I NATT: Vansinnesdåd i Norge – flera personer skadade

2023 07 02

I de centrala delarna av den norska huvudstaden har dramatiska scener utspelat sig under natten.

En person har gått till attack med machete på en nattklubb och fem personer har skadats, varav en är allvarligt skadad.

Gärningspersonen är sedan tidigare känd av polisen.

– Det är en vakt som ska ha skadats allvarligt på överkroppen. Personen har förts till sjukhus. Övriga tas om hand av vårdpersonal på plats, säger verksamhetsledaren Line Skott till norska VG.

Civila ingrep

Civilpersoner ingrep snabbt efter händelsen och höll gärningsmannen nere på marken.

Det menar verksamhetsledaren Rune Hekkelstrand.

– Det var många som bidrog med att hjälpa de skadade, och ha kontroll över gärningsmannen trots att han gjorde kraftigt motstånd och hade kniv, säger Hekkelstrand.

Inte kopplat till pride

Polisen arbetar med att få en överblick av exakt vad det är för något som har hänt.

Våldsdådet ska inte ha att göra med Pridefirandet som varit, menar polisen.

Hekkelstrand berömmer vidare de civila som hjälpte polisen med att ta hand om de skadade och hålla koll på gärningsmannen.

– Det är en väldigt bra insats, vilket vi verkligen uppskattar. Det är imponerande när man själv utsätter sig för fara, säger han.

Skjutning i fjol

Förra året skedde en skjutning i Oslo i samband med Pridefirandet vilket ledde till att Prideparaden ställdes in.

Två personer dödades och många skadades i skottlossningen som ägde rum på en öppen bargata i den norska huvudstaden.

Gärningspersonen greps då kort efter skjutningen.

Stort stöd

Efter tragedin förra året deltog över 90 000 personer i årets Prideparad i Oslo.

Många var oroliga inför firandet, men antalet människor som deltog i paraden innebar ett rekord och den norska statsministern har uttryckt sin glädje.

– Att få hela Oslo på gatorna är ganska rörande. För det visar att hela staden står upp för en utsatt minoritet, säger statsminister Jonas Gahr Støre till norska NRK.

Foto: M. Oetelaar

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times. 

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning 

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen