Ica-butik säljer julmust – för noll kronor

2025 01 03

En Ica-butik i Stockholm har dragit ner priset på julmust rejält.

Julen ligger bakom oss och majoriteten av julmust-konsumtionen likaså.

Fortfarande är det dock många som köper hem den populära drycken.

Synnerligen högt kan intresset bli i Stockholm - då en Ica-butik i huvudstaden nu säljer julmust för noll kronor.

Det rapporterar Expressen.

I Stockholm

Det rör sig om Ica Aptiten på Södermalm som har inlett kampanjen på torsdagen.

Totalt ska motsvarande 7 488 liter julmust säljas.

– Det här gör vi till en rolig grej för våra kunder, så att alla kan dricka julmust, säger butikens personalansvariga Jessica Svensson till Expressen.

Stort intresse

Svensson förklarar att intresset för julmusten är stort.

– Det har gått åt väldigt mycket. I morgon får vi in tio nya pallar, säger hon.

Då kom musten

Julmust är som bekant en av de mest populära dryckerna i landet under jultider.

Carlsberg, som äger Apotekarnes, förklarar att must som dryck först kom till 1910.

— Must lanserades 1910 som ett alternativ till öl. Musten har många likheter med traditionella mörka öl. Julmusten har en mörk färg, skummar ordentligt och har smak av humle och malt, förklarar Carlsberg.

– Drycken används dock inte som det var tänkt utan har istället blivit hela familjens helgläskedryck under namnet Julmust och Påskmust. Must hör till det svenskaste som finns och idag kan man knappast tänka sig ett svenskt julbord utan must.

Då bildades Apotekarnes

Julmust har blivit synonymt med Apotekarnes, som producerar en av de mest populära varianterna.

Apotekarnes bildades då Stockholms apotekare gick ihop i Apotekarnes Mineralvattens AB den 2 maj 1874. Från starten fördes 37 olika vattensorter som såldes på apoteken samt i speciella vattenbutiker och kiosker.

– Vid ett styrelsemöte 1908 beslöts att Apotekarnes med omedelbar verkan skulle satsa på läskedrycker, i första hand sockerdricka, ingefärsdricka och en champagnedryck. Kort därefter lanserades även Citron-Brus, fortsätter Carlsberg.

Foto: Carlsberg Sverige

Text: Redaktionen


Rysk kollaps – inte hänt på två decennier

2025 01 03

En viktig sektor av Rysslands ekonomi har kollapsat.

Det rör sig om den inhemska oljeproduktionen som har sjunkit till den lägsta nivån på två decennier.

Under 2024 uppgick den ryska oljeproduktionen till 1 254 ton per dag, rapporterar Newsweek med hänvisning till Seala, en plattform som analyserar oljehandeln i världen.

Noteringen innebär att oljeproduktionen i Ryssland är på den lägsta nivån sedan 2005.

Ukrainska luftattacker pekas ut som orsaken.

– Det är en direkt effekt av ukrainska drönarattacker mot rysk energiinfrastruktur, skriver Newsweek.

Under året har Ryssland tvingats till flera oplanerade reparationer av oljeraffinaderier som skadats i ukrainska attacker.

Reparationerna har försvårats av västvärldens sanktioner mot Ryssland. Det råder stor brist på teknik och viktiga komponenter, vilket gör arbetet betydligt svårare. 

Jättesmäll för Moskva

Oljeindustrins kollaps är en tung smäll för Ryssland.

Den ryska ekonomin är fortfarande kraftigt beroende av en stark olje- och gasexport.

I dag står Ryssland för över 12 procent av den globala råoljeproduktionen.

Varje svängning på oljemarknaden kan således få stora konsekvenser.

– Priset på olja förblir den mest avgörande faktorn för Rysslands ekonomiska hälsa, och varje prisfall på olja påverkar direkt landets utländska valutaintäkter, inflation och övergripande ekonomiska stabilitet, framhåller Östekonomiska Institutet (SITE) i en färsk rapport.

I samma rapport framgår det att den ryska regimens finansiella reserver, som har använts för att finansiera krigsutgifterna, håller på att ta slut. Enligt forskarna kan reserverna vara uttömda om cirka ett år.

– När dessa reserver är förbrukade kommer centralbanken att utsättas för tryck att sänka sin styrränta, eller till och med börja trycka mer pengar, vilket kan leda till en hög inflation och en försvagad rubel, står det i rapporten.

Foto: Sociala medier 

Text: Redaktionen


Fyra branscher skriker efter personal – i hela landet

2025 01 02

Fyra branscher behöver förstärkas i mer eller mindre hela Sverige.

Det meddelar Arbetsförmedlingen precis i inledningen av det nya året.

Brist överallt

Goda jobbmöjligheter finns i följande branscher under 2025: vvs-montörer, betongarbetare, undersköterskor och kockar.

Det råder brist i princip samtliga ovanstående yrken i hela landet även om det finns vissa variationer, rapporterar Sveriges Radio.

I norr finns en större åldrande befolkning och därmed fler jobb i offentlig sektor, medan det i de storstäderna finns bättre möjlighet för jobb inom privattjänstsektorn.

– Det skulle till exempel kunna vara civilingenjörer inom el, maskin och teknik, säkerhetsspecialister inom IT och mjukvaruutvecklare, säger John Andersson som är arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen i Malmö, till radion.

Sticker ut

Kockyrket är kanske den som sticker ut mest, då både pandemin och lågkonjunkturen drabbat restaurangbranschen hårt.

Men just kockyrket har varit särskilt motståndskraftigt och “går mot ännu bättre tider när ekonomin reser sig”, enligt John Andersson.

Beskedet kommer i samma veva som det konstateras att arbetslösheten är som högst i storstäderna, särskilt i Malmöregionen.

– Arbetsmarknaden kommer att fortsätta präglas av lågkonjunkturen och återhämta sig långsamt. Vi bedömer att arbetslösheten slutar att öka under det första halvåret 2025 för att därefter minska gradvis i takt med att ekonomin stärks, sade Eva Samakovlis, analysdirektör på Arbetsförmedlingen, i december.

LÄS MER: Arbetsförmedlingen: skriv aldrig det här i ditt cv – vanligt misstag

Hittar inte rätt folk

Arbetsförmedlingen kunde nyligen också ge besked om att arbetsgivare möter fortsatta utmaningar i att hitta rätt kompetens.

Majoriteten av de som sökt personal under hösten upplever att de har haft rekryteringsproblem.

– När konjunkturen stärks riskerar rekryteringsproblemen att förvärras ytterligare. Arbetsgivarna behöver bredda sin rekrytering, samtidigt som digitalisering och automatisering ökar behovet av omställning. Det är viktigt att de arbetssökande ser över möjligheten att vidareutbilda sig, men även byta yrkesbana eller geografiskt sökområde, säger Emil Persson, arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen.

Foto: Arbetsförmedlingen

Text: Redaktionen