I NATT: Vulkanutbrott – befarar “värsta scenario man kan tänka sig”

2023 12 19

Sent på måndagskvällen lystes natthimlen upp av det vulkanutbrott som nu är ett faktum på Island.

Utbrottet föregicks av en serie jordbävningar vid Sundhnjúkakratern på Rekyjaneshalvön, rapporterar isländska Visir.

Det uppskattade lavaflödet i utbrottet är mellan 100 till 200 kubikmeter – per sekund. Flödet gör utbrottet betydligt större än tidigare som skett.

Civilförsvaret har utlyst undantagstillstånd och polisen har uppmanat Grindaviks 4 000 invånare att omedelbart evakuera.

Alla vägar till staden har stängts av.

"Kan vara värsta sceanario"

De första uppgifterna tyder på ett mycket kraftigt utbrott.

– Det är på det värsta stället, ser det ut som, säger vulkanologen Þorvaldur Þórðarson till isländska MBL. 

– Det finns mycket höga magmaplymer. Nu är detta en fullständig gissning, men de högsta strålarna är förmodligen 150 meter. Det betyder att lavan rinner mycket snabbt från kratern.

Vulkanexperten tillägger:

– Det här är kanske nära att vara det värsta scenariot man kan tänka sig. Tyvärr.

Fyra kilometer lång spricka

Bedömningarna i natt visar att en fyra kilometer lång spricka har öppnats i marken som en följd av skalvet och det efterföljande utbrottet, enligt Islands meteorologiska kontor.

Glödhet lava väller ut ur sprickan.

– Vi har sett det ena utbrottet efter det andra, det här är det största och på något sätt det mest skrämmande, säger en boende i Vogur till Rúv.

"Situationen kan förändras snabbt"

Under natten har rapporterna gjort gällande att lava flödar en halv till en kilometer varje timmar.

– Lavan flyter både norr och väster från sprickan, och det verkar också vara en ganska stark ström i östlig riktning, säger Þorvaldur Þórðarson till Rüv.

Vid 03-tiden idag bedömdes att infrastrukturen i Grindavik och Svartsengi inte är hotad som läget ser ut just nu.

Grindavik tycks som det ser ut nu inte vara i omedelbar fara då lava inte är på väg mot staden.

– Men situationen kan förändras väldigt snabbt om lavaflödet förändras, säger Sigríði Hagalín Björnsdóttir från isländska polisen.

Arkivfoto: P. Sberni

Text: Redaktionen

13 aug 26

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 14

Inflationen rasade i juli.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

13 aug 26

96 000 kronor i månaden – hög kostnad för alla med fritidshus

2026 08 13

Kostnaderna har ökat kraftigt för svenskar med fritidshus.

Det uppger Länsförsäkringar i en stor kartläggning av fritidshus runt om i landet.

Enligt undersökningen uppgår kostnaden för den som använder stugan fyra veckor om året till omkring 24 000 kronor per utnyttjad vecka, eller 96 000 kronor per utnyttjad månad.

– Ju mer huset används och uppskattas, desto lättare är det att motivera kostnaden. Men ett fritidshus som används sällan kan bli en dyr semesterform, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

Höga kostnader

Flera prisökningar har lett till att kostnaderna för fritidshus har stigit under de senaste åren. Det handlar bland annat om ränta efter skattereduktion, fastighetsavgift, energi, avfall, försäkring, kommunalt vatten och avlopp samt en årlig underhållsreserv.

Stefan Westerberg uppmanar svenskar med fritidshus att fundera över om kostnaderna står i proportion till hur mycket huset faktiskt används.  

– Många av kostnaderna finns kvar oavsett hur ofta stugan används. Ränta, fastighetsavgift och försäkring finns kvar även när huset står tomt. Dessutom behöver huset underhållas oavsett hur många veckor det används. Därför är det viktigt att väga kostnaden mot hur mycket glädje och användning du faktiskt får ut av huset, säger han.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Nya kostnader väntar

Hösten kan bli en dyr period för många med fritidshus. Flera nya utgifter kan bli synliga, varnar Länsförsäkringar.

Det kan handla om reparationer av tak, fasad och fönster samt underhåll av värmen. I genomsnitt beräknas ägare av fritidshus avsätta 24 000 kronor per år till reparationer och underhåll, enligt Länsförsäkringars kalkyl.

– Underhållskostnaderna är särskilt lätta att underskatta och är sällan jämnt fördelade över åren. Några år kan utgifterna vara små, medan ett nytt tak, en fuktskada eller ett trasigt värmesystem kan kosta tiotusentals kronor, säger Stefan Westerberg.

– Den som är händig kan göra en del själv, men då krävs tid och kunskap. Behöver arbetet köpas in blir kostnaden betydligt högre. Därför är det viktigt att inte tumma på underhållsbufferten.  

LÄS MER: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen