I NATT: Ukraina avfärdar Rysslands krav

2022 03 21

Rysslands ultimatum till den belägrade staden Mariupol avfärdas av Ukraina.

– Det kommer inte på fråga, säger Iryna Vereshchuk, Ukrainas vice premiärminister, till Ukrajinska Pravda sent på söndagen.

Uppmaningen från Ryssland

Vereshchuks kommentar är ett svar på de ryska krav som uppmanar ukrainska styrkor i Mariupol att kapitulera.

Michail Mizintsev, chef för den ryska arméns kommandocentral, förmedlade kraven sent på söndagskvällen.

– Lägg ner era vapen. En hemsk humanitär katastrof har utvecklats. Alla som lägger ner vapnen garanteras säker passage ut ur Mariupol, sade han, enligt Reuters.

Tidsdeadline

Enligt de ryska kraven behövde Ukraina svara på begäran senast klockan 05 på måndagsmorgonen, klockan 03 svensk tid. Mizintsev framhävde att humanitära korridorer kunde öppnas på måndagen, om kraven uppfylldes.

Men det blir ingen kapitulation i den hårt utsatta staden. Lokala myndigheter i Mariupol ger inte mycket för de ryska kraven.

Slåss till sista soldaten

– När de ryska styrkorna talar om humanitära korridorer, vad gör de egentligen då? De tvingar människor att evakuera till Ryssland, säger Pyotr Andryushenko, rådgivare till borgmästaren i Mariupol, till BBC och tillägger:

– Vi kommer att slåss till sista soldaten.

Katastrofala förhållanden

De humanitära förhållandena i den belägrade hamnstaden uppges vara katastrofala.

Mariupol, som var ett hem för 450 000 invånare före kriget, har varit under konstant attack från rysk militär sedan början av mars. Satellitbilder över staden har visat en betydande förstörelse i staden. Rysk beskjutning har förstört både infrastruktur och bostadsområden, rapporterar CNN.

Riktat in sig mot civila

Ryssland har upprepande gånger anklagats för att rikta sina attacker mot civila i staden. Belägringen och den intensiva beskjutningen har lett till miserabla humanitära förhållanden.

Invånare saknar tillgång till grundläggande saker som vatten, el, gas och har en ytterst liten tillgång till mat. Kroppar lämnas på gatan eftersom det antingen inte finns någon kvar att hämta dem, eller så anses en sådan aktion för farlig för att genomföra, rapporterar CNN.

Foto: Armed Forces of Ukraine resp President of Russia

Text: Redaktionen

Soldater spränger sig själva i luften – chockuppgifter från Ryssland

2025 01 14

Att Ryssland får hjälp av Nordkorea i kriget mot Ukraina är välkänt.

Omkring 10 000 nordkoreanska soldater uppges delta i strider i ryska Kurskregionen, som delvis ockuperas av ukrainska trupper.

Nu kommer nya uppgifter om den nordkoreanska krigsinsatsen.

Den sydkoreanska underrättelsetjänsten (NIS) har släppt en unik rapport om antalet nordkoreanska förluster på slagfältet.

Enligt rapporten har Nordkorea förlorat omkring 3 000 soldater. Siffran omfattar 300 döda soldater och 2 700 skadade.

– De massiva förlusterna är ett resultat av nordkoreanska soldater brist på förståelse för modern krigföring, framhåller NIS i ett uttalande.

Vidare uppger underrättelsetjänsten att nordkoreanska soldater beordras att öppna eld mot drönare, vilket gör dem till enkla mål på marken.

Det finns också uppgifter som tyder på att nordkoreaner agerar ”lockbete” för att locka fram ukrainska drönare.

Släpper sensationella uppgifter

Utöver förlustsiffrorna förekommer uppgifter i rapporten som beskrivs som ”sensationella”.

NIS hävdar att nordkoreanska trupper har instruerats att begå självmord för att undvika att bli tillfångatagna av den ukrainska armén.

Enligt underrättelsetjänsten beordras soldaterna att spränga sig själva i luften om de riskerar att hamna i fiendens händer.

Video på krigsfångar

I helgen publicerade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj en video på två nordkoreanska krigsfångar.

Den ena soldaten berättar att han inte visste att han skulle delta i strider. Soldaten uppger att han skickades till Ryssland för att delta i en militärövning. 

Ukraina är redo att överlämna nordkoreanska krigsfångar till Nordkorea om landets diktator Kim Jong-un organiserar en fångutväxling med ukrainare som tillfångatagits i Ryssland.

Kan hoppa av till grannlandet

Sydkorea har öppnat för att ta emot avhoppande nordkoreanska soldater.

NIS uppger att de för samtal med Ukraina om saken.

– Om soldaterna begär avhopp till söder är deras vilja av högsta prioritet eftersom nordkoreaner betraktas som sydkoreanska medborgare enligt lag, framhåller den sydkoreanska underrättelsetjänsten.

Foto: J Kingma resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Kraftig förändring för kronan – första gången på två år

2025 01 14

Sveriges valuta faller ordentligt under måndagen.

Kronan fortsätter att tappa mot den amerikanska dollarn.

Under måndagen noterade Sveriges valuta den lägsta nivån mot dollarn på över två år.

Detta efter att kronan tappat ytterligare 10 öre mot den amerikanska valutan.

Vid lägsta noteringen under måndagen handlades en dollar för 11,32 kronor – den svagaste noteringen för kronan mot dollarn sedan hösten 2022.

För ett år sedan kostade en dollar 10,29 kronor.

Backar lite mot euron

Kronan faller även mot euron.

Under måndagen kostar en euro 11,52 kronor.

Siffran innebär att kronan backar med 2 öre mot euron.

Riksbanken varnar

En alltför svag krona kan sätta käppar i hjulet för kommande räntesänkningar.

Det har Riksbanken tidigare fastslagit.

– Det finns risker kopplade till återhämtningen i den svenska ekonomin och kronans växelkurs.

– Ny information och hur den bedöms påverka konjunktur- och inflationsutsikterna kommer att avgöra hur penningpolitiken utformas, framhöll centralbanken vid sitt senaste räntebesked i december.

Motståndet ökar

Trots kronans svaga värde ökar svenska folkets motstånd mot ett skifte till euro.

Andelen euromotståndare har ökat det senaste året, enligt en mätning från SvD/Demoskop.

Mer än var fjärde svensk, 44 procent, svarar att det skulle vara mycket eller ganska dåligt för Sverige att införa euron som valuta. En ökning med fem procentenheter på ett år.

– När vi fick sämre ekonomi, med hög inflation, stigande räntor och kriget i Ukraina, kändes det lite osäkrare att stå ensamma och utanför euron. Men den senaste tiden känner nog allt fler att vindarna har vänt, och då känns det återigen mindre otryggt att stå utanför.

Det säger Demoskops opinionschef Johan Martinsson till tidningen.

Foto: Riksbanken resp Anne Nygård

Text: Redaktionen