I NATT: Uppgifter om Putins nya plan

2022 08 19

Ukraina har tidigare hävdat att Ryssland utnyttjar kraftverket som en sköld för att skydda sina styrkor från ukrainsk beskjutning – samtidigt som rysk militär uppges ha flyttat tung artilleri och ammunition in i kärnkraftverket.

Området runt och på anläggningen har varit utsatt för en ständig beskjutning.

Striderna har inneburit dagliga varningar för en allvarlig olycka.

Ny varning

Nu kommer en annan slags varning.

Flera ukrainska källor inifrån kärnkraftverket vittnar om att Rysslands mål med ockupationen är att stjäla elen, rapporterar Wall Street Journal som tagit stöd av experter för att verifiera påståendet.

Tidningen har utrett den första serien av attacker den 5 augusti.

Personal inifrån anläggningen började ana onåd när en delegation från ryska Rosatom plötsligt försvann från området utan förvarning.

Världshistoriens största elstöld

Enligt tidningens källor har de försvunna ingenjörerna i skymundan arbetat med en plan för hur elektriciteten från Zaporizjzja ska dirigeras om via den ockuperade Krymhalvön och vidare in i Ryssland.

– Det skulle vara den största elektricitetsstölden någonsin, säger Thomas Popik, ordförande i en amerikansk frivilligorganisation som bevakar kritisk infrastruktur, till Wall Street Journal.

Direkta följder för Europa

Enligt experten skulle den ryska stölden få direkta konsekvenser för Europa. Solidariteten inom unionen skulle testats ordentligt i ett redan utsatt läge.  

Elmarknaden, som redan är skakig, skulle påverkas ytterligare om Ryssland lyckas med sin gigantiska elstöld. 

I dag står Zaporizjzja för drygt 20 procent av elproduktionen i Ukraina. 

Om produktionen plötsligt försvinner skulle EU tvingas rycka in och styra om el till Ukraina.

Det skulle kosta unionens allierade en stor summa pengar, då det sannolikt kommer att ske till kraftigt subventionerade priser, rapporterar Wall Street Journal.

Foto: President of Russia Office resp K. Karger

Text: Redaktionen

Biltillverkare varnar – hotas av konkurs

2025 09 14

En cyberattack mot Jaguar Land Rover, JLR  har tvingat fabriker och datasystem att vara stillastående och skapat en kris som sprider sig genom företagets leverantörskedja.

Attacken, som först upptäcktes den 1 september, ledde till att JLR stängde ned sina IT-system och produktionslinjer globalt.

Nu har det gått ännu längre där flera leverantörer förväntas gå i konkurs, rapporterar BBC.

Stoppat produktionen

Med produktionen stillastående i nästan två veckor riskerar tusentals jobb att försvinna, och företaget står inför en allvarlig kris.

De primära fabrikerna i Solihull, Halewood och Wolverhampton väntas stå stilla åtminstone till onsdag medan skadorna utreds, medan 34 000 anställda i Storbritannien har tvingats hålla sig hemma.

– Vi stängde ned nätverken medvetet för att skydda dem från skada, säger en talesperson för JLR, till BBC.

Men eftersom produktionen är starkt automatiserad har bilar inte kunna byggas, och försäljningen har påverkats kraftigt.

Leverantörer i fara

JLR:s leverantörer, många små och medelstora företag, drabbas hårt av stoppet.

Experter varnar för att vissa riskerar konkurs om krisen fortsätter och JLR:s framtid är fortfarande oklar.

– Vissa av dem kommer att gå under. Jag skulle inte bli förvånad om vi såg konkurser, säger Andy Palmer, tidigare chef på Aston Martin och senior chef på Nissan, till mediebolaget.

Han befarar att leverantörer redan har börjat minska personalen för att hålla kostnaderna nere.

En chef hos en mindre JLR-leverantör, som vill vara anonym, bekräftar för BBC att 40 personer redan har sagts upp – nästan hälften av arbetsstyrkan.

Krav på statlig hjälp

Politiker och fackföreningar uppmanar nu regeringen att agera för att skydda jobb.

– Det som började hos några onlinesystem sprider sig nu genom leverantörskedjan och hotar likviditeten, vilket kan förvandla en kortvarig chock till långsiktig skada, säger Labourföreträdaren Liam Byrne.

Unite, fackföreningen som organiserar fordonsarbetare, kräver ett korttidsstöd där staten subventionerar löner tills JLR och leverantörerna är i full drift igen.

Foto: L Clarysse

Text: Redaktionen

JUST NU: Trump hotar med kraftiga prisökningar i hela Europa

2025 09 14

Donald Trump trappar upp kampen mot höga läkemedelspriser i USA – men strategin kan innebära att resten av världen får betala mer.

Presidenten vill att amerikanska patienter ska sluta “subventionera” läkemedel åt resten av världen.

För att nå dit hotar han nu läkemedelsbolagen med handelspolitiska åtgärder om de inte höjer sina priser i Europa och andra rika länder, rapporterar CNN.

– Presidenten kommer att säga att ni läkemedelstillverkare inte får sälja här om ni inte säljer i Europa till ett högre pris. Sluta vara villiga att sälja till dem så billigt, säger USA:s handelsminister Howard Lutnick i en intervju med The Axios Show.

Strategi återupplivas

Förslaget innebär att företagen ska balansera prissättningen globalt så att de amerikanska konsumenterna kan få billigare mediciner.

Trump försökte redan under sin första mandatperiod införa ett system där amerikanska Medicare skulle betala samma pris som de lägsta nivåerna i jämförbara länder – det så kallade “Most Favored Nation”-priset.

Förslaget stoppades dock i domstol och skrotades senare av Bidenadministrationen.

I maj i år återkom Trump med en presidentorder där han krävde att läkemedelsbolagen skulle erbjuda amerikanska patienter det lägsta internationella priset eller riskera sanktioner.

– Spelet är över, tyvärr, sade Trump då och riktade kritik mot EU:s hårda priskontroller.

Ökade priser i Europa

En del läkemedelsbolag i Europa har redan börjat agera.

I augusti meddelade läkemedelsföretaget Eli Lilly att man höjer priset på viktminskningsmedlet Mounjaro i Storbritannien.

– Det här ombalanseringsarbetet kan vara svårt, men det betyder att priserna på läkemedel som betalas av regeringar och sjukvårdssystem måste öka inom andra utvecklade marknader för att kunna minska i USA, skriver Eli Lilly i ett uttalande.

Kritik mot förslaget

Branschorganisationen PhRMA stöder tanken på att andra länder ska betala mer men varnar för Trumps prisstrategi.

De menar att det kan slå tillbaka mot den amerikanska läkemedelsindustrin.

Experter är dessutom tveksamma till om Trump ens har befogenhet att styra priser internationellt, och juridiska utmaningar ses som oundvikliga.

Foto: White House Official

Text: Redaktionen