I NATT: Ukraina slår larm

2023 05 17

Ukraina kan inte inleda en motoffensiv mot Ryssland.

Det hävdar Igor Zhovkva, rådgivare till Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Enligt Zhovkvas har Ukraina inte tillräckligt med militär utrustning för att inleda en motoffensiv.

– Vi behöver fler pansarfordon och stridsvagnar om vi ska kunna befria områden som erövrats av Moskva, säger han till Sky News.

De senaste dagarna har president Zelenskyj besökt flera europeiska länder, bland annat Frankrike, Storbritannien och Tyskland.

Enligt Zhovkva har det ”primära syftet” med besöken varit att begära ytterligare militärt stöd.

– Tyvärr håller vår nuvarande utrustning inte tillräcklig hög nivå för att vi ska kunna inleda motoffensiven, säger han till Sky News.

Pekar ut flera saker

Presidentrådgivaren pekar ut flera saker som Ukraina behöver mer av.

– Vi behöver tillräckligt med artillerisystem och ammunition samt pansarfordon och stridsvagnar för att starta en motoffensiv, som resulterar i att ukrainskt territorium befrias, säger Zhovkva och tillägger:

– Vi vill att den här motoffensiven ska bli så framgångsrik som möjligt.

– Och framgång definieras som att samtliga ockuperade områden befrias.

Redo enligt Natochefen

Uppgifterna från Zhovkva går tvärsemot Natos generalsekreterare Jens Stoltenbergs besked om att Ukraina är redo att gå till attack.

I slutet av april uppgav Stoltenberg att nästan alla stridsfordon som Nato lovat att leverera har passerat den ukrainska gränsen.

– 1 550 pansarfordon och 230 stridsvagnar har nu anlänt. Det är mer än 98 procent av det som utlovats, sa han på en pressträff och tillade:

– Ukraina har nu den militära kapacitet de behöver för att ta tillbaka territorium.

Kommenterar fredsförslag

I går, tisdag, uppgav Sydafrika president Cyril Ramaphosa att president Zelenskyj och den ryska diktatorn Vladimir Putin är överens om att diskutera ett potentiellt fredsförslag som flera afrikanska ledare tagit fram.

Ramaphosas hävdade att han talat med både Putin och Zelenskyj och fått klartecken att inleda separata diskussioner med ledarna.

– Mina samtal med de två ledarna visade att båda är redo att lyssna på de afrikanska ledarna och att diskutera hur denna konflikt kan nå ett slut, sa han på en pressträff.

Igor Zhovkva kommenterar uppgifterna.

Han understryker att Ukraina är redo att lyssna på fredsförslag från flera länder, men att förslagen måste utgå från Ukrainas vilja.

– Kriget förs på vårt territorium. Det enda fredsförslaget som Ukraina skulle kunna anta och överväga måste komma från Zelenskyj.

LÄS MER: SÄLLSYNT BESKED: Zelenskyj och Putin överens

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen