I NATT: Ukraina får kontroversiellt vapen

2023 07 07

Det uppger en källa inom Bidenregeringen, rapporterar New York Times.

Leveransen kommer att ske inom kort, enligt källan.

Förbjudna i flera länder

Ukraina har efterfrågat klusterbomber under en längre tid. Den ukrainska militärledningen har betonat att en sådan leverans skulle underlätta för landets motoffensiv mot de ryska ockupanterna.

– Klusterbomber skulle vara effektiva för Ukraina när man utför attacker mot ryska styrkor i starka försvarspositioner, säger källan till New York Times.

Nu ger USA grönt ljus.

Ett efterlängtat besked för Ukraina, men ett kontroversiellt beslut enligt flera människorättsorganisationer.

Klusterbomber är förbjudna i över 100 länder och utgör en stor fara för civila.

"Långvarigt lidande"

Människorättsorganisationen Human Right Watch har uppmanat Ryssland och Ukraina att sluta använda sig av de kontroversiella bomberna.

Organisationen har även uppmanat Bidenadministrationen att inte inkludera klusterbomber i ett nytt militärt stödpaket, rapporterar The Guardian.

– Ukrainska och ryska styrkor har använt klustervapen som orsakat många civila dödsfall och allvarliga skador. Båda sidor borde omedelbart sluta använda dem och inte försöka få tag på fler av dessa urskillningslösa vapen, framhåller Human Rights Watch i ett uttalande.

Vidare uppger organisationen att en leverans av klusterbomber till Ukraina ”oundvikligen kommer att orsaka långvarigt lidande för civila”.

– Användning av klustervapen i områden med civila är urskillningslös och strider mot internationell humanitär rätt. Det kan möjligen klassas som ett krigsbrott, skriver Human Rights Watch.

Går sönder i luften 

Både ryska och ukrainska styrkor har använt klusterbomber under kriget.  Bomberna går sönder i luften och delas upp i  ett stort antal mindre delar som släpps ut över ett stort område.

De så kallade substridsdelarna  är utformade för att detonera när de träffar marken, men exploderar inte alltid, vilket utgör en risk för civila i flera år efteråt. 

Vapnen, som först användes under andra världskriget, förbjöds av mer än 120 nationer i samband med att konventionen om klustervapen undertecknades 2008.

Ryssland, Ukraina och USA har inte undertecknat fördraget.

Foto: President of Ukraine Office 

Text: Redaktionen

JUST NU: Panik i Moskva – sätter upp vägspärrar

2025 07 11

Kriget i Ukraina märks av på flera sätt även i Ryssland.

De senaste dagarna har ryska myndigheter vidtagit akuta åtgärder i Moskvaregionen.

Man har bland annat upprättat vägspärrar och utfört masskontroller.

Utför masskontroller

Rysk polis har börjat utföra masskontroller av framför allt lastbilar, rapporterar Moscow Times.

Det handlar framför allt om lastbilar som är på väg in i Moskvaregionen.

– Moskva inledde masskontroller av lastbilar på grund av hotet om en upprepning av den ukrainska "Operation Spindelnät", uppger tidningen.

Mängder av lastbilar uppges ha stoppats i vägspärrarna. Chaufförernas dokument kontrolleras och lastutrymmen genomsöks, på jakt efter gömda drönare, enligt uppgifter från telegramkanalen Baza.

Masskontrollerna har utförts de senaste dagarna, och extra poliser har tagits in för detta och placerats ut vid ryska motorvägar.

Trots 30-gradig värme har poliser och annan säkerhetspersonal förbjudits att vara i tjänst utan skottsäkra västar, uppger tidningen.

Fruktar stor attack

De akuta åtgärderna visar att det finns en närmast panikartad rädsla för att Ukraina ska lyckas med fler attacker mot Ryssland, liknande den som kallades för ”Operation Spindelnät”.

I denna specialoperation använde man just lastbilar för att smuggla in drönare i Ryssland.

Ryska flygbaser attackerades och ett stort antal mycket dyrbara ryska stridsplan uppges ha förstörts i attacken.

Uppgifter till Washington Post gör också gällande att Ukraina fortsätter att utveckla ”komplexa operationer” där man vill attackera Ryssland på ryskt territorium.

Uppenbarligen finns det en rädsla för attacker mot Moskvaregionen. Det finns också uppgifter om att SBU planerar en operation mot den ryska Stillahavsflottan, enligt tidningen.

Nu gör Putinregimen allt som står i dess makt för att förhindra nya ukrainska attacker, inte minst för att sådana attacker kan skada regimens anseende på hemmaplan.

Det ryska folket märker redan av kriget på flera sätt. Förutom att Ukraina ibland utför attacker på rysk mark, har kriget bland annat orsakat stora problem för den ryska ekonomin.

Foto: President of Russia Office resp Jack Regan Flickr

Text: Redaktionen

NATOJÄTTE: “Extremt oroande” aktivitet – under vattnet

2025 07 11

Frankrike är en av de viktigaste medlemsnationerna i försvarsalliansen Nato.

Nu går landets försvarschef Thierry Burkhard ut med en varning.

Under en presskonferens på fredagen varnar Burkhard för ”oroväckande aktiviteter” under vattnet – men också i rymden – som potentiellt hotar Frankrikes säkerhet.

Hot under vattnet

Den franske försvarschefen har hållit sin första presskonferens sedan 2021, och varnar om allvarliga hot mot Frankrike och därmed också mot EU och Nato, rapporterar Politico.

Burkhard framhåller det ryska hotet och framför allt ryska ubåtars aktiviteter.

– Ryska ubåtar går regelbundet in i Nordatlanten och sedan ibland ner i Medelhavet för att övervaka områden som är viktiga, varnar den franske försvarschefen, enligt tidningen.

– Det är extremt oroande, säger han.

Men hotet noteras inte bara under vattnet.

Vill militarisera rymden

Thierry Burkhard framhåller att ryska satelliter används för att spionera på eller störa Frankrikes, och därmed Natos, utrustning, enligt tidningen.

Den franske försvarschefen varnar inte bara för vad som händer under vattnet, utan också för oroväckande aktiviteter i rymden.

Det handlar återigen om ryska aktiviteter.

– Det finns tecken på en önskan att militarisera rymden, säger den franske försvarschefen, enligt tidningen.

– Det skulle sannolikt inte vara lagligt enligt lagarna om icke-militarisering av rymden, tillägger Thierry Burkhard.

”Viktiga tillkännagivanden” på söndag

Försvarschefens presskonferens sker inför det tal om försvaret som president Emmanuel Macron ska hålla på söndag.

Det finns en förväntan om att Macrons tal kommer att innehålla ”viktiga tillkännagivanden”, enligt tidningen.

Försvarschefen underströk också den ökade hotbilden med anledning av situationen i Mellanöstern.

Han undvek att uttryckligen be om mer pengar till militären, men underströk ändå att det ”kommer att kosta” att möta den allvarliga hotbilden.

Frankrike förväntas också lägga en allt större del av BNP på militären, liksom alla andra Natoländer efter beslutet om att införa ett 5-procentsmål.

Foto: Yannis Papanastasopoulos

Text: Redaktionen