falska sms som skickas hamnar i samma sms-tråd som de vanliga meddelandena du får från 1177. Vi vill uppmana dig att inte klicka på länken och verifiera dig med bank-id om du får ett sådant sms.

“Hamnar i samma tråd”

Mirela Cecic, regionens säkerhetsstrateg, förklarar hur det fungerar.

– Det vi har sett nu är att falska sms skickas ut med en länk, och hamnar i samma sms-tråd som de vanliga meddelanden man får, säger hon till SR.

– Det får det att se ut som att det är 1177 som har skickat ut sms:en.

LÄS MER: Telia varnar Sveriges pensionärer

Följ dessa uppmaningar

De som får sådana meddelanden gör alltså rätt i att förhålla sig skeptiska gentemot huruvida det är riktiga meddelanden eller inte.

1177 uppmanar till att inte trycka på några länkar om du är osäker på om ett sms eller mejl kommer från 1177 och att inte heller ge ut någon personlig information.

– Det är alltid säkrast att söka upp 1177.se i en webbläsare och logga in istället för att klicka på länkar i sms eller mejl, framhåller vårdtjänsten.

Kallas nätfiske

Den här typen av bedrägeriförsök kallas för nätfiske eller phishing, och har blivit allt vanligare under de senaste åren.

Nätfiske är när bedragare på olika sätt "fiskar" efter dina uppgifter. 

Var misstänksam om du exempelvis får mejl med uppmaning om att klicka på en länk och fylla i dina bankuppgifter.

Den som har fått ett misstänkt sådant meddelande bör vidarebefordra meddelandet till 7726.

Det är ett operatörsoberoende nummer som alla kan använda. 

Man bör även kontakta banken och polisen.

Foto: J. Hagström, 1177

Text: Redaktionen

Klädkedja i konkurs – har precis öppnat tre nya butiker

2024 12 10

Modeföretaget Stajl går i konkurs.

Sveriges ekonomi har det alltjämt tufft.

Riksbankens räntesänkningar har ännu inte fått genomslag och många företag har det fortsatt svårt.

Ett av dessa företag är modekedjan Stajl - som nu går i konkurs.

Det rapporterar Habit.

Precis öppnat butiker

Beskedet kommer trots att Stajl i somras öppnade tre nya butiker i Helsingborg, Västra Frölunda och Uddevalla.

Stajl grundades år 2016 av Susanne Glennmyr Sjölund och Erik Glennmyr och utgick från Göteborgsområdet.

De inriktade sig på dammode och har utöver e-handeln haft butiker i hela Norden.

Nu har den ekonomiska situationen dock blivit för tuff, och Stajl går i konkurs.

“Ambitionen var enkel”

Så här förklarar Stajl sin vision:

– Ambitionen var enkel, vanliga trendiga basplagg i sköna material. Vi är ett omgående-märke och vår grund är linne, bomull och viscose. I dag finns vi representerade i hela Sverige och Norden.

Konkursansökan är dock ett faktum och det återstår att se vad som blir av bolagets eventuella resurser och märke.

“Positiv utveckling”

Efter att par oerhört tuffa ekonomiska år med många konkurser i olika branscher tycker sig kreditupplysningsföretaget UC kunna skönja en ljusning.

– UCs konkursstatistik för november pekar på en positiv utveckling, med återhämtning i de mest utsatta branscherna inför årets slut, framhåller UC.

– Minskningen inom byggindustrin fortsätter för tredje månaden i rad, vilket indikerar en stabilisering i en annars utsatt sektor. 

Mer normala nivåer

UC fortsätter.

– Detaljhandeln, som är en annan känslig bransch, visar en betydande minskning vilket tyder på att konsumentbeteendet börjar återgå till mer normala nivåer. 

– Sammantaget pekar detta på att vissa sektorer börjar visa tecken på återhämtning, även om läget fortsatt är osäkert för branscher med hög konjunkturkänslighet.

Ytterligare räntesänkningar från Riksbanken är att vänta och förhoppningarna är att svenskarna ska ha mer pengar i plånboken för att få igång landets ekonomi igen.

Foto: L. Bresler

Text: Redaktionen