19 januari 2026

I NATT: Ukraina får kontroversiellt vapen

2023 07 07

USA är redo att förse Ukraina med så kallade klusterbomber.

Det uppger en källa inom Bidenregeringen, rapporterar New York Times.

Leveransen kommer att ske inom kort, enligt källan.

Förbjudna i flera länder

Ukraina har efterfrågat klusterbomber under en längre tid. Den ukrainska militärledningen har betonat att en sådan leverans skulle underlätta för landets motoffensiv mot de ryska ockupanterna.

– Klusterbomber skulle vara effektiva för Ukraina när man utför attacker mot ryska styrkor i starka försvarspositioner, säger källan till New York Times.

Nu ger USA grönt ljus.

Ett efterlängtat besked för Ukraina, men ett kontroversiellt beslut enligt flera människorättsorganisationer.

Klusterbomber är förbjudna i över 100 länder och utgör en stor fara för civila.

"Långvarigt lidande"

Människorättsorganisationen Human Right Watch har uppmanat Ryssland och Ukraina att sluta använda sig av de kontroversiella bomberna.

Organisationen har även uppmanat Bidenadministrationen att inte inkludera klusterbomber i ett nytt militärt stödpaket, rapporterar The Guardian.

– Ukrainska och ryska styrkor har använt klustervapen som orsakat många civila dödsfall och allvarliga skador. Båda sidor borde omedelbart sluta använda dem och inte försöka få tag på fler av dessa urskillningslösa vapen, framhåller Human Rights Watch i ett uttalande.

Vidare uppger organisationen att en leverans av klusterbomber till Ukraina ”oundvikligen kommer att orsaka långvarigt lidande för civila”.

– Användning av klustervapen i områden med civila är urskillningslös och strider mot internationell humanitär rätt. Det kan möjligen klassas som ett krigsbrott, skriver Human Rights Watch.

Går sönder i luften 

Både ryska och ukrainska styrkor har använt klusterbomber under kriget.  Bomberna går sönder i luften och delas upp i  ett stort antal mindre delar som släpps ut över ett stort område.

De så kallade substridsdelarna  är utformade för att detonera när de träffar marken, men exploderar inte alltid, vilket utgör en risk för civila i flera år efteråt. 

Vapnen, som först användes under andra världskriget, förbjöds av mer än 120 nationer i samband med att konventionen om klustervapen undertecknades 2008.

Ryssland, Ukraina och USA har inte undertecknat fördraget.

Foto: President of Ukraine Office 

Text: Redaktionen


4 februari 2026

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen


Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad. 

Kopplas till smuggling  

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart. 

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till. 

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser. 

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien 

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen