15 jun 26

I NATT: WHO:s nya vaccinationsbesked gällande apkoppor

2022 05 24

Det finns enligt Världshälsoorganisationen inget akut behov av vaccinationer.

Världshälsoorganisationen WHO bedömer inte att det finns anledning att sätta in massvaccinationer mot apkoppor efter att den vanligtvis afrikanska smittan spridit sig till Europa, rapporterar nyhetsbyrån Reuters.

God hygien att föredra

Istället ska god hygien och sexuella försiktighetsåtgärder vara tillräckligt för att ha kontroll över smittspridningen, uppger Richard Pebody, en högt ansedd tjänsteperson i organisationen.

Richard Pebody uppger också att utbudet av vaccin och antivirala läkemedel, det vill säga en slags bromsmedicin, i dagens läge är relativt begränsat.

Vaccin kan ha biverkningar

– De primära åtgärderna för att kontrollera utbrottet är kontaktspårning och isolering, säger Richard Pebody.

Han framhävde också att viruset har svårt för att sprida sig och att det inte finns några kända fall av allvarlig sjukdom. De vaccin som trots allt finns tillgängliga kan dessutom ha betydande biverkningar, uppgav Pebody enligt Reuters.

“Toppen på isberget”

Inga bevis pekar för närvarande på att viruset har muterats, och forskare arbetar för närvarande med att analysera källan till fallen som spridit sig utanför Afrika. 

Pebody varnade dock för att de flesta av de bekräftade fallen inte spåras till resor till kontinenten, vilket kan innebära att det finns ett stort mörkertal bland smittade. Enligt tjänstemannen ser man nu “bara toppen på isberget”.

Festivaler kan öka tempot

WHO har även varnat för att sommarfestivaler kan driva upp tempot i smittspridningen, men det handlar snarare om hur man beter sig på festerna i fråga.

– Det är snarare vad folk gör på festerna som spelar roll. Så det handlar om säkert sexuellt beteende, god hygien, regelbunden handtvätt – alla dessa sorters saker kommer att hjälpa till att begränsa överföringen av detta virus, säger Richard Pebody.

Första fallet i Sverige

Det första fallet av apkoppor i Sverige bekräftades enligt Folkhälsomyndigheten i Stockholm i torsdags förra veckan. Dagen efter agerade regeringen och klassade sjukdomen som allmänfarlig.

– Genom klassificeringen ges tillgång till att vidta smittskyddsåtgärder som syftar till att förhindra ytterligare spridning, framhöll socialminister Lena Hallengren (S) i ett pressmeddelande. 

Rykten om restriktioner

Efter att Folkhälsomyndigheten öppnat för potentiella restriktioner kopplat till eventuell smittspridningen satte ryktena fart om svenskarna återigen skulle behöva återgå till ett begränsat samhälle, likt under pandemin.

Regeringens löfte

Socialministern satte dock stopp för dessa spekulationer under gårdagen.

– Det finns ingen anledning att koppla ihop apkoppor med covid-19 och allt vad det väcker hos människor när det gäller oro för sjukdomen och samhällsåtgärder. Det blir inga inskränkningar med restriktioner av hur vi lever på grund av apkoppor. Det finns inga sådana planer, säger Lena Hallengren till Svenska Dagbladet.

Foto: M. Napo

Text: Redaktionen


8 augusti 2026

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Sverige vill ta efter ett norskt system som Norge själva vill lämna.

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen


9 augusti 2026

TURKIET: Ryssland på väg mot ofattbar handling

2026 08 09

Kriget måste stoppas till varje pris, varnar Turkiet.

Natolandet Turkiet slår larm om att Ryssland kan vara på väg att begå en ofattbar handling.

Det internationella samfundet måste ingripa för att stoppa kriget, menar landets utrikesminister.

Desperata – när kriget flyttas till hemmaplan

Hakan Fidan, utrikesminister i president Recep Tayyip Erdoğans regering i Turkiet, varnar för att Ryssland snart kan göra någonting väldigt extremt.

Putin kan ta till kärnvapen – som en desperat åtgärd när kriget har flyttats till hemmaplan, menar den turkiske utrikesministern.

– När ett utnötningskrig vid fronten övergår till ett utnötningskrig på hemmaplan, är frågan inte längre om man kommer att förlora kriget, utan om man kommer att fortsätta existera som nation. Man använder den sista utvägen man har, säger Fidan, rapporterar RBC-Ukraine.

Den sista utvägen för Putinregimen skulle alltså vara kärnvapen.

Turkiets utrikesminister menar att kärnvapenanvändning redan diskuteras i Ryssland.

– Under mitt besök i Ryssland verkade det som att den här frågan skulle kunna komma att tas upp, eftersom det talades om att allmänheten kräver något i den riktningen, säger Hakan Fidan.

Läs mer: Trump vänder allierad ryggen

”Har diskuterat med väst”

Han menar att frågan har diskuterats flitigt med andra Natoländer.

– Vi har diskuterat detta med våra västliga partner, och de är också medvetna om det. Det här är en farlig situation. Allt som människor säger inte kommer att hända, händer till slut, säger den turkiske utrikesministern.

Fidan betonade att det internationella samfundet måste göra allt det kan för att få ett slut på Ukrainakriget, och varnade för att kriget kan sprida sig både geografiskt och i sina mål och metoder, enligt tidningen.

Turkiets regering har också uppmanat Ukraina och Ryssland att införa en paus eller ett stopp för anfall mot kommersiella fartyg i Svarta havet.

Landet har flera gånger också krävt ett slut på kriget i Ukraina. Turkiet är medlem i Nato och har uttalat ett visst stöd för Ukraina, men har samtidigt intagit en mycket pragmatisk inställning till Ryssland och har inte anslutit sig till sanktioner mot Putinregimen.

Läs mer: Tysklands förbundskansler kan avsättas

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen