15 jun 26

I NATT: WHO:s nya vaccinationsbesked gällande apkoppor

2022 05 24

Det finns enligt Världshälsoorganisationen inget akut behov av vaccinationer.

Världshälsoorganisationen WHO bedömer inte att det finns anledning att sätta in massvaccinationer mot apkoppor efter att den vanligtvis afrikanska smittan spridit sig till Europa, rapporterar nyhetsbyrån Reuters.

God hygien att föredra

Istället ska god hygien och sexuella försiktighetsåtgärder vara tillräckligt för att ha kontroll över smittspridningen, uppger Richard Pebody, en högt ansedd tjänsteperson i organisationen.

Richard Pebody uppger också att utbudet av vaccin och antivirala läkemedel, det vill säga en slags bromsmedicin, i dagens läge är relativt begränsat.

Vaccin kan ha biverkningar

– De primära åtgärderna för att kontrollera utbrottet är kontaktspårning och isolering, säger Richard Pebody.

Han framhävde också att viruset har svårt för att sprida sig och att det inte finns några kända fall av allvarlig sjukdom. De vaccin som trots allt finns tillgängliga kan dessutom ha betydande biverkningar, uppgav Pebody enligt Reuters.

“Toppen på isberget”

Inga bevis pekar för närvarande på att viruset har muterats, och forskare arbetar för närvarande med att analysera källan till fallen som spridit sig utanför Afrika. 

Pebody varnade dock för att de flesta av de bekräftade fallen inte spåras till resor till kontinenten, vilket kan innebära att det finns ett stort mörkertal bland smittade. Enligt tjänstemannen ser man nu “bara toppen på isberget”.

Festivaler kan öka tempot

WHO har även varnat för att sommarfestivaler kan driva upp tempot i smittspridningen, men det handlar snarare om hur man beter sig på festerna i fråga.

– Det är snarare vad folk gör på festerna som spelar roll. Så det handlar om säkert sexuellt beteende, god hygien, regelbunden handtvätt – alla dessa sorters saker kommer att hjälpa till att begränsa överföringen av detta virus, säger Richard Pebody.

Första fallet i Sverige

Det första fallet av apkoppor i Sverige bekräftades enligt Folkhälsomyndigheten i Stockholm i torsdags förra veckan. Dagen efter agerade regeringen och klassade sjukdomen som allmänfarlig.

– Genom klassificeringen ges tillgång till att vidta smittskyddsåtgärder som syftar till att förhindra ytterligare spridning, framhöll socialminister Lena Hallengren (S) i ett pressmeddelande. 

Rykten om restriktioner

Efter att Folkhälsomyndigheten öppnat för potentiella restriktioner kopplat till eventuell smittspridningen satte ryktena fart om svenskarna återigen skulle behöva återgå till ett begränsat samhälle, likt under pandemin.

Regeringens löfte

Socialministern satte dock stopp för dessa spekulationer under gårdagen.

– Det finns ingen anledning att koppla ihop apkoppor med covid-19 och allt vad det väcker hos människor när det gäller oro för sjukdomen och samhällsåtgärder. Det blir inga inskränkningar med restriktioner av hur vi lever på grund av apkoppor. Det finns inga sådana planer, säger Lena Hallengren till Svenska Dagbladet.

Foto: M. Napo

Text: Redaktionen


Natoplan har skjutit ner farkost

2026 07 24

Natos stridsflyg har genomfört en nedskjutning.

En drönare tog sig under förmiddagen in i Rumäniens luftrum.

Farkosten sköts ner av ett rumänskt stridsplan efter att ett varningslarm gått ut till befolkningen, rapporterar RBC Ukraine.

F-16-plan i luften

Ett rumänskt stridsflygplan av typen F-16 har skjutit ner en drönare som hade tagit sig in i landets luftrum.

Det uppger Rumäniens president Nicușor Dan och den rumänska nyhetsbyrån Agerpres.

Händelsen inträffade under förmiddagen när det rumänska flygvapnet ingrep mot farkosten.

Enligt presidenten kunde piloten agera utan att någon människa befann sig i fara.

– Området var obebott, så piloten kunde öppna eld utan någon risk. Just nu undersöker ansvariga myndigheter området för att ta reda på alla detaljer kring händelsen, säger Nicușor Dan.

LÄS MER: Helt slut vid fronten – ryska soldater larmar

Nationellt varningsmeddelande

Innan drönaren sköts ner hade Rumänien skickat ut ett nationellt varningsmeddelande till invånare i flera områden.

Varningen utfärdades efter uppgifter om en möjlig drönare i sydöstra delen av landet.

Bland annat berördes Buzău län, men även Brăila, Galați och Tulcea fick liknande varningar.

Rumäniens räddningstjänst uppger att larmet skickades ut genom landets officiella varningssystem RO-ALERT.

Efter insatsen har myndigheter skickats till platsen för att samla in information och fastställa exakt vad som har hänt.

Den rumänske presidenten betonar att utredningen nu ska ge fler svar kring farkosten och dess väg in över rumänskt territorium.

Stridsflyg i Polen

Händelsen sker samtidigt som flera Natoländer har uttryckt oro för möjliga provokationer kopplade till kriget i Ukraina

Så sent som förra veckan skickade Polen upp stridsflygplan efter att ett ryskt Il-20-spaningsflygplan närmat sig polskt luftrum över Östersjön.

De polska jaktplanen skickades upp för att möta det ryska planet och efter att radiokontakt etablerats fick den ryska besättningen order om att lämna området.

Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kallade händelsen allvarlig.

– Ett par av våra jaktflygplan i incidentberedskap mötte ett ryskt spaningsflygplan som försökte ta sig in i polskt luftrum, sade försvarsministern.

Han beskrev samtidigt Ryssland som ett direkt hot mot Polen och andra Natoländer.

Incidenten i Polen var inte den första under året.

Tidigare har polska F-16-plan vid flera tillfällen skickats upp för att möta ryska militärflyg över Östersjön.

LÄS MER: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen


24 juli 2026

Inte hänt på 40 år i Sverige – framgång för regeringen

2026 07 24

Regeringen kan konstatera ett historiskt besked på fredagen.

När Tidösamarbetet tog form för snart fyra år sedan blev migrationen en av de mest centrala frågorna i avtalet. Regeringen har själv talat om att man inlett ett paradigmskifte i svensk migrationspolitik.

Att få ordning på Sverige, det är vårt absolut nödvändiga stora projekt och där ingår både att minska invandringen så att vi klarar av integrationen men också få ner den stora gängkriminaliteten, sade statsminister Ulf Kristersson (M) våren 2023.

Inte hänt sedan 1984

På fredagen släpper Migrationsverket sin nya prognos för hur många som bedöms söka asyl i Sverige under 2026.

Siffran landar på 4 200 nya ansökningar i år. Det är den lägsta nivån sedan 1984, enligt TV4 Nyheterna.

– Det beror både på att det kommer färre asylsökande till EU och att svenska regelverket har gjort Sverige mindre attraktivt för asylsökande, säger Eric Ramstedt, planeringsdirektör på Migrationsverket, i ett uttalande.

"Historiskt lågt"

Migrationsminister Johan Forssell (M) är nöjd över utvecklingen och konstaterar att det handlar om historiskt låga nivåer. Han menar att det är centralt för att Sverige ska klara integrationen.

– När vi tog över var prognosen 19 000 personer det året. Nu är vi nere på runt 4 000, säger han till TV4.

Även antalet som söker arbetstillstånd i Sverige minskar. Samtidigt är det fler ukrainare som söker tillfälligt skydd. Här justeras prognosen upp med 1 000 sökande till 10 000 under 2026.

– Prognosen för 2026 justeras upp utifrån att det hittills i år kommit fler ukrainare än vi tidigare räknat med, säger Eric Ramstedt. 

Andra läser: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

S lovar stram migration

Johan Forssell har tidigare varnat för att invandringen kan öka vid maktskifte i höst. Socialdemokraterna har dock tydligt tagit ställning för en stram migrationspolitik 

– Med mig som statsminister kommer det att vara en fortsatt stram migrationspolitik för människor som kommer till Sverige, sade partiledare Magdalena Andersson (S) till Aftonbladet i juni.

Andra läser: Bostadspriserna väntas stiga i Sverige

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen