Det är i Helsingborg som ändring nu är att vänta på ICA Borgen på Tågaborg.

Snabbkassorna ska stängas omedelbart och det finns ingenting som pekar på att de ska öppnas igen.

Anledningen är de miljonstölder som slår mot butiken, och mot hela dagligvarubranschen.

Det rapporterar SVT.

“Det är tråkigt”

Larm har tidigare kommit om att kunder tar med sig varor utan att betala.

Det tycks i synnerhet vara köttet som är intressant.

– Allt ansvar ligger hos kunden att ta betalt för sina varor och det är väldigt lätt att ”glömma” att ta betalt för en vara när de skannar på snabbkassan, säger butiksägaren Magnus Törndal till SVT.

– Vi tog därför beslutet att stänga ner dem, vilket är väldigt tråkigt.

Stora pengar

Enligt Törndal har butiken förlorat ungefär en halv miljon kronor om året på grund av stölderna.

Förra året ökade den summan till 800 000 kronor.

Det ökade problemet med stölder i butikerna kan vara en anledning till att allt fler matvarubutiker tar beslut att stänga snabbkassorna.

Ny rapport visar

I en ny rapport från Svensk Handel framgår allvaret i trenden.

– Återkommande stölder är ett stort problem som på sikt kan få katastrofala konsekvenser för handlare och personal, förklarar organisationen.

– I den nya rapporten ”Stölder och brottslighet inom handeln” kan Svensk Handel visa på att det stjäls för 10,5 miljarder kronor årligen. Det är en ökning med mer än 20 procent sedan 2021.

“Är ett hot”

Sofia Larsen, vd för Svensk Handel, menar att stölderna utgör ett tydligt hot.

– Resultaten som presenteras i denna rapport visar på det hot som stölder och annan form av brottslighet utgör mot Sverige som handelsland, säger hon.

– För att vår bransch fortsatt ska kunna vara en av näringslivets största arbetsgivare krävs nu att frågan tas på högsta allvar. Det är hög tid att vända utvecklingen.

Larsen får medhåll av Svensk Handels säkerhetschef Nina Jelver.

– Det är inte förvånande att handlarna lägger allt större summor på säkerhetsförebyggande åtgärder, givet att situationen blir värre ute i butikerna, säger hon.

Foto: Icagruppen

Text: Redaktionen

Kritiken gäller den svenska bostadsmarknaden som skiljer sig på flera sätt från den finska.

Riktningen för den svenska politiken kring bostäderna har sina rötter i 1930-talets folkhemsbygge, och det är hög tid att en ny linje tas ut.

Den analysen gör en rådgivare inom penningpolitik och forskning vid den finska riksbanken, Finlands bank, som inriktat sig mot just bostadsmarknaden.

– I Sverige har man universalismen som en bärande bostadspolitisk idé, medan man i Finland haft en mer selektiv och marknadsorienterad syn på bostadspolitiken. På sätt och vis kan man säga att bostadsmarknaden i Finland är mer en marknad än vad den är i Sverige, säger rådgivaren Essi Eerola, till DN.

”Fungerar sällan”

Finland och Sverige har många likheter, men också många skillnader när det kommer till politiken kring bostäderna.

I grannlandet Finland har bostadspolitiken varit inriktad på att lösa bostäder till de i samhället som har störst behov av stöd.

I Sverige har man oftast satsat på storskaliga samhällsdrivna program som riktar sig till alla, menar Essi Eerola.

– Universalismen som idé är vacker men den fungerar sällan så som man tänkt sig, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik går i konkurs

Byggföretagens behov

Branschorganisationen Byggföretagen anser också att Sverige behöver se över sin bostadspolitik för att kunna möta framtidens behov.

– Inom tio år blir vi 11 miljoner invånare. Befolkningstillväxten skapar goda möjligheter för ökad sysselsättning och förbättrad skattekraft, uppger organisationen Byggföretagen.

– Trots det stora behovet av bostäder tappar byggandet fart. För att kunna upprätthålla en hög och jämn byggtakt krävs bostadspolitiska reformer.

Förslag från branschen

Från branschorganisationens sida vill man se flera ändringar framöver, vilka finns mer utförligt beskrivna på Byggföretagens hemsida.

- Förtydligat förbud mot kommunala särkrav
- Transparent marktilldelning
- Översyn av kreditrestriktioner och undantag för förstagångsköpare
- Subventionerat bosparande
- Hyrköp som ny upplåtelseform
- Förändrad fastighetsavgift
- Sänkt reavinstbeskattning
- Friare hyressättning
- Tillfälligt omställningsstöd
- Sociala bostadskontrakt

Källa: Byggföretagen

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera det direkt

Foto: Försvarsministeriet Finland

Text: Redaktionen

Uppdraget gavs till en utredare som skulle göra en snabbspårsutredning.

Nu har regeringen mottagit en rapport med flera förslag som är tänkta att öka tryggheten för boende i bostadsrätter.

Ökad trygghet

Förslagen i rapporten syftar till att motverka brottslig verksamhet i anknytning till bostadsrätter.

– Den innehåller förslag som ger bostadsrättsföreningar utökade möjligheter att säga upp bostadsrättshavare som begår brott och att neka medlemskap när någon som ska använda lägenheten har begått brott. Syftet är att öka tryggheten i och kring bostadsrätter, uppger regeringen.

Förslagen

I rapporten som regeringen nu ska ta ställning till finns bland annat förslag om att:

- Bostadsrättshavare ska kunna sägas upp på grund av brott som begås på ett längre avstånd från lägenheten än i dag, till exempel i en lekpark eller på ett torg.

- Tröskeln för när en lägenhet får sägas upp på grund av att den används för brott sänks, och bostadsrättshavarens ansvar för trygghet i huset skärps.

- Möjligheterna att neka medlemskap i en bostadsrättsförening när någon som ska använda lägenheten har gjort sig skyldig till brott, förtydligas och skärps.

Lagen föreslås börja gälla den 1 januari 2027.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik går i konkurs

Ansiktsigenkänning

I veckan kom också beskedet att regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag på en ny lag som ger polisen möjlighet att använda AI-teknik för ansiktsigenkänning.

Förhoppningen är att lagen ska hjälpa till att bekämpa allvarlig brottslighet, som människohandel, mord och handel med narkotika och vapen.

– För att trycka tillbaka gängkriminaliteten och återupprätta tryggheten i samhället måste polisen ha tillgång till effektiva verktyg, säger justitieminister Gunnar Strömmer, i ett uttalande.

– Den föreslagna lagen om användning av AI för ansiktsigenkänning i realtid är ytterligare ett viktigt steg för att ge polisen efterfrågade verktyg för att effektivt bekämpa allvarlig brottslighet. Samtidigt säkerställer vi att rättssäkerheten och den personliga integriteten värnas.

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera det direkt

Foto: MKB

Text: Redaktionen