ICA-handlare hävdar: Lögn sprids om matjätten

2023 12 13

Under fjolåret skenade inflationen iväg i Sverige.

Framför allt sköt matpriserna i höjden.

I takt med att prisökningarna blev ett faktum höjdes tonläget mot Sveriges tre dominerande livsmedelsföretag – Ica, Axfood och Coop. Misstankar om att aktörerna passade på att höja priserna extra mycket spred sig snabbt i samhället.

Från politiskt håll hördes en likande retorik.

Vänsterpartiet krävde att regeringen skulle kalla upp matjättarna och ställa krav på åtgärder som skulle pressa ner matpriserna.

– Matpriserna skenar och hushållen får det allt svårare att få ihop sin ekonomi, samtidigt som matkedjorna gör historiskt höga vinster. Det borde vara omöjligt, men förklaringen är en enkel. Matjättarna har blivit så stora att de satt konkurrensen ur spel, framhöll V i ett uttalande.

Några dagar senare kallade finansminister Elisabeth Svantesson (M) upp Ica, Coop och Axfood.

Efter samtalen markerade hon tydligt att det inte är acceptabelt att priserna ökar så mycket.

– Jag tycker fortfarande att det är orimligt att svenska matkassar kostar så mycket mer än i länder runt om, sade finansministern och tillade:

– Det finns mer att göra för att pressa priserna.

Slår tillbaka

Ica Maxi-handlaren Fredrik Rister beskriver fjolåret som en tung psykologisk period.

Han hävdar att misstankarna om pressade priser saknar grund.

– I verkligheten var det tvärtom. Vi höll emot prisökningarna hårt, med resultatet att våra marginaler minskade kraftigt, säger Ica-handlaren till DN.

Gick med vinst

Trots ett kämpigt fjolår gick Ica med vinst.

Enligt en granskning av DN låg rörelsemarginalerna (vinst i förhållande till försäljning) under 2022 i genomsnitt på 3,7–4,3 procent för Ica-butikerna. Den högsta genomsnittliga marginalen hade Ica Maxi-konceptet.

Under 2023 har marginalerna ökat. I den senaste kvartalsrapporten redovisar Maxi-butikerna en ökad försäljning på 8 procent.

Får stöd av granskning

Påståendet om att Ica och övriga matjättar pressat upp matpriserna har inte bekräftats.

En granskning, som Statistiska centralbyrån gjort på uppdrag av regeringen, ger inget stöd åt påståendet.

SCB fastlår att ”att prisökningarna på livsmedel inte har inneburit att handlarna gjort större vinster i förhållande till kostnadsökningen”.

I undersökningen har SCB granskat livsmedelsbranschens rörelsemarginal, det vill säga hur stor del av varje omsatt krona som blir kvar för att täcka avskrivningar, räntor, skatt och ge eventuell vinst.

Foto: G Emma

Text: Redaktionen

Kostar nästan en miljard – nu har Ukraina förstört den

2026 08 28

Ukraina har slagit ut en dyrbar rysk radarstation.

Ukrainska drönare fortsätter att leta sig in på rysk mark.

På torsdagseftermiddagen kommer uppgifter om att Ukraina har förstört en rysk radarstation av typen Nebo-U.

Radarstationen är värd omkring hundra miljoner dollar – motsvarande drygt 951 miljoner svenska kronor, rapporterar United24Media.

Har förstörts

Ukrainska drönarförband har skickat farkoster mot Rostov oblast – beläget förhållandevis nära Donetsk vid den östra gränsen.

Där har det militära flygfältet Millerovo attackerats.

Ryssland använder bland annat Millerovo för att skicka Shahed-drönare mot ukrainska städer.

Men nu har den viktiga Nebo-U-radarstationen vid flygfältet slagits ut.

Viktig för luftförsvaret

Nebo-U är en långräckviddig rysk radar som är konstruerad för att upptäcka och spåra flygande mål över stora avstånd, vilket gör den till en viktig komponent i Rysslands bredare luftövervakningsnätverk.

Ukraina bekräftar attacken.

– Långdistansanfallskompaniet inom den 429:e Akhilles-brigaden slog till mot en Nebo-U-radar vid flygfältet Millerovo i Rostovregionen. Det beräknade priset för en Nebo-U är 100 miljoner dollar, framhåller brigaden.

Läs mer: Finansministern utlovar 50 miljarder kronor

Mobilisering närmar sig

Samtidigt kommer uppgifter om att en ny rysk mobilisering närmar sig.

Ukrainsk underrättelse pekar på att så många som 600 000 kan mobiliseras under 2026 och 2027, rapporterar Kyiv Independent.

Planen är att Kreml ska mobilisera 300 000 i år och ytterligare 300 000 nästa år.

“Som ett svar”

Så här låter det från den ukrainska administrationen:

– Rysslands politiska ledning betraktar en ytterligare mobiliseringsvåg som ett svar på att angripargstaten har förlorat initiativet i kriget, de fortsatta ökningarna av personalförluster vid fronten samt den kraftiga inbromsningen av kontraktsrekryteringen i regionerna, menas det.

Läs mer: Här kan Sverige slås ihop med grannländerna

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ny stormakt i Europa – kör om Tyskland och Frankrike

2026 08 27

En ny supermakt är på väg att resa sig i Europa.

Den nya giganten förutspås bli den ledande nationen för hela EU, inte minst militärt.

Så lyder analysen från Katalin Miklóssy, professor vid Alexanderinstitutet vid Helsingfors universitet, som pekar ut Polen som Europas kommande stormakt.

– Jag är övertygad om att vi går in i den polska eran. Denna nya supermakt kommer att framstå som en nyckelfaktor i Europas framtid just på grund av kriget, skriver Miklóssy i en ny bok enligt finländska tidningen Iltalehti.

Kör om jättarna

Enligt Miklóssy är Polen på god väg att köra om både Tyskland och Frankrike militärt. Allt bottnar i vad som hände efter den ryska invasionen av Ukraina 2022 – ett scenario Polen hade varnat för tidigare.

– Efter att ett fullskaligt krig med Ryssland hade inletts förstod Europa äntligen att polska politiker hade haft rätt hela tiden. Växande militär makt, en stark ekonomi och en träffsäker analys av Ryssland förde Polen till Europas hjärta, skriver Miklóssy.

Försvarar östra flanken

Polen investerade i sin armé i god tid innan kriget bröt ut. Ett avgörande drag för EU, menar den ungerska professorn.

Tillsammans med Finland och de baltiska länderna har Polen snabbt kunnat utveckla ett försvar av EU:s östra flank.

– Polen håller därmed snabbt på att bli Europas ledande vapenexportör, och det är mycket goda nyheter för Finland. Medan USA blev en opålitlig Natopartner under Donald Trumps tid, är Polen verkligen nära, framhåller Miklóssy.

Andra läser: Eldinferno i Ryssland – flera dödsfall

Väst tar efter

Professorn ser Östeuropas växande makt på fler plan. Exempelvis i invandringspolitiken, där flera västländer anammat mer restriktiva förhållningssätt likt de som funnits i Polen.

– År 2015 sågs dessa länder som både exempel på bristande medkänsla och snålskjutsar på EU-stöd. Deras attityder förklarades bort av deras kommunistiska förflutna.

– Men på mindre än tio år blev motståndet mot invandring allmänt accepterat i EU, menar Miklóssy.

Andra läser: Land vill uteslutas ur Putins militärallians

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen