I NATT: Ukraina avfärdar Rysslands krav

2022 03 21

Rysslands ultimatum till den belägrade staden Mariupol avfärdas av Ukraina.

– Det kommer inte på fråga, säger Iryna Vereshchuk, Ukrainas vice premiärminister, till Ukrajinska Pravda sent på söndagen.

Uppmaningen från Ryssland

Vereshchuks kommentar är ett svar på de ryska krav som uppmanar ukrainska styrkor i Mariupol att kapitulera.

Michail Mizintsev, chef för den ryska arméns kommandocentral, förmedlade kraven sent på söndagskvällen.

– Lägg ner era vapen. En hemsk humanitär katastrof har utvecklats. Alla som lägger ner vapnen garanteras säker passage ut ur Mariupol, sade han, enligt Reuters.

Tidsdeadline

Enligt de ryska kraven behövde Ukraina svara på begäran senast klockan 05 på måndagsmorgonen, klockan 03 svensk tid. Mizintsev framhävde att humanitära korridorer kunde öppnas på måndagen, om kraven uppfylldes.

Men det blir ingen kapitulation i den hårt utsatta staden. Lokala myndigheter i Mariupol ger inte mycket för de ryska kraven.

Slåss till sista soldaten

– När de ryska styrkorna talar om humanitära korridorer, vad gör de egentligen då? De tvingar människor att evakuera till Ryssland, säger Pyotr Andryushenko, rådgivare till borgmästaren i Mariupol, till BBC och tillägger:

– Vi kommer att slåss till sista soldaten.

Katastrofala förhållanden

De humanitära förhållandena i den belägrade hamnstaden uppges vara katastrofala.

Mariupol, som var ett hem för 450 000 invånare före kriget, har varit under konstant attack från rysk militär sedan början av mars. Satellitbilder över staden har visat en betydande förstörelse i staden. Rysk beskjutning har förstört både infrastruktur och bostadsområden, rapporterar CNN.

Riktat in sig mot civila

Ryssland har upprepande gånger anklagats för att rikta sina attacker mot civila i staden. Belägringen och den intensiva beskjutningen har lett till miserabla humanitära förhållanden.

Invånare saknar tillgång till grundläggande saker som vatten, el, gas och har en ytterst liten tillgång till mat. Kroppar lämnas på gatan eftersom det antingen inte finns någon kvar att hämta dem, eller så anses en sådan aktion för farlig för att genomföra, rapporterar CNN.

Foto: Armed Forces of Ukraine resp President of Russia

Text: Redaktionen

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Delar ut största smockan mot Moskva någonsin

2026 10 12

Donald Trump har det senaste dygnet väckt vrede både i USA och stora delar av Europa.

Bakgrunden är att den amerikanska presidenten ropat ut en påstådd energivapenvila mellan Ryssland och Ukraina och dessutom kommit överens med Moskva om ett avtal värt miljoner ton rysk diesel till USA och världsmarknaden.

Carl Bildt, tidigare stats- och utrikesminister i Sverige, kallar Trumps relation till EU och Storbritannien för en “härdsmälta”.

– Trump agerar som en allierad till Putin, skriver han på X.

Sätter in största smockan hittills

Samtidigt som Trump hävdar att världen ska börja ta emot rysk diesel slår EU näven i bordet mot Moskva.

På måndagen röstar unionens utrikesministrar igenom nästan 1600 nya restriktioner mot Rysslands militära industri, rapporterar Kyiv Independent. Det är det största enskilda tillägget till befintliga sanktioner som någonsin införts, bekräftar EU:s utrikeschef Kaja Kallas.

– Vi gör det betydligt svårare, långsammare och dyrare för Ryssland att producera de vapen som används för att döda ukrainare, säger hon enligt den ukrainska tidningen.

Läs mer: Uppror mot Donald Trump

"Ska inte underskattas"

I och med dagens smocka har nu antalet EU-sanktioner mot Ryssland ökat från ungefär 3 000 till över 4 500. Den nya listan är brett inriktade på branschaktörer som sysslar med allt från varv och flygbolag till elektroniktillverkare, reparationsanläggningar för pansarfordon samt flyg- och rymdföretag.

– De nya listorna verkar ha sammanställts med hjälp av ett ganska generellt kriterium, nämligen deras rätt till subventioner från den ryska regeringen och deras beteckning av den ryska staten som en del av det militärindustriella komplexet, skriver Kyiv Independent.

En högt uppsatt EU-tjänsteman säger även till tidningen att sanktionernas påverkan på berörda aktörers förmåga att göra affärer med tredjeländer inte ska underskattas.

– Särskilt sydostasiatiska länder är ovilliga att riskera att skada relationerna med EU genom att göra affärer med företag som sanktionerats av blocket, säger tjänstemannen.

Läs mer: Stormakt överger Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen