ICA-handlare hävdar: Lögn sprids om matjätten
2023 12 13
Under fjolåret skenade inflationen iväg i Sverige.
Framför allt sköt matpriserna i höjden.
I takt med att prisökningarna blev ett faktum höjdes tonläget mot Sveriges tre dominerande livsmedelsföretag – Ica, Axfood och Coop. Misstankar om att aktörerna passade på att höja priserna extra mycket spred sig snabbt i samhället.
Från politiskt håll hördes en likande retorik.
Vänsterpartiet krävde att regeringen skulle kalla upp matjättarna och ställa krav på åtgärder som skulle pressa ner matpriserna.
– Matpriserna skenar och hushållen får det allt svårare att få ihop sin ekonomi, samtidigt som matkedjorna gör historiskt höga vinster. Det borde vara omöjligt, men förklaringen är en enkel. Matjättarna har blivit så stora att de satt konkurrensen ur spel, framhöll V i ett uttalande.
Några dagar senare kallade finansminister Elisabeth Svantesson (M) upp Ica, Coop och Axfood.
Efter samtalen markerade hon tydligt att det inte är acceptabelt att priserna ökar så mycket.
– Jag tycker fortfarande att det är orimligt att svenska matkassar kostar så mycket mer än i länder runt om, sade finansministern och tillade:
– Det finns mer att göra för att pressa priserna.
Slår tillbaka
Ica Maxi-handlaren Fredrik Rister beskriver fjolåret som en tung psykologisk period.
Han hävdar att misstankarna om pressade priser saknar grund.
– I verkligheten var det tvärtom. Vi höll emot prisökningarna hårt, med resultatet att våra marginaler minskade kraftigt, säger Ica-handlaren till DN.
Gick med vinst
Trots ett kämpigt fjolår gick Ica med vinst.
Enligt en granskning av DN låg rörelsemarginalerna (vinst i förhållande till försäljning) under 2022 i genomsnitt på 3,7–4,3 procent för Ica-butikerna. Den högsta genomsnittliga marginalen hade Ica Maxi-konceptet.
Under 2023 har marginalerna ökat. I den senaste kvartalsrapporten redovisar Maxi-butikerna en ökad försäljning på 8 procent.
Får stöd av granskning
Påståendet om att Ica och övriga matjättar pressat upp matpriserna har inte bekräftats.
En granskning, som Statistiska centralbyrån gjort på uppdrag av regeringen, ger inget stöd åt påståendet.
SCB fastlår att ”att prisökningarna på livsmedel inte har inneburit att handlarna gjort större vinster i förhållande till kostnadsökningen”.
I undersökningen har SCB granskat livsmedelsbranschens rörelsemarginal, det vill säga hur stor del av varje omsatt krona som blir kvar för att täcka avskrivningar, räntor, skatt och ge eventuell vinst.
Foto: G Emma
Text: Redaktionen
