I NATT: Valmyndigheten har polisanmält attacker

2022 09 12

Tre överbelastningsattacker drabbade Valmyndighetens hemsida sent igår kväll.

Attackerna ägde rum mitt under den intensiva rösträkningen.

Den tredje och senaste attacken var fortfarande pågående någon timme före midnatt på valkvällen, rapporterar SVT. 

De två första har redan hunnit polisanmälas. 

– Vi kan ännu inte bedöma i vilken utsträckning besökarna påverkas, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.

“Mycket allvarliga” 

Enligt Valmyndigheten handlar det om fientliga ändamål.

Ann Nyqvist beskriver angreppen som “antagonistiska belastningsattacker”. 

– Hanteringen pågår, vi kan inte säga mer just nu, säger hon till tv-kanalen, men säger att attackerna är "mycket allvarliga".

Problem även 2018 

Även 2018 hade Valmyndigheten problem med sin hemsida under valkvällen. 

Då kraschade sajten mitt under rösträkningen, och myndigheten kritiserades bland annat skarpt av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Förhöjd risk 

I år var risken för cyberattacker ännu högre enligt Valmyndigheten.

Enligt Anna Nyqvist hade man förberett sig på att det skulle kunna riktas nya angrepp mot sajten.

Flera lärdomar ska ha dragits från vad som pågick 2018.

– Vi jobbar hårt för att undvika att webbsidan kraschar på valdagen likt den gjorde vid förra valet, sade hon till Dagens Nyheter på söndagsförmiddagen.

Fördröjde inrapporteringen

Under valkvällen hade samtidigt landets länsstyrelser från och till problem med telefoniväxeln.

Det orsakade fördröjningar i inrapporteringen av rösterna, men kunde lösas på så kort tid som drygt 15 minuter, enligt SVT.

– Vi har också haft en fördröjning i resultatöverföringen till media, men den preliminära rösträkningen har hela tiden gått att följa på val.se, säger Anna Nyqvist.

Foto: Valmyndigheten

Text: Redaktionen


Nya siffror: “Sveriges sämsta bank” för lån och sparande

2023 12 05

Förtroendet för bankerna bland svenska kunder störtdyker.

Kundnöjdheten när det gäller lån och sparande fullkomligt rasar.

Det står klart när Svenskt Kvalitetsindex sammanställt sin studie om kundernas upplevelser av sina banker under oktober och november månad.

Ränteförändringar, inflation och ekonomisk osäkerhet bedöms vara faktorerna bakom raset.

– Det är klart att omvärldsfaktorer har en påverkan på kundupplevelsen i de här studierna, säger Johan Palmer, vd på Svenskt Kvalitetsindex, i ett pressutskick.

Servicefrågan viktig

Raset är som störst i frågan om fastighetslån – som går från ett nöjdhetsindex på 72,3 till 68,7.

Men även inom bolån, privatlån och sparande går siffrorna spikrakt nedåt.

– Vi ser att servicefrågor för branschen i stort nu har en mycket större inverkan på hur nöjda kunderna är än tidigare, säger Johan Palmer.

Bäst i klassen

Bäst i klassen inom privatlån är Länsförsäkringar Bank.

Även SBAB och Avanza utmärker sig positivt när det gäller bolån respektive sparande.

– Vi är otroligt stolta över att ännu en gång ha Sveriges nöjdaste kunder för både bolån och fastighetslån, säger Mikael Inglander, vd på SBAB, i en kommentar på bankens hemsida.

– Det här året har varit tufft för många hushåll och företag med hög inflation och kraftiga räntehöjningar. I dessa oroliga är det särskilt viktigt att vara tillgänglig, ge goda råd och bra service. Det tror jag har varit en stark bidragande faktor till det fina betyg som våra kunder ger oss, säger Mikael Inglander, VD på SBAB.

Sämst i klassen

Lika bra har det inte gått för alla banker.

Swedbank, Sveriges största privatbank med 3,7 miljoner kunder, hamnar i botten när det gäller bolån, privatlån samt sparande.

Enligt indexet pekar siffrorna på att kunderna är så missnöjda att banken har svårt att behålla dem.

– När vi ställer frågor om vad som är viktigt vid val av aktör så ser vi att faktorer som image och att en aktör varit med länge i branschen kommer högre upp på listan över viktiga attribut, säger Johan Palmer.

Samtliga listor

Här är Sveriges bästa banker för lån och sparande baserat på privatkunders kundnöjdhet i oktober och november.

Kundnöjdheten mäts på en skala mellan 0 och 100. Betyg under 60 i kundnöjdhet bedöms generellt som underkänt och tecken på att företaget har svårt att behålla kunder.

Betyg över 75 pekar på en stark relation mellan företag och kund.

Fastighetslån

  1. SBAB (73,5)
  2. Handelsbanken (70,8)
  3. SEB (69,5)
  4. Nordea (69,1)
  5. Branschen (68,7)
  6. Swedbank (65,6)
  7. Övriga 63,9

Bolån

  1. SBAB (73,8)
  2. Länsförsäkringar Bank (73,1)
  3. Skandia (71,2)
  4. Övriga (71,0)
  5. Handelsbanken (65,7)
  6. Branschen (65,5)
  7. ICA Banken (65,3)
  8. SEB (64,7)
  9. Nordea (62,4)
  10. Danske bank (61,2)
  11. Swedbank (57,5)

Privatlån 

  1. Länsförsäkringar Bank (77,1)
  2. Lån & Spar bank (71,2)
  3. Handelsbanken (67,9)
  4. ICA Banken (67,7)
  5. Övriga (64,2)
  6. SEB (64,2)
  7. Branschen (64,1)
  8. Nordea (59,9)
  9. Swedbank (58,4)

Sparande

  1. Avanza (74,6)
  2. Skandia (73,1)
  3. Nordnet (73,1)
  4. Länsförsäkringar Bank (72,4)
  5. Handelsbanken (71,0)
  6. Branschen (67,0)
  7. Övriga (65,8)
  8. Nordea (64,8)
  9. SEB (61,9)
  10. Swedbank (58,0)

Källa. Svenskt Kvalitetsindex

Foto: A. Wischnewsky

Text: Redaktionen


Stort larm från Svenska kraftnät – dåliga nyheter för hushållen

2023 12 04

Svenska kraftnät planerar för en omfattande utbyggnad av stamnätet under den kommande tioårsperioden. 

Men satsningen kommer inte att räcka.

Ska Sverige klara den gröna omställningen och elektrifieringen behövs mer elproduktion.

Det fastslår Svenska kraftnät i sin Nätutvecklingsplan 2024-2033, som redovisar både pågående anläggningsinvesteringsprojekt och aktuella behovsutredningar.

– Ska vi klara omställningen och elektrifieringen i den takt som industrin planerar för räcker inte detta. Då behövs årligen ett produktionstillskott motsvarande elförbrukningen i Stockholm från nu fram till 2045 för att täcka kommande förbrukningsökning samt för att ersätta befintlig produktion som går ur tiden.

Det konstaterar Daniel Gustafsson, avdelningschef för kraftsystem på Svenska kraftnät.

Pekar ut riskområde

Svenska kraftnäts rapport visar att det kommer att investeras i 1 500 kilometer nya kraftledningar och ett trettiotal nya transformator- och kopplingsstationer den kommande tioårsperioden.

Därtill ska 2 500 ledningar och 100 stationer rustas upp.

Daniel Gustafsson slutsats är tydlig.

Det kommer inte att räcka om  Sverige ska klara elektrifieringen och säkerställa en god leveranssäkerhet.

Södra Sverige kommer att få ta den stora smällen.

– Det vi ser framför oss om inte investeringarna i ny produktion skjuter fart är att norra Sverige går från att vara ett överskottsområde vad gäller el till ett underskottsområde. Och för södra Sverige som länge varit ett underskottsområde blir situationen ännu mer utmanande än i dag, säger Gustafsson.

Larmet: Tung smäll för hushållen

Nu går Svenska kraftnät ut med en skarp varning till Sveriges hushåll.

Elpriserna riskerar att skjuta i höjden om inte Sverige lyckas täcka det enorma framtida elbehovet.

Myndigheten varnar för ”väldigt höga elpriser” de närmaste tio åren.

– Det mest dramatiska är att vi ser en väldigt kraftig förbrukningsökning, som kommer som en effekt av den gröna omställningen. Det kommer leda till väldigt höga elpriser om vi inte har produktion på plats som kan matcha den här förbrukningen, säger Daniel Gustafsson till SR Ekot.

Flera faktorer

Svenska kraftnäts kraftsystemschef pekar ut flera anledningar till den dystra prognosen:

- Kommunpolitiker säger ofta nej till nya byggtillstånd för landbaserad vindkraft.

-  Kostnader för havsbaserad vindkraft har ökat kraftigt. Flera stora projekt har pausats i Europa.

- Regeringens kärnkraftssatsning kommer att dröja. Utbyggnaden av kärnkraften väntas inte påverka elpriserna den närmaste tioårsperioden.

- Elbehoven i norr kommer att vara gigantiska de kommande tio åren. Stora industriprojekt kräver enorma satsningar och en omfattande upprustning av stamnätet.

Foto: D. MacKay 

Text: Redaktionen